Summering
  • Normeringen avgör hur många poäng som behövs på högskoleprovet för att ge ett visst resultat. Normeringen kan variera från prov till prov och därför är det inte säkert att samma poäng ger samma resultat mellan proven.
  • Ditt resultat på högskoleprovet är medelvärdet av det normerade resultatet på den verbala och den kvantitativa delen.
  • Som VIP-medlem eller gratismedlem kan du uppskatta ditt normerade resultat med vår Normeringskalkylator. Dessutom har du som VIP-medlem givetvis de bästa förutsättningarna att höja ditt normerade resultat.

Normering av vårens högskoleprov 2018

Vi har en helt egen sida om normeringen av vårens högskoleprov 2018. Du finner den här och via knappen nedan. På den sidan finner du även direktlänkar till normeringstabellerna. Du kan också omvandla dina poäng till normerat resultat med vårens normeringstabeller i Normeringskalkylatorn.

Allt om normeringen av vårens högskoleprov 2018 Normeringskalkylatorn

Normering av det nya högskoleprovet från år 2011

Resultatet från högskoleprovet gäller i fem år. Detta innebär att provresultat från olika år används vid antagning till högskola och universitet. Det är därför viktigt att det är lika lätt respektive svårt att få ett visst resultat vid varje enskilt prov. Därför används normerade poäng. Normeringen tar ca fyra veckor att genomföra.

För att ta reda på sitt högskoleprovsresultat använder man tabeller ur vilka man avläser vilken normerad poäng ens summerade råpoäng motsvarar. Dessa normeringstabeller är unika för varje prov för att på så vis passa resultatfördelningen för det aktuella provet och jämna ut de potentiella olikheter som finns mellan olika provtillfällen.

Efter varje prov finns en normeringstabell för de kvantitativa delarna (DTK, KVA, NOG, XYZ) och en för de verbala delarna (ELF, LÄS, MEK, ORD). Detta innebär att man får ett kvantitativt resultat och ett verbalt resultat.

Det är sedan medelvärdet av dessa poäng som används vid antagningen. Hösten 2011 och våren 2012 avrundades medelvärdet uppåt till närmaste tiondel men från hösten 2012 ges resultatet med två decimaler. Det innebär att högskoleprovsresultatet anges på en skala mellan 0.00 och 2.00 (0.00, 0.05, 0.10 ... 1.90, 1.95, 2.00).

Exempel

Du får ££ 1.4 ££ på den kvantitativa delen och ££ 1.2 ££ på den verbala delen. 
Medelvärdet blir då

$$ \frac{(1.4 + 1.2)}{2} = \frac{2.6}{2} = 1.3 $$

Exempel

Du får ££ 1.5 ££ på den verbala delen och ££ 1.6 ££ på den kvantitativa delen. 
Medelvärdet blir då

$$ \frac{1.5 + 1.6}{2} = \frac{3.1}{2} = 1.55 $$

I Högskoleprovtränaren finner du flera normeringstabeller från gamla högskoleprov och med vår Normeringskalkylator kan du testa vad olika poäng på kvantitativa och verbala delarna motsvarar enligt olika normeringstabeller.

Algoritm för att beräkna resultatet

Följande algoritm ger hur du beräknar ditt normerade resultat. Detta görs automatiskt i ditt resultatsbesked.

  1. Summera antalet korrekta svar för de två kvantitativa provpassen.
  2. Avläs vilket normerat resultat detta motsvarar enligt den kvantitativa normeringstabellen för provet.
  3. Summera antalet korrekta svar för de två verbala provpassen.
  4. Avläs vilket normerat resultat detta motsvarar enligt den verbala normeringstabellen för provet.
  5. Summera det normerade kvantitativa resultatet med det normerade verbala resultatet och dividera med två.
  6. Detta är ditt slutgiltiga normerade resultat.

Konstruktion av normeringstabellen

Att konstruerar normeringstabellerna är en omfattande och komplicerad process vilket är förklaringen till att det tar så många veckor innan de är klara.

Först jämförs medelvärde, spridning och fördelning av resultatet på det prov som ska normeras med motsvarande värden för de senaste tio proven.

Nästa steg är att provdeltagarnas fördelning avseende kön, ålder och utbildning jämförs med motsvarande fördelningar på de senaste tio proven.

I det sista steget jämförs resultaten på varje delprov med motsvarande utprövningsvärden. Eftersom sammansättningen på provdeltagargruppen inte får påverka möjligheten för ett visst normerat resultat studeras även utfallet för två referensgrupper.

Referenspopulation I (ett) väljs ut genom stratifierat urval så att fördelningen av kön, ålder och utbildning alltid är densamma.

Referenspopulation II (två) utgörs av de provdeltagare som vid provtillfället är 18-20 år (vid höstprov) eller 19-21 år (vid vårprov) och går tredje årskursen i gymnasieskolan.

Normeringen görs sedan genom att resultatfördelningarna sammanjämkas. Det vill säga man söker finna de normeringsgränser som bäst fördelar provdeltagarnas resultat (i samtliga grupper) på olika normerade poäng så att överensstämmelsen med tidigare resultat för respektive grupp blir så bra som möjligt.

Varje prov har unika normeringstabeller

Normeringen är alltså ett sätt att se till så att alla högskoleprov som är giltiga samtidigt ska vara lika lätta/svåra. Eftersom resultatet på högskoleprovet gäller i fem år innebär det att vid antagningen kan personer som skrivit det senaste högskoleprovet konkurrera med personer som skrivit de nio föregående proven.

Varje prov har sina egna unika normeringstabeller. Det går alltså inte att ta resultatet från ett prov och avläsa normeringen med normeringstabeller som hör till ett annat prov.

Vad säger normeringsgränserna om provets svårighetsgrad

En vanlig missuppfattning är att ett prov är "svårare" om det krävdes fler poäng för att nå ett visst resultat. T.ex. gav 65 rätt på kvantitativa delen 1,9 i normerad poäng våren 2012 men endast 1,5 i normerad poäng våren 2017.

Det innebär att vårens prov år 2012 var svårare än vårens prov år 2017. Det var alltså fler som fick 65 poäng på vårens prov år 2017 eftersom uppgifterna generellt sett var lättare.

Motsatt kan man säga att vårens prov år 2017 var lättare än vårens prov 2012 eftersom fler fick 65 poäng. Därmed krävdes det fler poäng för att få 1,9 och 65 rätt gav endast 1,5 i normerad poäng.

Under årens lopp har vissa medvetna förändringar gjorts av provets svårighetsgrad för att justera normeringstabellerna. Detta kan man t.ex. se höstens 2014 där poänggränserna för de flesta normerade poäng ökade. För att se hur poänggränserna har förändrat sig kan du använda Normeringskalkylatorn.

Feedback eller frågor?
Sociala medier
Intresseanmälan

Du är inte VIP-medlem. Lämna en intresseanmälan och få information helt gratis!

Dagens ord
RAGLAN
typ av armskärning där ärmen går upp i en kil till halslinningen; en raglan
Nästa prov

21/10 - 2018 kl 8:10
kvar att studera!

Sista anmälningsdag:
3/9 - 2018 kl 23:59