Summering
  • Normeringstabellerna för höstens högskoleprov 2020 finns nu tillgängliga och du hittar dem nedan på denna sida.
  • På denna sida finner du även vår analys av normeringen av höstens högskoleprov 2020 jämfört med tidigare högskoleprov.
  • Som medlem på HPGuiden kan du också använda Normeringskalkylatorn för att ta reda på vad ett visst antal korrekt besvarade frågor hade gett för normerat resultat på tidigare högskoleprov för att få en uppfattning om svårighetsgraden på det senaste högskoleprovet jämfört med tidigare provomgångar.

Normeringstabellerna för höstens högskoleprov 2020 publicerades den 26 november och du finner dem nedan.

Kvantitativ normering Verbal normering Fördelningstabell


Du kan även omvandla ditt antal korrekt besvarade frågor till normerat resultat i Normeringskalkylatorn och se hur poänggränserna för ett visst normerat resultat varierat mellan provomgångar historiskt.

Du hittar allt övrigt material kring höstens högskoleprov 2020 såsom provfrågor, facit och förklaringar till alla uppgifter på vår huvudsida om höstens högskoleprov 2020.


Normering av höstens högskoleprov 2020

En stor skillnad om man jämför höstens högskoleprov 2020 med tidigare provomgångar är att endast personer utan ett giltigt resultat sedan tidigare fick göra höstens prov 2020. Anledningen till denna begränsning var att få ner antalet provdeltagare för att kunna genomföra provet med minskad risk för smittspridning under rådande coronapandemi.

Eftersom provskrivare som gjort högskoleprovet mer än en gång i genomsnitt tenderar att prestera något bättre än förstagångsskrivare fanns på förhand frågetecken kring hur detta skulle hanteras i normeringen av höstens högskoleprov 2020. Många frågade sig om det nu skulle bli lättare än vanligt att uppnå höga normerade resultat eftersom de som redan gjort högskoleprovet tidigare inte fick delta.

Om vi jämför andelen provdeltagare för varje normerat resultat på högskoleprovet hösten 2020 med motsvarande andelar för hösten 2019 ser vi att detta inte verkar vara fallet. I diagrammet nedan motsvarar de blå staplarna hösten 2020 och de röda hösten 2019. Vi ser att de blå staplarna övervägande är högre än de röda för resultat i intervallet 0.00-1.05 medan det omvända gäller för resultat i intervallet 1.10-2.00. Detta betyder att en större andel av provdeltagarna hösten 2020 fick resultat i det lägre intervallet och en mindre andel uppnådde höga normerade resultat jämfört med hösten 2019.

Normering ht20 vs ht19

I tabellen nedan visas andelen provdeltagare som uppnådde varje normerat slutresultat för högskoleproven hösten 2020 och hösten 2019 samt skillnaden mellan dessa provomgångar. En positiv skillnad innebär att andelen provdeltagare som uppnådde ett visst normerat resultat hösten 2020 var större än motsvarande andel hösten 2019. Det framgår även här tydligt att fördelningen i resultat är förskjuten nedåt hösten 2020 jämfört med hösten 2019.

Normering ht20 vs ht19 tab

Nu när normeringstabellerna för höstens 2020 publicerats kan vi även studera hur många korrekt besvarade uppgifter som behövdes för varje normerat resultat på det kvantitativa respektive verbala blocket jämfört med tidigare provomgångar. I diagrammen nedan motsvarar varje färgad kurva ett visst normerat resultat och varje markerad punkt längs kurvorna visar en provomgång. Den lodräta axeln visar antalet korrekt besvarade uppgifter som behövdes för att uppnå ett visst normerat slutresultat.

normering historik ht20 verb kvant web

För det kvantitativa blocket (det vänstra diagrammet ovan) krävdes för de flesta normerade resultat något något fler korrekt besvarade uppgifter jämfört med hösten 2019. Störst var skillnaden för höga normerade resultat – för kvantresultat 1.20 och uppåt krävdes 2 till 3 fler korrekt besvarade uppgifter hösten 2020 jämfört med hösten 2019 (på höstens högskoleprov 2019 förekom två kvantitativa normeringar och vi jämför här med version 1). För kvantresultat i intervallet 0.40-1.10 krävdes 1 till 2 fler korrekt besvarade uppgifter hösten 2020 och för resultat under 0.40 var gränserna desamma som hösten 2019. De kvantitativa provpassen på höstprovet 2020 ser därmed ut att ha varit något lättare än hösten 2019 även om det inte rör sig om några enorma skillnader.

För det verbala blocket (det högra diagrammet ovan) var skillnaderna om man jämför höstens högskoleprov 2020 med hösten 2019 små. För 9 av 20 normerade verbala resultat var poängränserna desamma för båda provomgångarna, för 9 normerade resultat är skillnaden i antal korrekt besvarade frågor endast en uppgift mer eller mindre och för två resultatnivåer, 1.20 och 1.30, krävdes två fler korrekt besvarade uppgifter hösten 2020 jämfört med hösten 2019. Svårighetsgraden ser därmed ut att i det stora hela vara jämn mellan dessa provomgångar inom det verbala blocket.


Vad är normering och varför används det?

Högskoleprovet är ett återkommande prov som vanligtvis ges två gånger per år och tanken är att resultatet från ett visst högskoleprov ska vara jämförbart med resultat från andra provomgångar. Även om UHR (som utformar provet) strävar efter att göra proven så jämnsvåra som möjligt kommer det av naturliga skäl alltid att finnas avvikelser mellan provomgångarna. Vissa prov är helt enkelt lite lättare medan andra kan vara något svårare, även om skillnaderna inte brukar vara särskilt stora.

För att så rättvist som möjligt kunna jämföra resultat mellan olika högskoleprov används därför en normeringsprocess som ska kompensera för skillnader i svårighetsgrad mellan provomgångar. Denna process är både avancerad och tidskrävande och det är därför det tar några veckor efter provdagen innan normeringen är färdig och du får veta ditt definitiva högskoleprovsresultat.

Förenklat kan man säga att det UHR gör är att rätta proven och sedan analysera hur provdeltagarnas antal rätta svar fördelar sig på gruppnivå. Man ställer sedan upp en normeringstabell vardera för den verbala respektive kvantitativa delen av provet som översätter antal korrekt besvarade frågor (mellan 0 och 80) till ett normerat resultat mellan 0.0 och 2.0. Det slutgiltiga normerade resultatet ges sedan av medelvärdet av den verbala och den kvantitativa delens normerade resultat. Om du t.ex. får 1.2 på den verbala delen och 1.0 på den kvantitativa delen så kommer ditt slutresultat att vara medelvärdet av dessa, alltså

$$ \frac{1.2+1.0}{2} = 1.10 $$

Notera att vissa utbildningar infört/kommer att införa viktade högskoleprovsresultat för att ge större vikt åt antingen det kvantitativa eller verbala blocket beroende på vad som är mest relevant för utbildningen i fråga. För en ingenjörsutbildning kan det t.ex. handla om att ge större vikt åt det kvantitativa blocket då matematiska färdigheter bedöms särskilt viktiga för en sådan utbildning.

För att kolla hur antagningen sköts för just den eller de utbildningar som du är intresserad av rekommenderar vi att kolla upp detaljerna på lärosätets hemsida som du kan finna via exempelvis antagning.se.

Om du vill läsa mer om hur normeringsprocessen går till i detalj kan du göra det på vår allmänna sida om normering av högskoleprovet.


Vad kan ha påverkat normeringen hösten 2020?

Det finns flera faktorer som kan påverka normeringen så att det krävs antingen fler eller färre rätta svar för att uppnå ett visst normerat resultat i intervallet 0.00 och 2.00. Några faktorer med möjlig inverkan är följande:

Höstprovet begränsat till personer utan tidigare resultat

Höstens högskoleprov ställdes ursprungligen in då det inte bedömdes kunna genomföras på ett smittsäkert sätt under coronapandemin. Senare ändrades beslutet och istället för att ställas in hålls höstens högskoleprov för en begränsad skara av provdeltagare, mer specifikt personer utan ett sedan tidigare giltigt högskoleprovsresultat.

Provdeltagare som skrivit högskoleprovet en gång tidigare eller mer tenderar att prestera bättre än personer som skriver provet för första gången. Nu när endast personer som inte tidigare skrivit högskoleprovet får delta lär detta innebära att antalet korrekt besvarade frågor sjunker något på gruppnivå. Det kan också bli så att en mindre andel provdeltagare än vanligt når riktigt höga råpoäng (antal korrekt besvarade frågor).

UHR skriver på studera.nu angående normeringen av höstprovet 2020:

"Det är troligt att det blir fler provdeltagare som inte får högsta poängen när det är många som är förstågångsskrivare som gör provet. Att resultatet blir jämförbart över tid kommer att kunna kontrolleras genom olika metoder som garanterar bästa möjliga utfall."

Vår analys längre upp på denna sida visar att de normerade resultaten förskjutits nedåt, vilket ligger i linje med att förstagångsskrivare tenderar att uppnå något färre korrekt besvarade frågor än personer som skrivit högskoleprovet mer än en gång.

Allmän svårighetsgrad på uppgifterna

Detta är vanligen den främsta orsaken till avvikelser i normering mellan provomgångar. Det är helt enkelt svårt att hålla svårighetsgraden helt konstant över tid även om detta är avsikten. Om provet är “lätt” jämfört med tidigare provomgångar så kommer det att krävas ett större antal rätta svar för att uppnå ett visst normerat slutresultat och normeringen blir därmed ”tuffare”. Om provet istället visar sig vara svårare än normalt så kommer det istället att räcka med ett mindre antal rätta svar för samma normerade slutresultat.

Dela gärna med dig av dina tankar kring svårighetsgraden på höstens prov 2020 i forumdelen eftersnack och skapa dig samtidigt en bättre uppfattning om hur andra provskrivare upplevde provet.


Vilket resultat fick jag?

Nu när rättningen och normeringen av höstprovet 2020 är färdig kan du läsa mer om hur du hämtar ditt officiella resultat på vår sida om resultat på högskoleprovet.

Du kan även se vilket slutresultat du uppnådde på höstens högskoleprov 2020 och analysera resultatet med Normeringskalkylatorn. Där matar du enkelt in ditt antal rätta svar på de verbala respektive kvantitativa delarna och får sedan din normerade slutpoäng direkt. Du får även en tabell och grafer som visar vad din poängsumma hade gett dig för slutresultat (mellan 0.00 och 2.00) vid tidigare provtillfällen sedan hösten 2011 och hur dina poäng förhåller sig till samtliga poänggränser över tid m.m.

Analysera med Normeringskalkylatorn


Hur gick det för dig på höstens högskoleprov?

Vi håller tummarna för att du nådde ditt målresultat denna provomgång! Skulle du behöva ge högskoleprovet ytterligare ett försök står vi som alltid redo att hjälpa dig på vägen mot din drömutbildning, precis som vi hjälpt över 160 000 studenter hittills.


Gratis förklaringar inklusive videoförklaringar

På vår sida om höstens högskoleprov 2020 kan du läsa mer om hur du tar del av våra utförliga expertförklaringar, får en individuell kunskapsanalys med mera helt utan kostnad. Vi bjuder alltid på förklaringar med text och bild till alla uppgifter och även videoförklaringar till samtliga kvantitativa uppgifter på det senaste högskoleprovet.

Coachteamet på Högskoleprovguiden Coacherna på Högskoleprovguiden
  Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Feedback eller frågor?
Sociala medier
Intresseanmälan

Du är inte VIP-medlem. Lämna en intresseanmälan och få information helt gratis!

Dagens ord
MIMESIS
gestaltning av verkligheten i litteratur och konst