Summering
  • ORD-delen på högskoleprovet testar två saker: dels hur många ord du känner igen (ordkunskap) och dels hur många ord du faktiskt förstår och behärskar (ordförståelse). Bägge dessa förmågor är ett måste inför högskoleprovet, men utmärkta även inför resten av livet och karriären.
  • Det finns många missförstånd kring ORD-delen på högskoleprovet, såsom att ord från gamla prov inte kan återkomma och att orden på provet är sådana som aldrig används till vardags.
  • På lång sikt är läsning den bästa vägen till både ordkunskap och ordförståelse. Men inför högskoleprovet, när tiden är begränsad, är det effektivaste sättet att bli VIP-medlem och utnyttja ORDprogrammet med över 7600 relevanta ord att lära sig.

ORD på högskoleprovet

Denna genomgång tar en närmare titt på ORD-delen på högskoleprovet som testar din ordkunskap och ordförståelse.

Vad är ORD?

ORD är ett av fyra delprov i den verbala delen på högskoleprovet och behandlar ordkunskap. Varje ORD-block består av 10 stycken, mer eller mindre svåra, ord eller uttryck där varje korrekt svar ger en poäng. Eftersom ett högskoleprov består av två verbala provpass består ett högskoleprov av 20 ORD-uppgifter.

Till varje svårt ord finns fem svarsalternativ och det alternativ som bäst beskriver eller motsvarar innebörden av det fetstilta ordet är korrekt. De svåra orden kommer från olika typer av områden och kan t.ex. lika väl vara medicinska termer som "gamla" ord.

Den rekommenderade provtiden för de 10 frågorna är 3 minuter vilket innebär att man i genomsnitt har 18 sekunder på sig till varje ORD-uppgift.

Vilka förmågor testar ORD egentligen?

När vi på Högskoleprovguiden analyserat gamla ORD-uppgifter så har vi kommit fram till att ORD-delen faktiskt testar två olika saker: ordkunskap och ordförståelse. Här reder vi ut vad skillnaden är.

Ordkunskap är själva kunskapen om ORD, den typen av gloskunskap eller lexikala kunskap som man på ett ganska enkelt sätt kan lära sig. Exempelvis kan vi lära oss att “solvent” betyder “kreditvärdig”. Men om vi inte sätter oss in i ordet djupare än så har vi egentligen bara lärt oss att para ihop två ord, som vi kanske inte till fullo begriper, med varandra. Det är här ordförståelsen kommer in.

Ordförståelse är att faktiskt veta i vilket sammanhang ett ord används, känna till flera synonyma begrepp och att kunna tolka ordet. Så i exemplet med “solvent” skulle en person med en god förståelse av ordet “solvent” kunna se att även “välbärgad” eller “förmögen” motsvarar innebörden av “solvent” och därmed skulle kunna vara rimliga svarsalternativ.

På Högskoleprovguiden tränar du bägge delarna. Dels den lexikaliska biten, vokabuläret, ordförrådet och ordkunskapen. Och dels den djupare ordförståelsen, genom att du även får exempelmeningar och fler än bara en synonym.

Behöver jag verkligen kunna alla dessa svåra ORD för att klara mig på högskolan?

Det finns tydligt vetenskapligt belagda positiva samband mellan ordförråd och framgång både i skolan och i arbetslivet. Med andra ord bör du inte betrakta ett ökat ordförråd som någonting “onödigt” eller ett “måste” utan som en tillgång som du kommer att ha nytta av hela livet - både under livet som student men också när du kommer ut i arbete.

Missförstånd kring ORD

Det finns en rad missförstånd kring ORD. Här tänker vi reda ut de vanligaste.

“Gamla ORD kommer inte igen”

Detta är absolut inte sant. Att det förekommer gamla högskoleprovord på ett nytt ORD-prov är snarare regel än undantag. På nya högskoleprovet som består av 20 ord brukar det förekomma 2-8 gamla högskoleprovord. På gamla högskoleprovet som bestod av 40 svåra ord så har det förekommit högskoleprov där hela fjorton av de 40 orden (35 procent) har varit gamla högskoleprovord. Som VIP-medlem kommer du åt fullständig statistik över hur många ORD som återkommit per prov sedan det nya provet infördes hösten 2011.

“Det kommer bara ORD som aldrig används och som man aldrig hört talas om”

Detta stämmer inte! Det är sant att det brukar finnas ett eller ett par riktigt svåra ord per högskoleprov. Sådana som i princip aldrig används. Men faktum är att de allra flesta orden på högskoleprovet är sådana som du kan läsa eller höra varje dag i tidningar och på radio. Det finns databaser som mäter hur vanligt förekommande ord är i det svenska språket (bland sådant som är publicerat). Här är ett exempel på hur vanliga ord är från ett av delproven på högskoleprovet hösten 2017.

Hur vanliga är högskoleprov-ORD?
ORD ht 2017Index för förekomst I blogger och media
Essä 1,8
Fiktiv 1,8
Koalition 3,0
Rugga 0,1
Följaktligen 2,6
Överpröva 0,2
Utblottad 0,2
Extremiteter 0,0
Parlör 0,1
Källa: Databasen Korp  

Vi kan jämföra dessa ORD med några mycket vanliga ord som “polis” (index = 40,4) eller “politik” (index = 68,0), eller andra udda men välbekanta ord som “högskoleprov” (index = 0,4) eller “flykting” (index = 3,8). Med andra ord verkar det som att vissa högskoleprov-ORD förekommer i tidningar och på bloggar ungefär lika ofta som vi hör talas om högskoleprov eller flykting på nyheterna - det vill säga ganska ofta. Men inte lika ofta som “polis” eller “politik”. Slutsatsen man kan dra är att orden på högskoleprovet inte alls enbart är sådana som aldrig används eller som man aldrig hört talas om. Tvärtom är flera ganska vanliga ord om man läser tidningar regelbundet.

Hur pluggar man bäst inför ORD-delen?

De allra flesta ord vi kan har vi lärt oss genom att läsa böcker och tidningar samt genom att lyssna på högläsning av böcker och på radio. Därför är den viktigaste åtgärden för att på längre sikt bygga upp både god ordkunskap och ordförståelse att regelbundet läsa och lyssna. Specifikt inför högskoleprovet, när tiden är begränsad, finns det dock effektivare sätt att på kort sikt berika ordförrådet och samtidigt inte brista i ordförståelse: nämligen det mycket uppskattade ORDprogrammet hos oss på Högskoleprovguiden.

De ordlistor du övar på hos oss har väldigt bra träffsäkerhet inför det verkliga provet. Både hösten 2014 och hösten 2015 fanns alla 20 av de svåra högskoleprovorden med i ORDprogrammet och träffsäkerheten är 85-100% varje prov.

Feedback eller frågor?
Sociala medier
Intresseanmälan

Du är inte VIP-medlem. Lämna en intresseanmälan och få information helt gratis!

Dagens ord
OPPORTUN
lämplig för tillfället (eller) med hänsyn till rådande förhållanden
Nästa prov

21/10 - 2018 kl 8:10
kvar att studera!

Sista anmälningsdag:
3/9 - 2018 kl 23:59