Hej jag behöver eran hjälp.
Jag har gått och funderat över det här dilemmat sedan antagningsbeskedet våren 2023.

Jag har alltid velat bli läkare och studera till det då jag verkligen är intresserad av cellen, sjukdomar, människokroppen och älskar att jobba med människor. Jag söker men kommer inte in, blir 10-20 reserv varje gång. Som bäst har jag varit 3:e reserv men det var 2 år sedan.

Dom flesta som känner mig tycker att jag borde bli psykolog eftersom jag är en god lyssnare, förstående och empatisk samt att jag rent naturligt är väldigt duktig på mänskligt beteende. Jag jobbar idag outbildad med ett kontorsjobb på psykiatrins öppenvård och sitter med på ronder med läkare och diskuterar frågor som rör båda ämnena.
Jag har utöver det ett stort intresse för psykologi med har alltid velat bli psykiatriker.

Nu har jag sökt båda utbildningarna och jag är 3:e reserv på psykologprogrammet och 15:e på läkarprogrammet (BF kvot). Jag har i ca 4 år försökt ta mig in på Läkarutbildningen men inte lyckats, skrivit hp kanske 10 gånger och höjer inte mitt resultat trots plugg. jag är 29 år.

Vad ska jag göra? fortsätta jobba för att komma in på läkarprogrammet eller potentiellt tacka ja till psykologprogrammet?

(ursäkta min röriga text)

Hade själv psykolog som plan b och läste 1,5 år till psykolog. Likt dig så hade jag länge vetat att jag ville bli läkare men betygen och hp räckte inte hela vägen – passade därför på att testa psykologprogrammet. Jag upplevde det som ett spännande program, däremot märkte jag vid neuropsykologikursen att jag verkligen tyckte om den medicinska aspekten betydligt mycket mer. Under de tre terminer jag läste till psykolog kombinerade jag studierna med hp-plugg och avslutade utbildningen för att påbörja läkarprogrammet istället. Jag tyckte att det var en bra erfarenhet och mycket av det som lärs ut under de första terminerna har man nytta av (trots att man inte får tillgodoräkna sig något) på läkarprogrammet.

Om du har ett intresse av psykolog tycker jag absolut att du ska testa!