Min vän pluggade i två månader till HSP VT 10 och fick upp det från 1,4 till 1,8. Hon pluggade stenhårt, såg knappt dagsljus under den tiden. Nu har hon precis flyttat till linköping och går läkarlinjen där, hennes stora dröm. Nu gör jag detsamma eftersom hon peppat och motiverat mig så mycket, jag ska också dit har jag bestämt! Det finns inga mirakelhistorier eller framgångssagor som inte kommit till av stenhårt kämpande. Har man tur så försvinner den till slut och så finns inget kvar, även om hon tycker om att påstå att hon har tur så vet jag hur hårt hon kämpade, kämpa så når du också alla dina mål. Låt det ta den tid det tar också, det går inte alltid så jävla bra, men ge inte upp för det. Vad har du bråttom till? Kör på bara så går det till slut! Det tänker jag göra iallafall
Lycka till!