3. Hur kan man enligt texten bäst sammanfatta hur Stina Aronsons författarskap utvecklades?

A Det kom alltmer att präglas av drömmande och romantiska teman.
B Det färgades alltmer av hur den litterära världen behandlade henne.
C Det blev alltmer avskuret från samtidens frågor och samhällslivet.
D Det färgades alltmer av försöken att efterlikna andra författarinnor.


Här är en länk till provet:
http://www.umu.se/edmeas/hprov/07b/las


Svaret ska vara B: "Det färgades alltmer av hur den
litterära världen behandlade henne". Men ingenstans
i texten hitter jag något om att den litterära världen
har behandlat henne på något sätt.
Det enda som jag hittar är i så fall svaret D: "Hon börjar
kopiera andra författare". I tredje stycket från slutet i
mitten står nämligen: "hon beundrar Lundkvist, försöker
skriva som Södergran".

Hur tänkte ni som svarade B?
Tacksam för hjälp eftersom LÄS är min svagaste punkt,
och har inte riktigt greppat hur man ska tänka.

mvh Simon

Jag tänkte precis som du och svarade också D. Tvekade inte ens på den där frågan eftersom jag tyckte den var självklar!

"Med stor noggrannhet går Graeske steg för steg genom litterära decennierna och Aronsons samtidiga anpassning och omformulering av varierande litterära ideal"

Det var det jag tog det på iaf

Mvh
Robin

robaldo skrev:"Med stor noggrannhet går Graeske steg för steg genom litterära decennierna och Aronsons samtidiga anpassning och omformulering av varierande litterära ideal"

Det var det jag tog det på iaf

Mvh
Robin

Fast jag tycker inte att det står något där om "hur den litterära världen behandlade henne". Eller?

Ascher skrev:

robaldo skrev:"Med stor noggrannhet går Graeske steg för steg genom litterära decennierna och Aronsons samtidiga anpassning och omformulering av varierande litterära ideal"

Det var det jag tog det på iaf

Mvh
Robin

Fast jag tycker inte att det står något där om "hur den litterära världen behandlade henne". Eller?

nej, men det står också att hon inte får mycket uppmuntran och "Det handlande mycket om att finna en egen plattform i ett litterärt klimat som definierade henne som "en kvinna och därtill av en äldre generation" plus stycket "Aronsons långa och motiga väg till erkännande" och att hon ansågs som en "osjälvständig epigon". Sammantaget gjorde att jag tog B

Det stod väl något om hur folk hade klankat ner på henne och att hon på grund av det ändrat sitt sätt att skriva?

Själv hade jag fel på den uppgift jag med störst säkerhet trodde att jag hade rätt på. Sista texten:

18. Vilken grupp framstår Solweig Eklund framför allt som talesman för?

A Barn i både förskola och skola.
B Lärare i förskolan.
C Lärare i skolan.
D Skol- och utbildningspolitiker.

För mig var det uppenbart att hon är en skol- och utbildningspolitiker. Hon skriver verkligen som en i alla fall. Och "talesman för" tolkade jag som vilken målgrupp hon talade inför och inte vilka hon propagerade för. Bah.

Jag svarade "Lärare i förskolan" men ändrade till D senare vilket jag ångrar förstås Jag resonerade så här, hon talar jättepassionerat om läraren i förskolan och vill att omständigheterna ska förbättras för dem men jag tänkte liksom att ingen i förskolan är kapabel av att skriva någonting så "passionerat" så det måste vara en politiker då Snacka om att vara fördomsfull...

Hahaha! EXAKT så tänkte jag också faktiskt. Om hon är en politiker borde hon också vara talesman inför andra politiker. Men "talesman för" innebar tydligen vilkas "sida" hon stod på. Talesman = representant, alltså borde hon vara en politisk representant. Whatever...

För övrigt ett litet tips som gjorde så att jag hade ganska enkelt för LÄS denna gång. Jag kände verkligen i vilken ordning frågorna skulle komma i texten, jag tror det är viktigt att man gör det. Ett simpelt exempel är ju frågorna; "Vad handlar forskningen om?" och "Vilka resultat har forskningen gett", då är det uppenbart att svaret på första frågan dyker upp tidigare i texten. Helhetsfrågor är också lätta att försumma medan man läser texten, och det blir en fråga mindre att memorera. Men just att läsa och strukturera frågorna innan man angriper texten ger en klart bättre översikt om vad som komma skall. Tipset är alltså att snabbt försöka sätta frågorna i ordning. Då blir det svårare att missa när svaret kommer och man slipper memorera flera frågor på en gång.

Jättebra tips guldbollen! Skall tillämpa dem nästa gång!

Förresten så svarade jag också politiker..

Gör det Maria, de kan du absolut ha nytta av. Ett tydligare exempel: Andra texten ur lördagens prov.

5. Vad är det Brun Ulfhake under lång tid framför allt ägnat sin forskning åt?
6. Vilken tidigare rådande uppfattning kan man nu avfärda utifrån Ulfhakes forskningsresultat?
7. I texten beskrivs försök på äldre råttor. Vad pekar försöksresultaten på?
8. Vad ser Brun Ulfhake som en intressant fråga för den fortsatta forskningen kring funktionsnedsättningar och åldrande?

Du börjar alltid med att läsa frågorna. Här blir det väldigt tydligt varför. Min ordning på frågorna blir följande:
1. Fråga 5 eller Fråga 6
2. Fråga 7 eller Fråga 6
3. Fråga 8

Här var det ganska enkelt eftersom de kom i rätt ordning. På fråga 5 undrar de vad han ägnat sin forskning åt, något som du kan förvänta dig står tidigt i texten. På fråga 6 vill de veta vilken rådande uppfattning man nu kan avfärda. Det kan komma antingen väldigt tidigt som ett slags inledande "abstract" men också lite senare i texten när resultaten av forskningen presenteras. Fråga 6 är således den fråga som är svårast att placera i ordning. Fråga 7 kommer att komma efter fråga 5 eftersom den handlar om något som hänt i forskningen, nämligen försöken på råttor. Sen kommer fråga 8 uppenbart sist (det hörs också på frågan) då tyngdpunkt på fortsatt forskning efterfrågas.

På denna text var det väldigt lätt och jag vill minnas att jag kunde svara på ett par frågor redan efter 10 raders läsning. Tänk då vad jobbigt det hade varit om du hade läst hela texten utan att ha svarat på någon fråga och blivit osäker.

Ett lite svårare exempel här då:

13. Hur yttrar sig det som recensenten kallar ”1800-talets nationsuppfattning” i de refererade historieböckerna?
14. Recensenten berömmer Karonens bok för dess ”problematiserande behandling av Finland”. Vad är det recensenten uppskattar?
15. Recensenten anser att Karonen hade vunnit på att göra fler jämförelser mellan Sverige och omvärlden. Vad hade sådana jämförelser kunnat visa?
16. Vilken aspekt av Karonens arbete är det som recensenten främst kritiserar?

Här blir det förstås svårare men fråga 15 kommer att besvaras sent så den kan man åtminstone försumma tills vidare. Fråga 16 bör komma näst sist då du vill veta vilken aspekt som Främst kritiseras. Flera aspekter kan alltså kritiseras och du måste ha läst hela omdömet om boken det handlar om innan du kan gå tillbaka och svara.
Fråga 14 bör alltså besvaras tidigare än fråga 15 och 16. Så den kan du ha på näthinnan. Fråga 13 är svårplacerad eftersom man inte vet om det kommer som "information" tidigt eller efter att ett antal böcker presenterats. Den kan du alltså också ha på näthinnan och kommer efter bara några raders läsning komma på att du kan svara på.

Genom att försöka ordna frågorna på förhand kan man nästan alltid lista ut i vilken ordning i texten de dyker upp. Går det inte fullt ut som ovan så kan man i stort sett alltid lägga ett par frågor åt sidan i början.

På sista texten blir detta väldigt uppenbart:
17. Vad ser textförfattaren som en trolig orsak till att det redan vuxit fram ett gemensamt språkbruk inom de olika skolformerna?
18. Vilken grupp framstår Solweig Eklund framför allt som talesman för?
19. Vilken positiv konsekvens menar Solweig Eklund kan bli följden av att skola och förskola får ett mer likartat regelverk?
20. Hur kan man bäst karakterisera Solweig Eklunds text?

Fråga 18 och 20 besvaras efter att du läst hela texten, lägg dem i malpåse och vips så har du bara ett par frågor att tänka på när du läser.

robaldo skrev:

Ascher skrev: Fast jag tycker inte att det står något där om "hur den litterära världen behandlade henne". Eller?

nej, men det står också att hon inte får mycket uppmuntran och "Det handlande mycket om att finna en egen plattform i ett litterärt klimat som definierade henne som "en kvinna och därtill av en äldre generation" plus stycket "Aronsons långa och motiga väg till erkännande" och att hon ansågs som en "osjälvständig epigon". Sammantaget gjorde att jag tog B

Hmm, ja det var en bra poäng. Hon definieras som en kvinna
och hon vill hitta en egen plattform bort från det. Tycker
fortfarande inte att kopplingen mellan hennes litteratur
och hur den litterära världen behandlar henne är helt klar. Ska specialdammsuga texten igen, och se om jag kan suga fram svaret. Det är lite oroväckande att man inte, även i efterhand utan tidspress, kan känna sig säker på svaret.

Tack för hjälpen i alla fall, och tack för de bra
tipsen Guldbollen

Toppentips Guldis!!!! Från dina exempel verkar det ju som om denna metod kan tillämpas nästan till 100% på vissa texter men det blir lite krångligare med andra (t.ex Finlandstexten). Men iaf, jag tror stenhårt på att man kan öva upp förmågan att se var svaren kommer om man övar- vilket jag tänker göra! Tur att jag har några prov kvar som jag inte har gjort...

Märkligt, för mig (som läser texten utan att läsa frågorna först) var det helt självklart att det var det som var det rätta svaret, jag funderade inte ens på det en sekund.. konstigt, för nu när jag läser om det så kan jag knappt peka ut vad det är som gör det så självklart, men jag har hittat en ganska bra ledtråd..

"Aronsons långa och motiga väg till erkännande som författare är avhandlingens röda tråd och utifrån den görs både nedslag i de litterära texterna och beskrivningar av Aronsons familjeförhållanden, kontakter med förlag, kritiker och författarkollegor. Det är en ganska nedslående berättelse."
Det står ju inte att Aronsons SKRIVANDE präglades, utan hennes FÖRFATTARSKAP, vilket ju är en annan sak...