Hej!

Jag har det verkligen svårt med högskoleprovet. Första gången jag skrev fick jag bara 0,3. Nu ska jag skriva för andra gången och upplever att det känns precis lika omöjligt som första gången. Har pluggat seriöst i tre månader och har inte höjt mig med något (det är snarare sämre). Detta känns omöjligt. Jag kommer aldrig kunna nå mina drömmar. Jag vill bli sjuksköterska och ärlig talat så kommer jag inte kunna det eftersom jag faller på högskoleprovet. Vad ska jag tänka? Hur ska jag kunna "knäcka koden" som alla pratar om? Detta leder självklart till att jag tappar all motivation vilket inte gör det hela lättare. Ååå.

Hälsningar

Hej!

Känner igen mig så mycket i den känslan av att det är lönlöst och hopplöst. När jag började plugga inför provet förstod jag inte alls hur folk kunde snitta 1.6-1.7 och hur man helt plötsligt "insåg vad som krävs" och att man lär sig de mönster som finns i provet. Särskilt inte inom matten. Men jag tror det är viktigt att påminna sig själv om att högskoleprovet är utformat så att det ska vara svårt. Det ska inte vara lätt att få de höga poängen, men bara för att man inte ace:ar HP första, andra eller ens femte gången betyder det inte att man inte kommer göra det, eller att man inte "har hjärnan för det". Det har man, ibland tar det bara längre tid.

Det känns hoppöst, men det är inte hopplöst! Dock krävs det mycket disciplin, målmedvetenhet, planering och en fungerande studieteknik. Det låter som att du har så många tankar och känslor som kanske egentligen står för din, väldigt tydliga, längtan och ambition efter att bli sjuksköterska. Har du försökt bryta ner i olika bitar? T.ex.

- Vad behöver du öva på för att höja ditt resultat? Vad har du lättast/svårast för?
- Vilka omständigheter har du? Hur mycket tid kan du lägga på HP-studier?
- När hoppas du på att komma in? Kan du planera ditt plugg utefter det målet och de förutsättningar du har nu?

Låter också som du har mycket press på att det måste hända nu, vilket jag personligen känner ger mig så sjukt starka mentala spärrar. Den stressen blockerar liksom mig. Hur upplever du den biten? Jag tror att kunskapen fäster sig mycket mer än man tror, men just den här pressen och stressen tar överhanden ibland. Även den mentala biten är viktig att jobba med under den här processen, för den är fan slitlig ibland haha

Du kan nå ditt mål och dina drömmar. Vägen dit kanske inte kommer vara spikrak och inte heller rolig alla gånger, men alltid värt det i slutändan.

Hejar på dig!

Hur är det med sömn och motion, det spelar stor roll känner jag. Sover jag bra är jag motiverad och saker känns lättare och sover jag dåligt är det helt tvärtom. Man känner att man glömmer allt man lärt sig fast än man kan.

Hej!

Jag kan känna igen mig i din situation! Som du skrev att "det känns lika omöjligt som första gången". Har också tyckt att det är svårt att hålla motivationen uppe och att hitta en studieteknik som funkar för mig.

Om du känner att du vill bolla lite tankar och ideer så har jag gärna kontakt! Pluggar för fullt just nu också, men man kan alltid hjälpa och peppa varandra!

/Sofia

Hej Linnea!
Stort igenkännande även hos mig. Det som fått mig att få motivationen tillbaka är att plugga snällare. Att ersätta "Jag måste in våren 2022" till "Jag kanske kommer in våren 2022". Jag har slutat plugga 8 tim/per dag och pluggar istället 2 tim/dag. Har en tanke vad jag ska plugga varje dag, delar upp det i små delar och sen ännu mindre. Sedan testar jag mina kunskaper. Gör mer felanalyser. Brukar också prata högt för mig själv när jag förklarar varför jag gjorde fel på en fråga och varför det andra svaret är den rätta.

Tidigare, varje gång jag svarat fel, brukade jag tänka att jag var dum i huvudet. Vilket såklart inte gör en mer benägen att lära sig. Istället tänker jag idag: "Intressant, hur tänkte jag där? Hur ska jag tänka nästa gång?". Plugga snällare.

Vet inte om mitt svar var till en hjälp men jag har blivit mer ödmjuk inför mig själv och min situation.

<3

Hej!

Jag håller med Corlin. Jag brukade vara väldigt hård mot mig själv men det ledde aldrig någonstans. Skrev högskoleprovet för första gången i våras och det slutade med, då jag var så hård mot mig själv, att jag blev så nervös att jag gjorde mycket sämre ifrån mig än när jag pluggade.

Jag fick tipset att om man känner att man kommer till en s.k. platå, bör man se över sitt studieupplägg. Gör du samma saker varje dag så kan det bli svårare att ta in information då du blir uttråkad lättare. Testa och se om något annat upplägg funkar bättre. Exempelvis att dela upp plugget i kortare tidsperioder eller ha små mål. Små mål kan vara att försöka förstå ett ämne, t.ex. trianglar. Om du inte förstår hpguidens förklaringar kan du ju gå in på Google etc.

Hoppas något tips i tråden hjälper

Jag lovar att det går. Jag fick till och med ett sämre resultat än du första gången. Jag skrev nämligen 0,1. Förstod inte ens vad provet gick ut på så gissade på alla frågor i princip förutom Läs där jag fick helt ok. Efter att ha pluggat i ett år fick jag 1,0 och då skrev jag betydligt mycket sämre än vad jag var kapabel till pga stress. . Så du ska veta att du inte är ensam. Du kommer fixa det bara du identifierar det du är dålig på och pluggar kontinuerligt. Alla kan höja sig resultat så du ska inte känna dig dålig alls. Du har säkert ett bättre utgångsläge än vad jag hade när jag började.

Håller verkligen med alla!
Själv slutade jag på mitt jobb, bröt kontakten med alla och planerade att plugga 12h/dag. I början hade jag mycket motivation och pluggade minst 7-8 timmar om dagen. Därefter började motivationen sakta försvinna. Jag började istället plugga 5 timmar om dagen, veckan efter 4 timmar om dagen och nu har det hamnat på 2. Känns som att jag bidrog till att jag började hata provet och allt som har med den att göra. Jag gav inte mig själv chansen att ta det i min egen takt och samtidigt ha ett liv utan det enda jag tänkte på var att JAG VILL IN.

Det andra misstaget jag gjorde är att jag jämförde mig mycket med andra, men insåg senare att vi är olika och har olika förmågor att hantera saker och ting och att man inte behöver pressa på sig själv bara för att någon nådde sitt mål snabbare.

Jag menar nu inte att du ska plugga mindre och ta det väldigt lugnt eftersom det enda sättet man kan nå sitt mål på är genom att plugga, men försök vara väldigt positiv och ge dig själv tid. Bara för att du inte når ditt mål nu så betyder det inte att du inte kan.

Kämpa på!