Grattis allihopa och lycka till. Jag hade inget giltigt HP-resultat(mina har utgått ) så jag kunde inte skriva PIL den här gången.

Felicia827 skrev: ↑ons 01 nov, 2017 17:03 Till er som också gick vidare!
Hur ska ni förbereda er inför intervjuerna nu?
Någon som varit på intervju förut och som har några tips?
Är så nervös och taggad på samma gång

Jag vet inte hur pass lika intervjuerna är nu jämfört när jag var där för 6 år sedan, men jag skulle kunna dela med mig om min erfarenhet. Lite orolig bara att de helt har ändrat på processen och att jag delar med mig utdaterad information bara.

21

Gick vidare

Har intervju 16 november

Gick vidare med 22p!
Men undrar, hur stor andel intervjuade blir antagna? Om 167 blir intervjuade och både Urval 1 och 2 tar in 53pers åt gången, betyder inte det då att 106 av 167 = 63% blir antagna? Väldigt hoda chanser?
(Utgående från HT2017 antagningstatistik)

MikRit skrev: ↑ons 01 nov, 2017 20:39 Gick vidare med 22p!
Men undrar, hur stor andel intervjuade blir antagna? Om 167 blir intervjuade och både Urval 1 och 2 tar in 53pers åt gången, betyder inte det då att 106 av 167 = 63% blir antagna? Väldigt hoda chanser?
(Utgående från HT2017 antagningstatistik)

Så goda chanser är det inte, tyvärr! Snarare hälften, så drygt 1/3 blir antagna.

Zodiac skrev: ↑ons 01 nov, 2017 18:20 Grattis allihopa och lycka till. Jag hade inget giltigt HP-resultat(mina har utgått ) så jag kunde inte skriva PIL den här gången.

Felicia827 skrev: ↑ons 01 nov, 2017 17:03 Till er som också gick vidare!
Hur ska ni förbereda er inför intervjuerna nu?
Någon som varit på intervju förut och som har några tips?
Är så nervös och taggad på samma gång

Jag vet inte hur pass lika intervjuerna är nu jämfört när jag var där för 6 år sedan, men jag skulle kunna dela med mig om min erfarenhet. Lite orolig bara att de helt har ändrat på processen och att jag delar med mig utdaterad information bara.

Dela med dig Zodiac! Vi hungrar efter intervju-erfarenhet(-er) hehe.

Ja dela med dig Zodiac!

Google är min vän, jag ska försöka "leta fram" så många frågor som kommit tidigare som möjligt för att kunna spåna på vilka svar jag kan tänkas ge.. vill försöka undvika att sitta där och se ut som ett frågetecken i största möjliga mån haha

sofjak skrev: ↑ons 01 nov, 2017 22:22 Ja dela med dig Zodiac!

Google är min vän, jag ska försöka "leta fram" så många frågor som kommit tidigare som möjligt för att kunna spåna på vilka svar jag kan tänkas ge.. vill försöka undvika att sitta där och se ut som ett frågetecken i största möjliga mån haha

Vad olika erfarenheter folk verkar ha från intervjuerna dock? Vad gäller frågor!

naehag skrev: ↑ons 01 nov, 2017 23:49

sofjak skrev: ↑ons 01 nov, 2017 22:22 Ja dela med dig Zodiac!

Google är min vän, jag ska försöka "leta fram" så många frågor som kommit tidigare som möjligt för att kunna spåna på vilka svar jag kan tänkas ge.. vill försöka undvika att sitta där och se ut som ett frågetecken i största möjliga mån haha

Vad olika erfarenheter folk verkar ha från intervjuerna dock? Vad gäller frågor!

Ja .. väldigt svårt att förutspå vad som kommer, men om man bekantar sig med så många "chock frågor" som möjligt, så kanske man vänjer sig vid "chock konceptet" i alla fall!

Men jag känner att jag behöver sätta mig ner och tänka på hur jag ska formulera mig, även vad gäller vanliga frågor. Det är så mycket man själv "bara vet" men som jag tycker är svårt att uttrycka i ord. Alla som känner mig vet hur mycket jag vill detta men hur uttrycker jag det för någon som aldrig har träffat mig och även på ett moget och ibland även objektivt sätt. Räcker nog inte med att säga "jag har velat detta hela mitt liv".

Tror att det bästa sättet att förbereda sig är att man inte ska oroa sig och att man ska vara sig själv. Gjort intervjuerna en gång tidigare och jag tror att inget svar är fel så länge det är ett ärligt och genomtänkt svar. Träna på att bli bekväm och van med intervjuer. Jag kände att de mest ville veta hur jag tycker och ser på olika saker och ting. En arbetsintervju fast mer personlig. Man ska inte oroa sig för det är inte läskigt oolisförhör du går igenom. De vill bara veta vem du är och om du passar för läkaryrket. Chockfrågor som verkar irrelevanta kan komma men jag tror inte att de letar efter något rätt svar. Jag tror de letar efter om du klarar av chocken och som sagt om du kan ge ett ärligt och uttänkt svar fastän du blev chockad.

Okej. Jag ska skriva om min erfarenhet då jag gjorde PIL-intervjuerna för antagning VT2012. Det vill säga för nästan exakt 6 år sedan nu. Jag har inte gjort det sedan dess så jag kan inte garantera att allt går till på exakt samma sätt nu. När jag gjorde det så var det två intervjuer på 45 minuter var, en var med en psykolog och den andra var med en läkare från läkarprogrammet. Jag fick träffa psykologen först och det var mer som ett förhör än en intervju. Intervjun sedan med läkaren å andra sidan var mycket trevlig och det var mer som en normal intervju. Man skulle kunna säga att det var lite good cop, bad cop och då var psykologen den som var bad cop

Psykologen var en äldre kvinna med kort grått hår och hon inledde intervjun med typiska frågor så som varför jag ville bli läkare, varför just jag skulle vara lämplig och sedan frågade hon varför jag sökte genom PIL. Efter det ställde hon mest ganska negativa frågor så som när jag sa att mina betyg inte räckte för att bli antagen frågade hon "varför är dina betyg inte tillräckligt bra?" - "varför gick det inte bra på gymnasiet?". När jag förklarade att jag hade mycket frånvaro från gymnasiet på grund av sjukdom(magproblem som jag nu vet är IBS och har kontroll över) så försökte hon vrida det till att det var mitt eget fel och jag fick försvara mig som om det vore ett polisförhör. Hon tog aldrig blicken från mina ögon utan i princip stirrade på mig hela tiden och visade aldrig några känslor som man kunde förnimma genom ansiktsuttrycket. Jag stod på mig och höll min min och försökte argumentera och förklara på ett sakligt sätt, men jag var nog lite påverkad omedvetet över hur intervjun var som sagt mer som om att hon försökte se in i mitt psyke än att hon ville redogöra för mina motiv varför jag sökte PIL. Kom ihåg att det här är en högst subjektiv upplevelse och att den kanske inte är relevant ens längre för att det var så länge sedan.

Läkaren var en medelålders kvinna med mellanlångt brunt hår och hon hade en snäll och positiv utstrålning till skillnad från psykologen. Hon inledde intervjun precis som psykologen med typiska frågor som varför jag vill bli läkare, varför just jag skulle vara lämplig och varför jag sökte genom PIL. Det var väldigt trevligt och avslappnat. Jag använde mig av faktumet att jag läste biomedicinska analytikerprogrammet på den tiden som en merit och vi pratade ganska så mycket om BMA, och jag tror hon var generellt positivt inställd till det och sa att om jag inte kommer in på läkarprogrammet efter ett par gånger så borde jag fortsätta med BMA. Hon frågade om jag hade erfarenhet av att jobba inom vården och tyvärr så blev jag tvungen att svara nej eftersom jag inte har det, varpå hon sa att om jag inte blev antagen så bör jag skaffa lite erfarenhet av jobb inom vården och söka igen. Tydligen så uppskattas det mycket och jag kan bara anta att det är en stor merit. Tyvärr så kommer jag inte ihåg så mycket mer specifika detaljer men det var ett väldigt trevligt och avslappnat samtal.

Beskedet om vilken poäng man får fick jag direkt på antagningsbeskedet på www.antagning.se samma dag som första urvalets resultat släpptes. Jag fick 35 poäng på intervjun och det krävdes 50 som minst för att komma in den terminen. Mitt reservnummer var väldigt högt(61) så det var tydligt för mig direkt att jag inte skulle komma in vilket var en stor besvikelse som tog hårt på mig. Det var egentligen meningen att jag skulle fortsätta att skriva HP och göra PIL igen efter det, men jag fick problem med panikattacker utlösta av sköldkörtelproblem(hypertyreos) som det tog två år att hitta för att jag hamnade på akuten då en dag med 150 i vilopuls

Men nu jäklar ska jag fixa det den här gången! Jag är lite avis på er som gjort PIL för jag tycker det var en väldigt rolig och häftig upplevelse. Jag kommer förmodligen in på läkarprogrammet någonstans till våren genom HP och jag hoppas att det blir KI och att en massa personer från HPG blir mina kursare. Lycka till

Såhär såg min kallelse ut förresten om ni vill jämföra:

CarLim skrev: ↑tor 02 nov, 2017 18:09 Tror att det bästa sättet att förbereda sig är att man inte ska oroa sig och att man ska vara sig själv. Gjort intervjuerna en gång tidigare och jag tror att inget svar är fel så länge det är ett ärligt och genomtänkt svar. Träna på att bli bekväm och van med intervjuer. Jag kände att de mest ville veta hur jag tycker och ser på olika saker och ting. En arbetsintervju fast mer personlig. Man ska inte oroa sig för det är inte läskigt oolisförhör du går igenom. De vill bara veta vem du är och om du passar för läkaryrket. Chockfrågor som verkar irrelevanta kan komma men jag tror inte att de letar efter något rätt svar. Jag tror de letar efter om du klarar av chocken och som sagt om du kan ge ett ärligt och uttänkt svar fastän du blev chockad.

Ja, du har så rätt så. Ska du på intervju igen?

Zodiac - tack för att du delade med dig av din erfarenhet!

Zodiac skrev: ↑tor 02 nov, 2017 18:13 ...

Tack att du delade med dig din erfarenhet! Det var verkligen intressant att läsa om hur intervjuerna med psykologen och läkaren kunde kändes så annorlunda. Väldigt provokerande frågor - inte lätt att vara förberett med svar och en annan sak som verkligen kan påverka i denna situation är personkemi. Spännande antagningsgrupp!

Otroligt starkt av dig som har varit sjuk länge och ändå gått så långt och kämpat tills du nu nått målet! Väldigt glad att se hur människor kämpar med år och sedan lyckats - vilket visar att ni verkligen ,med hela ert hjärta , vill det ni kämpar för!! Önskar dig hjärtligt lycka till på läkarprogrammet Zodiac !

naehag skrev: ↑tor 02 nov, 2017 23:24

CarLim skrev: ↑tor 02 nov, 2017 18:09 Tror att det bästa sättet att förbereda sig är att man inte ska oroa sig och att man ska vara sig själv. Gjort intervjuerna en gång tidigare och jag tror att inget svar är fel så länge det är ett ärligt och genomtänkt svar. Träna på att bli bekväm och van med intervjuer. Jag kände att de mest ville veta hur jag tycker och ser på olika saker och ting. En arbetsintervju fast mer personlig. Man ska inte oroa sig för det är inte läskigt oolisförhör du går igenom. De vill bara veta vem du är och om du passar för läkaryrket. Chockfrågor som verkar irrelevanta kan komma men jag tror inte att de letar efter något rätt svar. Jag tror de letar efter om du klarar av chocken och som sagt om du kan ge ett ärligt och uttänkt svar fastän du blev chockad.

Ja, du har så rätt så. Ska du på intervju igen?

Zodiac - tack för att du delade med dig av din erfarenhet!

Jag ska på intervju igen. Blev extremt glad då jag tyckte att provet var svårt och var väldigt osäker om jag klarade det! Nu är det 70p som gäller!! Tror också att tidigare vårderfarenhet väger mycket men jag tror det för att det visar en vilja. Med andra ord så tror jag att du även kan komma in utan vårderfarenhet då det finns fler sätt att visa sin vilja! Jag fick 55p förra gången med noll erfarenhet och om man har tur så räcker 55p för att komma in

Någon somhaft sina intervjuer än? Hur var det? Vad är känslan efteråt?