Att jämföra Sveriges läkarprogram med varandra har ju varit & är en pågående diskussion. En del hävdar att alla är lika bra, medans en del hävdar motsatsen, dvs att ena programmet är bättre än det andra.
Jag har inte speciellt mycket kunskap om skillnaden mellan de olika programmen men jag har pratat med en del läkare/läkarstudenter som delat med sig av sina åsikter.

Karolinska - Här vill majoriteten av blivande studenter börja, mycket beror nog på karolinska institutets rykte. En internationellt känd skola som ger en akademisk fjäder i hatten, men hur ser programmet ut?
Jag har fått höra av studenter/alumner att KI inte genererar en bra kunskap i praktisk färdighet, eftersom att när man placeras ut på ett sjukhus så blir praktiken enformig, man får lära sig praktik inom ett begränsat område. Tex i en operationssal så är man kirurger, 2-3 st-läkare, 2-3 AT-läkare samt några studenter. Denna trängsel har jag fått höra är inte uppskattat i utbildningssyfte.

Kontra en mindre stad tex Umeå/Örebro/Uppsala där man inte är lika många, vilket gör att praktiska utbildningen blir lättare att ta till sig samt att man får vara med på en bredare variation av operationer framför vad man får i storstäder.

Detta är alltså vad jag har hört, Vad har ni för inblick/hört av diverse LP?
I ren kunskap/utbildning syfte så har en del läkare/studenter rekommenderat mig mindre städer för att få en bredare praktisk utbildning.

Karolinska tillhör topp tio medicinska fakultet i världen, mycket tack vare sin forskningsoutput. Att det ligger i Stockholm och dessutom är associerat med nobelpriset gör det ju prestigefullt. Örebro får väl anses vara det minst prestigefyllda, om man jämför de svenska programmen sinsemellan.

Men då snackar vi mest upplevd prestige och status utifrån, inte nödvändigtvis kvalitén på utbildningen. Alla läkarstudenter i Sverige blir kompetenta läkare när de klarat av sina respektive program. Dock kommer alla program ha enskilda utbildningsinslag som är mer eller mindre lyckade, relativt. Det är i sig ett resultat av att de olika lärosätena kan ha lite olika traditioner, geografiska omständigheter eller olika prioriteringar. Det kan påverka saker som möjlighet till forskning under utbildningstiden, möjlighet till handledning på operationer, möjlighet att närvara på obduktion, m.m.

Av det jag hört gällande KI:s studenter är just problem som uppstår när teori ska tillämpas i praktik. Trånga klin-placeringar, och med traditionell katederundervisning (ingen PBL) ges mindre möjligheter för studenter att tillämpa sina förmågor i verkliga scenarion, gentemot andra lärosäten. Vill man ha mer tid med sin handledare osv är nog Umeå klockrent med möjlighet till placering på orter som Sundsvall och Lycksele om jag inte minns fel.

KI är dock oslagbart i rankningar, det håller jag med om, och möjligen är den aspekten om forskningsmöjligheter för studenter som utmärker sig gentemot andra högskolor. Det jag lärt mig dock är att inte enbart fästa vikt vid detta. Titta på stad, studentliv, boendesituation med mera. I slutändan är det en läkarexamen som alla går hem med, och har du en sådan från en svensk högskola har du nog alla förutsättningar för att hitta på vad som, inom medicinvärlden.

Utbildningsmässigt så tror jag absolut att alla universitetet i Sverige är likvärdiga. Alla universitetet följer samma kursplan, det är bara upplägget och metodik som skiljer dem åt. Så du behöver inte oro dig för att du missar att "läsa" om ett visst inslag om du inte går på KI. Sen kan status, valbara kurser, utbytesmöjligheter, praktisk färdighet och forskning skilja sig mellan universiteten. På vissa universitetet kan du doktorera under läkarutbildningen, göra ett utbyte i USA eller välja en valbar kurs i global hälsa och sedan besökta Tanzania. Frågan som du måste ställa dig dock, är hur troligt det är att du får åka till USA om du nu läser på KI. Det brukar vara 1-5 personer får åka och över 100 ansökningar. Då är det enligt mig bättre att göra ett utbyte via IFMSA. Vissa universitetet har flera etablerade läkarföreningar som tex läkarsällskapet eller kirugiföreningar och dessa föreningar brukar anordna olika aktiviteter som man kan delta i och därigenom utveckla sina praktiska färdigheter.

Har som sagt också hört att KI inte är det bästa alternativet sett till praktisk färdighet, man får inte göra "så mycket" själv jämfört med mindre städer där man kan få en bredare handledning osv. Fördelen med KI är dock att man inte behöver flytta till en annan stad på klinterminen och dessutom är det inte alla universitetet som har obduktion och dissektion.

Oui65 skrev: ↑sön 05 jul, 2020 22:53
Har som sagt också hört att KI inte är det bästa alternativet sett till praktisk färdighet, man får inte göra "så mycket" själv jämfört med mindre städer där man kan få en bredare handledning osv. Fördelen med KI är dock att man inte behöver flytta till en annan stad på klinterminen och dessutom är det inte alla universitetet som har obduktion och dissektion.

Erbjuder inte alla lärosäten i Sverige obduktion och dissektion? Vilka gör det inte? Jag trodde att det var ett moment på alla universitet med läkarprogrammet