All in - mot psykologprogrammet!

Starta en egen eller läs och kommentera någon annans
luce97
Före detta VIP-Medlem
Före detta VIP-Medlem
Inlägg: 230
Blev medlem: tis 14 jan, 2020 20:03

Re: All in - mot psykologprogrammet!

Inlägg av luce97 »

Vad tråkigt att du känner så! Tror många känner som du och det är nog missvisande att se hur folk löser uppgifter här, men förstår verkligen att man känner så <3

Du är grym oavsett!! Bra att du kan rationalisera att du i värsta fall får du plugga några månader till :) Då peppar vi varandra hela vägen, heja heja!!
DeniseStern
Före detta VIP-Medlem
Före detta VIP-Medlem
Inlägg: 349
Blev medlem: lör 26 jan, 2019 19:33

Re: All in - mot psykologprogrammet!

Inlägg av DeniseStern »

Angeoudemon skrev: sön 09 maj, 2021 9:59
DeniseStern skrev: sön 09 maj, 2021 9:30
Angeoudemon skrev: lör 08 maj, 2021 22:18 Håller tummarna för dig!

Skrev provet i mars och mådde som du gör nu (pendlar mellan stolthet och förtvivlan), satt och grät i soffan ett par dagar efteråt men sen släppte det.

*Även jag hade mens när jag skrev..tsss😬😅😭*

Det är påfrestande att kämpa mot sina tankar men ät något gott och gör något som gör dig glad, så ordnar allt sig.

Det är så skönt att höra att man inte är ensam om dessa tankar och känslor! Känns ibland som att man är helt galen och besatt när det ligger så mycket i det. Hur gick det för dig på provet i mars? Har du kunnat vila och andas ut ett tag nu?

Och du, tack. ❤️

Visst gör det, tycker att det brukar lätta lite när man får prata av sig med någon som sitter i samma båt.
Eller hur! I synnerhet när man lagt ner timmar av hårt arbete😅, klart att tankarna yr runt, man vill ju så gärna lyckas skriva tillräckligt.

Jo men det gick bättre än jag trodde, slutade på 1.6, men som den aning nitiska person jag är så irriterar jag mig på att jag satte vissa svar osv 😅🤣.
Nu har jag kunnat andas ut och fått lite mer distans till det, känner mig gladare och försöker påminna mig själv att om HP hade varit "enkelt" så hade ju inte folk betalat stora summor för att erhålla höga resultat(vilket jag verkligen hoppas har upphört😡).
Finns tröst i att känna sig stolt över att man har kämpat för egen maskin.

Ha en riktigt fin dag och jag finns här om du vill sätta ord på dina tankar 💗.
Precis, det är ju egentligen inget annat än normalt att det är så många tankar, funderingar och känslor. Det enda jag faktiskt hoppas är att man någon gång inser att det man gör faktiskt är tillräckligt, oavsett om ett resultat är biljetten in till ett program eller inte. Men det är svårt ibland haha :roll:

Men hallå, 1.6 är ett fantastiskt resultat!!! Förstår att du grämer dig över vissa svar, men trots det så räckte det till ett grymt resultat! Det hoppas jag du ger dig en stor eloge för! Grymt bra jobbat!!! Det har du fått helt på egen hand och av din alldeles egna vilja och disciplin, vilket inte alltid är lätt att hålla fast vid - så heja dig! Håller alla tummar i världen att det räcker till en antagning för dig! ❤️
Senast redigerad av DeniseStern den sön 09 maj, 2021 19:51, redigerad totalt 1 gånger.
DeniseStern
Före detta VIP-Medlem
Före detta VIP-Medlem
Inlägg: 349
Blev medlem: lör 26 jan, 2019 19:33

Re: All in - mot psykologprogrammet!

Inlägg av DeniseStern »

nollkommatre skrev: sön 09 maj, 2021 10:44
DeniseStern skrev: lör 08 maj, 2021 21:07 Så var dagen D över!

Herregud. Vilken dag! Lyckades sova ca 7h, vaknade upp utvilad, taggad och en aning nervös! Men körde en superhero-pose (fellow Grey's fans, ni vet ❤️) och skrev det första passet med en okej start, och ett fruktansvärt slut haha. Orden tyckte jag var förvånansvärt lätta detta prov, förutom utprövningspasset då jag satt som ett frågetecken (är SÅ glad att just det provet var prövningspass!), och nu när jag tittat på de rätta svaren landar jag på mellan 17-19/20, beroende på om jag svarade rätt eller ej på två stycken. En vet jag att jag svarade fel på, skulle precis sudda ut och byta till rätt svar när provtiden gick ut - och ja, det STÖR MIG något otroligt. Hade kanske kunnat få 20/20 på ord. 🙄 MEN MEN, provet är inlämnat och gjort och nu kan jag inte ändra det.

Men fan vad det tar alltså. Disclaimer: skriver i affekt och med mens. Också tips: skriv inte HP med mens. Det är fan inte kul.

Jag är så fruktansvärt besviken på mig själv. Nu vet jag inte hur det faktiskt gått, men får panik i kroppen av att läsa alla trådar om rätt svar för det känns som att jag svarade fel på exakt allt. Båda verbala passen kändes tuffa för mig idag. ELF gick urkasst på båda, LÄS tror jag att den enda jag möjligtvis lyckats någorlunda med var artikeln om honungsbin och MEK ska vi inte ens prata om. Nu är allt det här bara en känsla, än så länge, och förmodligen en oerhörd press på mig själv i samband med orealistiska krav som manifesterar sig i känslor snarare än fakta, men ändå. Det känns inte alls som att det gick vägen och det gör mig bara ledsen. Likaså med kvantpassen. DTK kändes fruktansvärd och när jag tittade på svarshäftet i efterhand kändes det bara som att jag fyllt i något (även om jag inte "bara fyllde i").

Jag vet inte. Har bara en tung känsla över mig nu och det är tufft. Dock var jag stolt, om än bara en millisekund, direkt efter provet och tänkte att jag fan gjorde det jag kunde. Den känslan har nu gått över till total självmobbning, vilket inte är okej, och en oerhörd besvikelse. Egentligen vet jag inte varför då jag inte har den blekaste om hur det faktiskt gått, men den enda känslan jag har är att det inte alls gick.

Rationellt då? Det värsta som händer är att jag gör provet i höst. Pluggar lite till. Ett halvår till är ingenting i jämförelse med kommande 40-50 år som psykolog. Jag gjorde det jag kunde och jag svarade på allt. Inget svar ger minuspoäng och chansen finns att jag gissade rätt på de jag gissade på. Jag har ingenting som varken bekräftar eller förnekar min känsla. Det kan ha gått SUUUPERBRA, eller också inte alls. Om en månad vet jag och tills dess får jag fokusera på annat. Gjort är gjort och det finns ingen som helst anledning att gräma mig över det jag gjorde, när allt jag gjorde faktiskt var mitt bästa för stunden (trots slarvfel).

Jag ska försöka sopa bort all denna skamkänsla och försöka vara stolt över vad detta halvår givit mig, och inte heller ta ut varken vinst eller förlust i förväg. Jag har ju faktiskt inga belägg för att det skulle gått på något sätt.

Provet skrevs - och fan vad det var kul längs vägen ändå!

Enormt jäkla hejarop till er alla, vilka kämpar! Håller alla tummar för att ni är snälla mot er och att ni får det resultat ni önskar. OM inte - alla är vi helt otroliga ändå!
Jag känner igen mig precis i hur du beskriver gårdagen! Jag var så taggad på morgonen och det kändes som att ”nu händer det”, så gick de två första passen riktigt jäkla kasst. Hann inte med, fick kämpa med saker jag annars har lättare för.

Att läsa i trådar hur folk har löst olika frågor och jag ser att jag svarat fel ger SåN sjuk ångest.

Vaknade inatt och var så besviken över gårdagens fail.

Och så idag, lite lättare känsla. Jag kör igen och satsar om igen till höstens prov.

Och precis som du skriver: ett stort heja till oss som gjorde det!
Haha, det är som att läsa exakt om min dag idag. Upp och ner har det gått hela tiden. Men tror också man bara ser de uppgifter som kanske var lite svårare (iom att många frågar och diskuterar kring samma frågor) och där kanske ser att "fan, jag hade fel på den också...", men å andra sidan är det kanske sammanlagt 6 frågor av 160. Lätt att bli blind för att man faktiskt har några rätt också när det enda som syns är de man (troligen) hade fel på. Detta i samband med att ställa in sig på ett kasst resultat gör nog att det känns som att de få frågor/svar som "finns ute" blir representativa för hela provet - vilket inte alls är rättvist.

Jag tror och hoppas att du klarade dig mycket bättre än du tror - massa cred till dig för att du genomfört ett prov! Hoppas du haft en fin dag och har kunnat slappna av lite!
DeniseStern
Före detta VIP-Medlem
Före detta VIP-Medlem
Inlägg: 349
Blev medlem: lör 26 jan, 2019 19:33

Re: All in - mot psykologprogrammet!

Inlägg av DeniseStern »

luce97 skrev: sön 09 maj, 2021 15:22 Vad tråkigt att du känner så! Tror många känner som du och det är nog missvisande att se hur folk löser uppgifter här, men förstår verkligen att man känner så <3

Du är grym oavsett!! Bra att du kan rationalisera att du i värsta fall får du plugga några månader till :) Då peppar vi varandra hela vägen, heja heja!!
Bästa, härligaste du!! ❤️ Så spännande att få hänga med på din resa genom det här!
Angeoudemon
Före detta VIP-Medlem
Före detta VIP-Medlem
Inlägg: 332
Blev medlem: ons 10 apr, 2019 18:56

Re: All in - mot psykologprogrammet!

Inlägg av Angeoudemon »

DeniseStern skrev: sön 09 maj, 2021 19:43
Angeoudemon skrev: sön 09 maj, 2021 9:59
DeniseStern skrev: sön 09 maj, 2021 9:30

Det är så skönt att höra att man inte är ensam om dessa tankar och känslor! Känns ibland som att man är helt galen och besatt när det ligger så mycket i det. Hur gick det för dig på provet i mars? Har du kunnat vila och andas ut ett tag nu?

Och du, tack. ❤️

Visst gör det, tycker att det brukar lätta lite när man får prata av sig med någon som sitter i samma båt.
Eller hur! I synnerhet när man lagt ner timmar av hårt arbete😅, klart att tankarna yr runt, man vill ju så gärna lyckas skriva tillräckligt.

Jo men det gick bättre än jag trodde, slutade på 1.6, men som den aning nitiska person jag är så irriterar jag mig på att jag satte vissa svar osv 😅🤣.
Nu har jag kunnat andas ut och fått lite mer distans till det, känner mig gladare och försöker påminna mig själv att om HP hade varit "enkelt" så hade ju inte folk betalat stora summor för att erhålla höga resultat(vilket jag verkligen hoppas har upphört😡).
Finns tröst i att känna sig stolt över att man har kämpat för egen maskin.

Ha en riktigt fin dag och jag finns här om du vill sätta ord på dina tankar 💗.
Precis, det är ju egentligen inget annat än normalt att det är så många tankar, funderingar och känslor. Det enda jag faktiskt hoppas är att man någon gång inser att det man gör faktiskt är tillräckligt, oavsett om ett resultat är biljetten in till ett program eller inte. Men det är svårt ibland haha :roll:

Men hallå, 1.6 är ett fantastiskt resultat!!! Förstår att du grämer dig över vissa svar, men trots det så räckte det till ett grymt resultat! Det hoppas jag du ger dig en stor eloge för! Grymt bra jobbat!!! Det har du fått helt på egen hand och av din alldeles egna vilja och disciplin, vilket inte alltid är lätt att hålla fast vid - så heja dig! Håller alla tummar i världen att det räcker till en antagning för dig! ❤️


Det är verkligen en konst, hoppas man blir tryggare i det ju äldre man blir.

Aaaaw tack så jättemycket och dito! Vill komma in på läkarprogrammet (helst Gbg eller Linköping) och hoppas att det kan gå nu i höst.

Annars så försöker jag höja mig (om möjligt).

Hur mår du idag?
DeniseStern
Före detta VIP-Medlem
Före detta VIP-Medlem
Inlägg: 349
Blev medlem: lör 26 jan, 2019 19:33

Re: All in - mot psykologprogrammet!

Inlägg av DeniseStern »

Angeoudemon skrev: sön 09 maj, 2021 22:16
DeniseStern skrev: sön 09 maj, 2021 19:43
Angeoudemon skrev: sön 09 maj, 2021 9:59


Visst gör det, tycker att det brukar lätta lite när man får prata av sig med någon som sitter i samma båt.
Eller hur! I synnerhet när man lagt ner timmar av hårt arbete😅, klart att tankarna yr runt, man vill ju så gärna lyckas skriva tillräckligt.

Jo men det gick bättre än jag trodde, slutade på 1.6, men som den aning nitiska person jag är så irriterar jag mig på att jag satte vissa svar osv 😅🤣.
Nu har jag kunnat andas ut och fått lite mer distans till det, känner mig gladare och försöker påminna mig själv att om HP hade varit "enkelt" så hade ju inte folk betalat stora summor för att erhålla höga resultat(vilket jag verkligen hoppas har upphört😡).
Finns tröst i att känna sig stolt över att man har kämpat för egen maskin.

Ha en riktigt fin dag och jag finns här om du vill sätta ord på dina tankar 💗.
Precis, det är ju egentligen inget annat än normalt att det är så många tankar, funderingar och känslor. Det enda jag faktiskt hoppas är att man någon gång inser att det man gör faktiskt är tillräckligt, oavsett om ett resultat är biljetten in till ett program eller inte. Men det är svårt ibland haha :roll:

Men hallå, 1.6 är ett fantastiskt resultat!!! Förstår att du grämer dig över vissa svar, men trots det så räckte det till ett grymt resultat! Det hoppas jag du ger dig en stor eloge för! Grymt bra jobbat!!! Det har du fått helt på egen hand och av din alldeles egna vilja och disciplin, vilket inte alltid är lätt att hålla fast vid - så heja dig! Håller alla tummar i världen att det räcker till en antagning för dig! ❤️


Det är verkligen en konst, hoppas man blir tryggare i det ju äldre man blir.

Aaaaw tack så jättemycket och dito! Vill komma in på läkarprogrammet (helst Gbg eller Linköping) och hoppas att det kan gå nu i höst.

Annars så försöker jag höja mig (om möjligt).

Hur mår du idag?
Håller ALLA tummar för dig!! <3
DeniseStern
Före detta VIP-Medlem
Före detta VIP-Medlem
Inlägg: 349
Blev medlem: lör 26 jan, 2019 19:33

Re: All in - mot psykologprogrammet!

Inlägg av DeniseStern »

Kort update:

Jag har, som säkert alla andra här, gjort en prel-rättning av provet med HPAkademins facit. Det är alltför många frågor där jag inte vet vad jag svarade (alltså... är kanske 50/50 med säker-osäker), så det är ett otroligt farligt spel att spela, haha. Om detta facit stämmer och mina ungefärliga svar är som jag skrev på provet så är jag otroligt besviken på min verbala del, men överraskad över den kvantitativa. Vill inte ropa hej för något ännu, och besvikelsen är större än glädjen - men jag fick nog ur den mesta av min ångest igår och har fått lite mer distans idag (om än jag blir nästintill gråtfärdig när jag tänker tanken på att med 99.9% säkerhet få göra provet i höst igen), så försöker att påminna mig om att det resultat jag får nu antingen är relativt trovärdigt - eller också helt missvisande. Med andra ord; helt omöjligt att veta och ta ställning till.

Utifrån det jag fått ihop (som sagt, 50/50 på säker-osäker) så skulle jag landa på mellan 1.15-1.25 utifrån de senaste årens normeringar. Jag vet inte vad jag ska känna riktigt. Är besviken och glad om vartannat, då det ger mig hopp om att kunna landa på 1.2 med en snäll normering (samtidigt som det känns så oerhört långt ifrån) - och jag har med det en liten, liten, liten chans att komma in i höst. Dock tänker jag på hur många som troligen skrev superbra resultat och därmed påverkar normeringen, så chansen känns knappt existerande. Men orkar inte grotta ner mig i de tankarna nu, då går jag verkligen under och det har jag inte tid med. Dags att ta nya tag inför hösten!

Så, denna pluggdagbok kommer leva vidare i höst, med allt som hör till!

Nu ska jag försöka släppa provet helt imorgon och kolla igenom facit på onsdag när det riktiga släpps. Sen är det en månads väntan på resultat, och därefter en månads väntan på antagning. Kommer bli tufft, men spännande.
Angeoudemon
Före detta VIP-Medlem
Före detta VIP-Medlem
Inlägg: 332
Blev medlem: ons 10 apr, 2019 18:56

Re: All in - mot psykologprogrammet!

Inlägg av Angeoudemon »

DeniseStern skrev: mån 10 maj, 2021 21:38
Angeoudemon skrev: sön 09 maj, 2021 22:16
DeniseStern skrev: sön 09 maj, 2021 19:43

Precis, det är ju egentligen inget annat än normalt att det är så många tankar, funderingar och känslor. Det enda jag faktiskt hoppas är att man någon gång inser att det man gör faktiskt är tillräckligt, oavsett om ett resultat är biljetten in till ett program eller inte. Men det är svårt ibland haha :roll:

Men hallå, 1.6 är ett fantastiskt resultat!!! Förstår att du grämer dig över vissa svar, men trots det så räckte det till ett grymt resultat! Det hoppas jag du ger dig en stor eloge för! Grymt bra jobbat!!! Det har du fått helt på egen hand och av din alldeles egna vilja och disciplin, vilket inte alltid är lätt att hålla fast vid - så heja dig! Håller alla tummar i världen att det räcker till en antagning för dig! ❤️


Det är verkligen en konst, hoppas man blir tryggare i det ju äldre man blir.

Aaaaw tack så jättemycket och dito! Vill komma in på läkarprogrammet (helst Gbg eller Linköping) och hoppas att det kan gå nu i höst.

Annars så försöker jag höja mig (om möjligt).

Hur mår du idag?
Håller ALLA tummar för dig!! <3

Så himla snällt och dito! Känner mig riktigt deppig just nu 😔.
DeniseStern
Före detta VIP-Medlem
Före detta VIP-Medlem
Inlägg: 349
Blev medlem: lör 26 jan, 2019 19:33

Re: All in - mot psykologprogrammet!

Inlägg av DeniseStern »

Angeoudemon skrev: mån 10 maj, 2021 21:51
DeniseStern skrev: mån 10 maj, 2021 21:38
Angeoudemon skrev: sön 09 maj, 2021 22:16



Det är verkligen en konst, hoppas man blir tryggare i det ju äldre man blir.

Aaaaw tack så jättemycket och dito! Vill komma in på läkarprogrammet (helst Gbg eller Linköping) och hoppas att det kan gå nu i höst.

Annars så försöker jag höja mig (om möjligt).

Hur mår du idag?
Håller ALLA tummar för dig!! <3

Så himla snällt och dito! Känner mig riktigt deppig just nu 😔.
Men! Hur kommer det sig? Vad är det som tynger dig?
Angeoudemon
Före detta VIP-Medlem
Före detta VIP-Medlem
Inlägg: 332
Blev medlem: ons 10 apr, 2019 18:56

Re: All in - mot psykologprogrammet!

Inlägg av Angeoudemon »

DeniseStern skrev: mån 10 maj, 2021 21:52
Angeoudemon skrev: mån 10 maj, 2021 21:51
DeniseStern skrev: mån 10 maj, 2021 21:38

Håller ALLA tummar för dig!! <3

Så himla snällt och dito! Känner mig riktigt deppig just nu 😔.
Men! Hur kommer det sig? Vad är det som tynger dig?

Känner mig lite uppgiven😔, tror det är kört för mig att bli antagen i höst och vet inte hur jag ska uppbåda motivation tillräckligt för att ge mig på ytterligare ett HP (om jag ens kan höja mig).
Inte det värsta problemet man kan ha såklart men jag har lagt ner mycket tid på det här.

Tack för att du läser 💗.
DeniseStern
Före detta VIP-Medlem
Före detta VIP-Medlem
Inlägg: 349
Blev medlem: lör 26 jan, 2019 19:33

Re: All in - mot psykologprogrammet!

Inlägg av DeniseStern »

Angeoudemon skrev: mån 10 maj, 2021 22:09
DeniseStern skrev: mån 10 maj, 2021 21:52
Angeoudemon skrev: mån 10 maj, 2021 21:51


Så himla snällt och dito! Känner mig riktigt deppig just nu 😔.
Men! Hur kommer det sig? Vad är det som tynger dig?

Känner mig lite uppgiven😔, tror det är kört för mig att bli antagen i höst och vet inte hur jag ska uppbåda motivation tillräckligt för att ge mig på ytterligare ett HP (om jag ens kan höja mig).
Inte det värsta problemet man kan ha såklart men jag har lagt ner mycket tid på det här.

Tack för att du läser 💗.
Det är lätt att känna sig uppgiven innan man har det svart på vitt hur hösten ser ut. Om det är kört eller inte har vi ingen aning om, och 1.6 är en väldigt bra chans att komma in! Förstår dock att det är lättare att tänka att det är kört och sedan bli positivt överraskad snarare än besviken, men helt kört tror jag verkligen inte att det är. Jag tror på dig tills du tror på dig själv! :)

Och det där med motivation är tufft. När min motivation tryter brukar jag behöva påminna mig själv om varför jag kämpar så mycket för det, och vad det är som gör att jag så länge valt vägar som leder mig mot målet. Vad var anledningen från första början? Det brukar hjälpa mig att komma på fötter igen. Ibland känns allt bara jäkligt motigt, och då får man gräva lite djupare - men så småningom kommer motivationen tillbaka.

Vad är det som gör att du vill bli läkare? Vilka planer har du efter utbildningen; vill du arbeta kliniskt, forska, specialisera dig? Berätta gärna! :D Så himla spännande att höra vad folk har för ambitioner!

OBS!!!! Förminska inte dina känslor, snälla! Det är helt okej att vara ledsen eller uppgiven över detta oavsett vad som sker runtom. Dina upplevelser går aldrig att jämföra med någon annans.
Angeoudemon
Före detta VIP-Medlem
Före detta VIP-Medlem
Inlägg: 332
Blev medlem: ons 10 apr, 2019 18:56

Re: All in - mot psykologprogrammet!

Inlägg av Angeoudemon »

DeniseStern skrev: tis 11 maj, 2021 9:14
Angeoudemon skrev: mån 10 maj, 2021 22:09
DeniseStern skrev: mån 10 maj, 2021 21:52

Men! Hur kommer det sig? Vad är det som tynger dig?

Känner mig lite uppgiven😔, tror det är kört för mig att bli antagen i höst och vet inte hur jag ska uppbåda motivation tillräckligt för att ge mig på ytterligare ett HP (om jag ens kan höja mig).
Inte det värsta problemet man kan ha såklart men jag har lagt ner mycket tid på det här.

Tack för att du läser 💗.
Det är lätt att känna sig uppgiven innan man har det svart på vitt hur hösten ser ut. Om det är kört eller inte har vi ingen aning om, och 1.6 är en väldigt bra chans att komma in! Förstår dock att det är lättare att tänka att det är kört och sedan bli positivt överraskad snarare än besviken, men helt kört tror jag verkligen inte att det är. Jag tror på dig tills du tror på dig själv! :)

Och det där med motivation är tufft. När min motivation tryter brukar jag behöva påminna mig själv om varför jag kämpar så mycket för det, och vad det är som gör att jag så länge valt vägar som leder mig mot målet. Vad var anledningen från första början? Det brukar hjälpa mig att komma på fötter igen. Ibland känns allt bara jäkligt motigt, och då får man gräva lite djupare - men så småningom kommer motivationen tillbaka.

Vad är det som gör att du vill bli läkare? Vilka planer har du efter utbildningen; vill du arbeta kliniskt, forska, specialisera dig? Berätta gärna! :D Så himla spännande att höra vad folk har för ambitioner!

OBS!!!! Förminska inte dina känslor, snälla! Det är helt okej att vara ledsen eller uppgiven över detta oavsett vad som sker runtom. Dina upplevelser går aldrig att jämföra med någon annans.

Tack så otroligt mycket för ditt stöd! Blir uppriktigt rörd 💗.

Det där med att tro på sig själv är inte min starka sida...tur att du och min sambo gör det 😊.

Motivationen kommer säkert tillbaka i sinom tid, när man har fått landa lite igen. Nu känner man sig mest tom inombords, vilket ju är logiskt, vi har alla fått en rejäl urladdning och nu är det bara en tung väntan kvar.
Ska fortsätta träna, det brukar rensa tankarna och lugna lite.

Självklart! Håller med, är jätteroligt att höra om andras drömmar och planer, vill väldigt gärna höra dina😊.
Tror att jag nog innerst inne alltid ville bli läkare men vågade aldrig ens drömma om det. Var inne på tandläkare på högstadiet men sen släppte jag det med.
Har jobbat många år inom service och trivs otroligt bra att känna att jag kanske kan göra något för någon annan (hur litet det än må vara). Det är nog främst den känslan som driver mig att ens ge det hela ett försök. Ska tillägga att jag älskar att lära mig nya saker och i läkaryrket tar utbildningen egentligen aldrig slut.
Drömmen är just nu dermatolog men det kan komma att ändras, vi får se helt enkelt.
Sammanfattningsvis skulle jag säga att om jag har ett arbete som utmanar mig, samtidigt som jag kan hjälpa andra, så är jag galet tacksam.

Min underbara sambo är läkare och inspirerar mig mycket, hans resa är häftig.

Återigen tuuuusen tack fina!
DeniseStern
Före detta VIP-Medlem
Före detta VIP-Medlem
Inlägg: 349
Blev medlem: lör 26 jan, 2019 19:33

Re: All in - mot psykologprogrammet!

Inlägg av DeniseStern »

Det gnager i mig.

Jag sitter som manisk nu efter jobb och skriver, för kanske tredje eller femte gången, ner vilka svar jag tror att jag svarade. Det är så många frågor som jag vet att jag velade mellan två alternativ och jag har helt glömt vilket det blev i slutändan. Jag hoppas att jag lyckades välja rätt, till slut. Det svider så jäkla mycket att antagligen ha velat mellan det rätta och ett fel, och varje gång lyckats välja fel. Skulle vara typsikt mig och jag vet att jag kommer ha svårt att förlåta mig själv om jag snubblar så nära mållinjen.

Imorgon ska jag rätta med UHR:s facit och räkna som att jag har fel på de jag är osäker på. Mycket på kvantitativa delarna har jag absolut ingen aning om vad jag svarade, så det kommer vara supersvårt för mig att få ett rättvist "resultat". Nu pendlar det mellan 1.05-1.35, men känslan inom mig säger att jag i slutändan landar på mellan 0-8-0.9 och om jag gör det vet jag inte hur jag ska hantera den besvikelsen. Men där är vi inte än! Efter imorgon måste jag försöka släppa allt helt. Det är bara så irriterande att inte ha en aning om något, och att ha glömt för mycket för att våga vara mer än 5% säker på de svar jag rättar enligt.

Blä. Blir så less. Men gjort är gjort, slarvfelen kan jag inte rätta till och i värsta fall finns det ett prov till. Dessutom finns lottningen. Det är inte kört, även om HP kanske är det (till hösten).

Jag blir galen av det här.
Användarens profilbild
Rainbowgirl
Silverpostare
Silverpostare
Inlägg: 1360
Blev medlem: lör 20 okt, 2018 17:53

Re: All in - mot psykologprogrammet!

Inlägg av Rainbowgirl »

Du måste försöka släppa det.
Rätta imorgon och sen lägger du undan allting och försöker tänka på annat till juni. Lättare sagt än gjort men tror inte att du mår så bra av att vara orolig och gräma dig över svar du inte minns.

♥️
Drömmen om att bli onkolog
Fortsätt följa min resa här! En blogg om hur det är att vara läkarstudent vid Linköpings Universitet
Angeoudemon
Före detta VIP-Medlem
Före detta VIP-Medlem
Inlägg: 332
Blev medlem: ons 10 apr, 2019 18:56

Re: All in - mot psykologprogrammet!

Inlägg av Angeoudemon »

DeniseStern skrev: tis 11 maj, 2021 21:55 Det gnager i mig.

Jag sitter som manisk nu efter jobb och skriver, för kanske tredje eller femte gången, ner vilka svar jag tror att jag svarade. Det är så många frågor som jag vet att jag velade mellan två alternativ och jag har helt glömt vilket det blev i slutändan. Jag hoppas att jag lyckades välja rätt, till slut. Det svider så jäkla mycket att antagligen ha velat mellan det rätta och ett fel, och varje gång lyckats välja fel. Skulle vara typsikt mig och jag vet att jag kommer ha svårt att förlåta mig själv om jag snubblar så nära mållinjen.

Imorgon ska jag rätta med UHR:s facit och räkna som att jag har fel på de jag är osäker på. Mycket på kvantitativa delarna har jag absolut ingen aning om vad jag svarade, så det kommer vara supersvårt för mig att få ett rättvist "resultat". Nu pendlar det mellan 1.05-1.35, men känslan inom mig säger att jag i slutändan landar på mellan 0-8-0.9 och om jag gör det vet jag inte hur jag ska hantera den besvikelsen. Men där är vi inte än! Efter imorgon måste jag försöka släppa allt helt. Det är bara så irriterande att inte ha en aning om något, och att ha glömt för mycket för att våga vara mer än 5% säker på de svar jag rättar enligt.

Blä. Blir så less. Men gjort är gjort, slarvfelen kan jag inte rätta till och i värsta fall finns det ett prov till. Dessutom finns lottningen. Det är inte kört, även om HP kanske är det (till hösten).

Jag blir galen av det här.

Försök att lägga det åt sidan, om du kan (vilket är lättare sagt än gjort)💗.

Minns man inte vad satte så det tjänar det ingenting till att plåga sig.

We suffer more in imagination than in reality - Seneca
Skriv svar