Reflektion. Herregud, vad jag har reflekterat den senaste veckan. Kring så otroligt mycket. Livet är så annorlunda för alla just nu och det är snart ett år sedan pandemin bröt ut "på riktigt" i Sverige och distansplugg, såväl som distansjobb, blev vardagsmat för majoriteten. Det i sig ger massa tankar och reflektioner kring året som varit, men i detta forum håller jag mig till studiemässiga sådana och inser att jag för ett år sedan slet med allt jag hade och var för att få min fyra i folkhögskoleomdöme. Det var mitt sista år på folkhögskola och det viktigaste av dem alla, på så många sätt. Evigt tacksam och oändligt lycklig för det året jag fick i Skåne.

Nu är det snart ett år senare, och under detta år har så mycket skett på studieplanet. Jag gick ut med min fyra, fick ett stipendium och började socionomprogrammet, flyttade till Örebro och flyttade hem igen. Valde att fokusera helhjärtat på plugg inför högskoleprovet för att jag ville inte bli den som nöjer mig med något bara för att det inte gick hela vägen första gången. Det matchar liksom inte med mig och vad en stor den av min identitet bygger på. Att ta beslutet att ta studieuppehåll (som egentligen är ett avbrott, jag kommer inte fullfölja mina socionomstudier) var ett jobbigt och läskigt beslut, för jag har aldrig avbrutit något som jag påbörjat. Men samtidigt kändes det rätt och lätt när det väl var dags. Jag ångrar inte en sekund av höstterminen, men inte heller ångrar jag en sekund av mitt beslut att hoppa av.

Jag blev intervjuad idag av en vän i studiesyfte och det fick mig att verkligen tänka igenom vilken väg jag gått och hur jag kommit dit jag är idag. Hur kom jag hit? Vad har jag stött på för hinder och vilka styrkor har jag erhållit? Många tankar kring val och mål. Oerhört fint faktiskt. Välbehövligt också, särskilt nu när min värld består av att plugga till HP.

Det är något som många inte riktigt förstår. Valet att hoppa av en akademisk utbildning redan under första året, för att satsa på att plugga till något som varken är en garanti eller lätt att plugga till. Men för mig är det så självklart att göra allt jag kan för att nå mitt mål, även om det verkar helt orimligt för andra. Det är (förhoppningsvis) bara ett halvår av resten av mitt liv, och det är värt att riskera oförståelse för. De kommer förstå sen. Tills dess är de personerna ett väldigt fint stöd, och det är väldigt tryggt. Att ha människor som stöttar en, trots att förståelsen inte alltid finns för de val jag gör.

Jag vet inte vart jag ville komma. Idag är helt enkelt en dag som varit fylld av reflektioner och tacksamhet, och det har hjälpt mig landa i tanken att även om jag kanske inte når ett resultat som hjälper mig in på psykologprogrammet till hösten - så kommer jag göra det någon gång. Och någon gång är bättre än aldrig.

Det är sällan jag uppdaterar numera, men det är också för att jag inte finner ett behov av det just nu. Min process finns dokumenterad här hemma i ett häfte tillsvidare. Men, jag pluggar mellan 7-9h/dag (+/- 0 ibland) och trots att jag önskar att resultaten var bättre ibland så kommer jag, förhoppningsvis, känna att jag verkligen gav allt jag kunde efter jag lämnar provsalen i maj.

Ta hand om er.

Rainbowgirl skrev: ↑tis 16 feb, 2021 11:40

DeniseStern skrev: ↑mån 15 feb, 2021 23:31

Rainbowgirl skrev: ↑mån 15 feb, 2021 23:05 Snyggt Denise!!!
Fin höjning
Du ska bara jämföra dig med dig själv och det spelar ingen roll vad andra tycker är högt/lågt.
Det är en riktigt härlig känsla första gången man når resultatet man behöver för att bli antagen.
Det kommer gå på provdagen

Men hej! Vad kul att se ditt namn här! Är ofta inne och läser din pluggdagbok, både för att heja på dig och inspireras. Ditt driv är enastående och du kommer bli en fantastisk läkare! Vill bara påminna dig en extra gång om att vara snäll mot dig själv, du är så mycket mer än ett prov och ett resultat (även om det är svårt att komma ihåg att det finns mer till livet än jobb och plugg i denna pandemi).

Hejar som tusan på dig!!!

Hejhej haha Vad glad jag blir! Tack så mycket för de vänliga orden!
Ska försöka att inte vara så hård mot mig själv, i efterhand kan jag alltid se att det är så onödigt och stjälper mer än det hjälper.

hejar på dig med!!!
Vi får göra allt vi kan nu fram till provdagen. Det kommer gå bra, det är jag säker på.
Titta bara på dina framsteg sen du började plugga Allt går, bara man vill

Du är fantastisk och en inspirationskälla för många! Om du tvivlar på dig själv så finns det en hel armé här som hejar och tror på dig, särskilt de dagar då självtilliten tryter.

DeniseStern skrev: ↑ons 24 feb, 2021 21:34

Rainbowgirl skrev: ↑tis 16 feb, 2021 11:40

DeniseStern skrev: ↑mån 15 feb, 2021 23:31

Men hej! Vad kul att se ditt namn här! Är ofta inne och läser din pluggdagbok, både för att heja på dig och inspireras. Ditt driv är enastående och du kommer bli en fantastisk läkare! Vill bara påminna dig en extra gång om att vara snäll mot dig själv, du är så mycket mer än ett prov och ett resultat (även om det är svårt att komma ihåg att det finns mer till livet än jobb och plugg i denna pandemi).

Hejar som tusan på dig!!!

Hejhej haha Vad glad jag blir! Tack så mycket för de vänliga orden!
Ska försöka att inte vara så hård mot mig själv, i efterhand kan jag alltid se att det är så onödigt och stjälper mer än det hjälper.

hejar på dig med!!!
Vi får göra allt vi kan nu fram till provdagen. Det kommer gå bra, det är jag säker på.
Titta bara på dina framsteg sen du började plugga Allt går, bara man vill

Du är fantastisk och en inspirationskälla för många! Om du tvivlar på dig själv så finns det en hel armé här som hejar och tror på dig, särskilt de dagar då självtilliten tryter.

Tack så mycket
Kommer alltid att vara tacksam över HPG och gemenskapen här. Det är så fint hur peppande alla är, tillsammans så klarar vi av att nå våra mål!

Första mars och vår!

Nu överensstämmer vädret med vårväder, men för mig är det vår när vi går in i mars. Alltid.
Resterande del av förra veckan spenderades med HP-plugg, middag hos min syster, lekparkshäng med mina syskonbarn, långpromenad (och tiotals vattenblåsor under fötterna) med en saknad vän, telefonsamtal med ytterligare en saknad och en sats scones.

Idag satte jag mig vid 09:00 och påbörjade HT18-provet. För tio minuter sedan klickade jag på "rätta" på det sista provpasset och fick ett provresultat jag inte ens vågat närma mig när jag köpte VIP-medlemskapet i december.

Kvantitativa:
XYZ: 17/24
KVA: 15/20
NOG: 6/12
DTK: 18/24
Totalt: 56/80
Normerat: 1.2

Verbala:
ORD: 15/20
LÄS: 20/20
MEK: 16/20
ELF: 16/20
Totalt: 67/80
Normerat: 1.5

Hela provet: 1.35

Alltså precis som förra provet som jag skrev i mitten av februari så kanske det inte är ett hejar-resultat. Men, once again, för mig är det ett kvitto på så mycket och framförallt på så kort tid. Mitt mål för vårens prov är, som nämnts otaliga gånger, 1.15 - och att nu ha skrivit 1.15 samt ha ett resultat på 1.35 ger en boost jag verkligen försöker ta till mig. Det visar ju att det går. Nu är dessa resultat inte huggna i sten, det är ingen garanti och jag försöker att inte tro att det kommer gå på samma sätt i maj - men att se en konstant förbättring ger mig känslan av att jag åtminstone kan klara 1.05. Jag vet inte alls hur jag kommer reagera under stressen och pressen under provet. När jag skrev första provet 2019 var det mest bara för att. Då satt inte lika mycket på spel och jag var redan medveten om att jag inte skulle få ett högt resultat, så pressen var inte lika påtaglig då. Förhoppningsvis hinner jag nå liknande resultat fler gånger innan provet och kan på så sätt känna en tillit till mig själv.

Anyhow, det känns fint att se provresultatens utveckling - och framförallt på mattedelen. NOG kommer, utan tvekan, vara i fokus denna vecka. De felen på ELF var tvivel, jag hade valt rätt på alla fyra frågor men valde bort dem i sista sekund. Otroligt segt, men försöker att inte slå för mycket på mig själv för det.

Lite lustigt ändå. När jag tittade in här lite titt som tätt under 2020 så avundades jag de personer som fick fina resultat, som lyckades få 35+ på kvantitativa och de som gick från 0.5 till 1.5. Det fanns inte ens på kartan att jag skulle nå mer än 0.8. Och matten trodde jag var omöjlig. Denna gång är jag glad att jag hade fel.

Nu ska jag göra kaffe, sätta mig på terassen och skriva!

Min hjärna är frånvarande idag.

Vid 08:00 började jag plugga idag och fokus var på geometri, så jag gick helt enkelt igenom geometriavsnitten samt avsnittet om trianglar och gjorde delvis tillhörande uppgifter. Jag försökte titta i min gamla mattebok också när det gäller skalor, det är något jag alltid funnit väldigt svårt. Men min hjärna är inte helt mottaglig för mycket kunskap idag, så det blev 4h relativt effektivt plugg och resterande tid av dagen kommer jag fokusera på den verbala delen, men endast ORD och MEK, då jag inte har hjärnkapacitet nog att fokusera på LÄS och ELF.

Igår var jag på introdag på mitt nya jobb i 7h, så det var mycket korvstoppning där och jag jobbar imorgon + fredag och därefter kommer min brorsdotter att sova här fredag-söndag så det kommer nog inte bli mycket mer plugg efter idag denna vecka. Lite stressigt känns det, men det får helt enkelt vara okej nu. Får öva på Memrise och försöka finna tid till de moment som inte är så krävande just nu, såsom MEK.

Nästa vecka kommer jag återigen försöka fokusera på geometri och allt som hör till, känner att det är min största akilleshäl just nu så vill lägga mer fokus på det än att repetera ekvationssystem när det ändå känns som att det sitter relativt bra just nu. Känns väldigt skönt att plugget fram tills provet kommer bestå av att hela tiden fördjupa och upprätthålla kunskaperna, snarare än att lära mig dem på nytt. Det känns liksom som att mitt fokus nu kommer vara på något helt annat än för en-två månader sedan, och det gör mig så lättad!

Jag vet att det är mycket oro och diskussioner kring huruvida provet blir av eller ej, vilket självklart är en oro hos mig med, men jag försöker tänka att jag inte kan styra det och pluggar därför på som att pandemin inte påverkar HP. Om det skulle bli inställt så är ju ingen tid bortslösad, snarare ges jag ännu mer tid inför nästa. Även om det skulle vara segt såklart, MEN - det är utom vår kontroll, men det vi kan göra är att plugga på, hoppas och kämpa.

Ta hand om er i allt som är <3

60 dagar kvar. Det skrämmer mig lite. När jag ser nedräkningen här på HPG finns det en liten del av mig som önskar att jag kunde andas ut lite om tre dagar, samtidigt som jag är oerhört glad att jag har möjligheten att plugga i ytterligare två månader. Men jag är orolig för att överplugga eller sätta tankekäppar i hjulen för mig. Dessa två månader som VIP-medlem har givit mig så mycket och den förbättring jag gjort verkar hålla i sig, vilket känns tryggt, men samtidigt också väldigt hårfint. Jag hoppas på att kunna höja mig på samma sätt i två månader till som jag gjort under dessa, då bör provet gå som jag hoppas.

Idag tvivlar jag på mig själv samtidigt som jag hoppas att två månader till är vad som krävs. På måndag öppnar ansökningarna inför hösten och jag hoppas, för allt i världen, att det är sista gången jag behöver rangordna landets alla psykologprogram. Konstig blandning av känslor idag! Mycket nytt på jobb varvat med plugget, hjärnan kanske endast tar in den nya informationen från jobbet och processar det från HP-plugget så det verkligen sätter sig.

Jag hoppas ni har det bra! Och all lycka till för er som skriver provet nu i helgen, jag hejar verkligen på er.

Du kommer definitivt att se en förbättring under dessa två månader
Lägg krut på felanalyserna och att försöka förstå hur du bör tänka när du ser vissa uppgifter. Det finns ett mönster i frågorna som de ställer, det är vanligt med frågor som kommit på äldre prov där man nu kanske har bytt ut namn, andelar etc. Något annat viktigt är att man tror på sig själv, du kommer klara detta!
Se framför dig hur du i maj skriver ett superprov och att du i juli får ditt besked som säger "Antagen"

Heja heja!

Spännande att följa din resa genom inläggen! Jag har själv börjat plugga denna vecka för att höja mig själv för att nå upp till att komma in på något av psykologprogrammen, funderar dock på om jag börjat försent men jag ska göra ett allvarligt försök i varje fall. Hur mycket tid per dag/ vecka har du lagt på studierna hittills skulle du säga?

MVH

Erik

Rainbowgirl skrev: ↑tis 09 mar, 2021 21:30 Du kommer definitivt att se en förbättring under dessa två månader
Lägg krut på felanalyserna och att försöka förstå hur du bör tänka när du ser vissa uppgifter. Det finns ett mönster i frågorna som de ställer, det är vanligt med frågor som kommit på äldre prov där man nu kanske har bytt ut namn, andelar etc. Något annat viktigt är att man tror på sig själv, du kommer klara detta!
Se framför dig hur du i maj skriver ett superprov och att du i juli får ditt besked som säger "Antagen"

Heja heja!

Ja, felanalysera (och verkligen analysera) är något jag måste bli bättre på! Hur känner du nu? Kan du slappna av lite när du inte är på jobb (för visst jobbar du inom vården?)?

Jag håller verkligen ALLA tummar för att du får se ”antagen” bredvid ditt förstahandsval i sommar också, som du kämpar!

MrBodare skrev: ↑ons 10 mar, 2021 12:13 Spännande att följa din resa genom inläggen! Jag har själv börjat plugga denna vecka för att höja mig själv för att nå upp till att komma in på något av psykologprogrammen, funderar dock på om jag börjat försent men jag ska göra ett allvarligt försök i varje fall. Hur mycket tid per dag/ vecka har du lagt på studierna hittills skulle du säga?

MVH

Erik

Åh vad spännande att plugga nu! Är det något särskilt universitet du vill in på eller hur ser drömmen ut?
Det är aldrig för sent att börja! Nu vet jag inte hur ditt utgångsläge är, men oavsett så är tiden fram till provet aldrig förgäves och med effektivt plugg och en del envishet kommer det gå galant! Håller alla tummar för dig!

Fram tills denna vecka (då jag började jobba 20h/v) har jag lagt mellan 7-9h/dag (utom lördag + söndag) på plugg! Nu med jobb blir det lite mindre, men det ser ut att bli 4-5 heldagar med plugg. hur är ditt studieupplägg? Vad känner du att du behöver lägga mest fokus på?

Hejar på dig!! Ska bli kul att höra hur det går för dig med!

DeniseStern skrev: ↑ons 10 mar, 2021 15:53

Rainbowgirl skrev: ↑tis 09 mar, 2021 21:30 Du kommer definitivt att se en förbättring under dessa två månader
Lägg krut på felanalyserna och att försöka förstå hur du bör tänka när du ser vissa uppgifter. Det finns ett mönster i frågorna som de ställer, det är vanligt med frågor som kommit på äldre prov där man nu kanske har bytt ut namn, andelar etc. Något annat viktigt är att man tror på sig själv, du kommer klara detta!
Se framför dig hur du i maj skriver ett superprov och att du i juli får ditt besked som säger "Antagen"

Heja heja!

Ja, felanalysera (och verkligen analysera) är något jag måste bli bättre på! Hur känner du nu? Kan du slappna av lite när du inte är på jobb (för visst jobbar du inom vården?)?

Jag håller verkligen ALLA tummar för att du får se ”antagen” bredvid ditt förstahandsval i sommar också, som du kämpar!

Du kommer komma in i det Man måste bara hitta sitt sätt.
Ja, jag jobbar inom vården Jag har nog allmänt svårt för att slappna av, har aldrig riktigt varit min grej men försöker, just nu blir det när jag tittar på serier. Vanligtvis är det när jag läser.
Hur är det för dig? Har du lätt/svårt för att slappna av?

Hoppas på detsamma för dig!

Okej, men vänta va? Jag vet att detta är typ den vanligaste meningen i världen, men vad hände med tiden? Vart tog den vägen? Det var ju nyss januari och uppsatsskrivande i samband med en otrolig ambivalens kring att avsluta mina socionomstudier. Det var ju nyss bara två veckor sedan jag började intensivplugga inför HP. Det var ju nyss... inte mars? Och definitivt inte mitten av mars? Jag blir konstant chockad över tiden. Det mest värdefulla som finns.

Nu är det 52 (!!!) dagar kvar till provet och jag börjar bli otroligt nervös. Varje gång jag ser nedräkningen så slår det mig att nu är det faktiskt nedräkning till provet jag ska göra. Det prov som kan komma att vara min biljett in till psykologprogrammet. Det känns som att jag är alltför osäker på för mycket för att våga hoppas och tro ordentligt, men samtidigt känns det så nära. Jag vet inte, det är en otroligt lustig känsla i kroppen just nu. Mycket har nog att göra med att jag igår rangordnade psykologprogrammen på antagningen. Jag kan bara föreställa mig känslan av att logga in där den 9e juli och se "Antagen" vid mitt första eller andra val (båda två är lika mycket första val för mig). Är det konstigt att jag drömt om att jag blivit antagen? Det har liksom hänt... mer än en gång och jag hoppas så innerligt att den känslan inte förblir dröm vid antagningsbeskedet i sommar.

Det som gör mig så rädd, nervös och orolig är att jag i princip bara måste naila orden på provet, och höja mig med 5-10 rätt på mattedelen. Det känns egentligen inte omöjligt, och inte med 52 dagars marginal, men det är nog också det som är det läskiga. Att det faktiskt inte är omöjligt.

Usch, nu blev jag supernojig haha, så nu är det dags att sluta skriva innan det blir alltför deep, sentimentalt och nervigt.

Idag börjar jag jobba kl. 15, så innan dess ska jag nu göra ett verbalt provpass (har suttit med AMDB-uppgifter i 3h nu, så dags för lite byte). Har fokuserat så mycket på matten den senaste tiden, så tänker att det får bli minst ett verbalt PP (pluggar bäst så på verbala) varje pluggsession. På torsdag, när facit till marsprovet är ute, ska jag sätta tänderna i det - och också ha det utskrivet. Måste börja träna på utskrivna prov för att få in känslan med det, så jag inte bara är van vid datorn (tror dessutom det kommer underlätta mycket på kvant).

Ciao!

Idag går hjärnan på allt annat än högvarv. Jag vaknade upp och var så himla trött. Tanken var att plugga från 9-11, då jag börjar jobba 12, men energin har varit helt obefintlig och jag vill inte riskera att plugga, få dåliga resultat som följd av låg energinivå idag, för att det sedan ska påverka min självkänsla (ja, I know - det är skillnad på självkänsla och självförtroende, men kring detta så är det samma sak för mig). Förhoppningsvis piggar promenaden till jobbet upp mig!

Jag har i veckan skrivit provet som gjordes i helgen. Första kvantitativa passet gick över förväntan, landade på 1.6 (?!?!? hur hände det?!) och andra verbala gick sämre än på länge och jag landade på 1.2 på just det provpasset. Sammantaget blev det 1.35 som slutresultat, dock med 2019 års normering, men det känns lite skönt att ha fått ett resultat på 1.35 två gånger, samt 1.15 två gånger. DTK landade på totalt 19/24, varav ett var ett stort slarvfel då jag inte läste frågan ordentligt - och detsamma hände på andra verbala delen då jag bytte från tre rätta svar till tre fel, för att... självtilliten hörrni!

Hur som - det känns som sagt lite skönt att sammanlagt ha fyra resultat som, om det vore "riktiga" resultat, med stor sannolikhet skulle hjälpa mig in på psykologprogrammet. Dock är jag verkligen livrädd att något kommer hända på provdagen, eller att det är ett supersvårt prov och desto tuffare normering. Jag vågar liksom inte hoppas, samtidigt som det enda jag gör är att hoppas, längta och önska.

Jag är peppad på att jobba och få vila lite från HP-tänket idag, för att imorgon fira min systerdotters ettårsdag och senare i helgen träffa en otroligt efterlängtad vän!

Jag hoppas ni har det bra och får en skön helg!

Kan du berätta mer om ditt betyg som du fick på folkhögskolan? Var det svårt att få en fyra? Vad för ämnen fick du välja?


Vad krävs för att komma in i BF kvoten med kombination av hp och folhögskolan betyget?

Vill börja med att säga Bra att du lyssnade på din kropp och inte pluggade. Man ska inte tvinga sig själv att plugga om man är trött. Sen vill jag påminna dig om att du inte är dina resultat. Du är lika fantastisk som du alltid har varit oberoende vad du presterar. Vet att det är lätt att glömma bort det.

SNYGGT JOBBAT på provet! Försök att verkligen fira det och glädjas åt dina framsteg. Vi människor tenderar att bara rycka på axlarna när vi uppnår saker vi tidigare inte ens kunnat föreställa oss. Det är som om man redan har siktet inställt på högre och glömmer bort att ge sig själv en klapp på axeln när man uppnått något man jobbat hårt för. Superbra jobbat Denise, fina framsteg

Du oroar dig över saker du inte kan påverka; något som händer under provdagen och att provet är svårare än vanligt. Ingenting du kan göra kan påverka de sakerna, därför måste du försöka släppa det. Så fort hjärnan börjar tänka på de sakerna så tänker du "STOPP" och se gärna framför dig en stor, röd stoppknapp. Det låter fånigt men funkar, och det är ett sätt att stoppa ältandet. För du skulle kunna tänka i timmar på samma sak och inte kunna komma fram till en lösning för du kan inte kontrollera något av det där. Det du däremot kan göra är att fortsätta plugga och peppa dig själv. Du har pluggat inför ett prov, det går bra när du skriver hemma och du kan en massa saker nu. Varför skulle det inte gå bra på provdagen?
Du påminner mig väldigt mycket om mig själv, jag har precis nyligen lärt mig släppa saker jag inte kan kontrollera och det har varit så skönt att bara fokusera på det som jag faktiskt kan styra. Jag känner mig lättare i kroppen på något vis. Och jag hoppas att du också kan släppa det jobbiga och fokusera på allt du åstadkommit hittills, du förtjänar en ärlig chans av dig själv på provdagen.
Jag tror på dig och jag hoppas att du också tror på dig själv. Du har höjt dig sen du började plugga och det finns ingen anledning till att det inte kommer fortsätta vara fallet. Du är snart i mål, fortsätt kämpa!
Jag vet att du kommer skriva bra i maj!