Hej!

Gjorde inget pass idag, men blev lite plugg gjort i alla fall.

ORD: 14/20 (70%)
MEK: 21/30 (70%)

Ska fortsätta med pomodoro metoden imorgon, 2 PM ORD och 2 PM MEK.

Återkopplar!

Godmorgon!

Skrev till min coach igår angående den verbala delen, jag uppfattar att jag inte utvecklas lika mycket som jag önskar. Fick inte mycket till svar mer än att jag verkar plugga på rätt sätt.
Jag måst tänka på att inte låtas luras och dra egna slutsatser på LÄS, utan att det alltid finns stöd i texten, samt ordförståelse för att förbättra MEK. Kanske det är sa att jag missar någon gömd ledtråd i meningen ibland, får lägga ner mer energi för att försöka hitta dom.

Får tänka på det idag.

Gick fruktansvärt idag!

ORD: 28/40 (70%)
MEK: 23/50 (46%)

Sen när har jag helt tappat det på MEK? Blir så trött...

Glömde skriva det, men ska plugga med en kompis imorgon. Hon försöker också komma in på läk så känns bra att kunna plugga HP tillsammans. Ser fram emot att få några tips på verbala delen, hon är GRYM på den!

Lycka till! Dela med dig av tipsen sen gärna, behöver också de

Hej!

Passet med min kompis blir troligtvis av imorgon, hon blev sjuk i tisdags.

Alla dagar springer bara iväg, vad händer? Många älskar "fredags-feeling" men jag blir mest bara stressad och får lite halvpanik, sprang en till vecka iväg precis?

Jag har två skrivningar att göra i matten i slutet av månaden, blir man godkänd på dom så samlar man ihop lite poäng till tentan. Sen är det ju också såklart HP.

Ska göra ett verbalt pass idag, återkommer.

Jag är säkerligen inte ensam om att känna mig urkramad på energi just nu. Och resultaten visar detsamma. Min plan var att vara produktiv idag vilket gjorde att jag bestämde mig för att dricka två Celsius drycker. Detta resulterade inte som önskat. Jag blev yr, dåsig och illamående istället.

Skrev det verbala delprovet i alla fall:

Verbalt provpass Våren 2012, provpass 2

ORD: 2/10
LÄS: 7/10
MEK: 3/10
ELF: 7/10
19/40---> 0,9

Vad är det som händer med MEK-delen (och ORD såklart, men det har aldrig varit min starka sida...)? Har tydligen tappat det helt. Men jag förväntade mig ett värre resultat pågrund av mitt mående.

Jag har ändrat min ordning på hur jag utför den verbala delen. Innan körde jag:
1. ORD
2. MEK
3. ELF (korta texter/ meningsluckor)
4. LÄS (korta texter)
5. ELF(långa texter)
6. LÄS (lång text)
Jag vill plocka så många poäng som möjligt på kortast tid, och LÄS-delen tar lång tid för mig att göra, därför gjorde jag den sist.

Men jag är ju också som tröttast i slutet vilket resulterar i att det tar ännu längre tid för mig att göra LÄS delen. Jag hinner inte klart ibland och då tappar jag ännu mer poäng.

Så, istället har jag testat att köra på denna metod:
1. ORD
2. MEK
3. ELF (korta texter/ meningsluckor)
4. LÄS (korta texter)
5. LÄS (långa texter)
6. ELF(lång text)
ELF är lättare att arbeta sig igenom då dom ofta frågar om ganska specifika saker som är lättare att hitta i texten. Därför går det också lite fortare för mig. Oftast lyder första frågan "What are we told about... in the first paragraph?", andra frågor kan vara "What is implied about...?" eller "Why, according to the text...?". Min poäng är att dom frågar oftast om ganska specifika saker, namn, eller en viss händelse som går att hitta fort i texten. Har man tidspress är det inte nödvändigt att läsa hela texten, utan det går att hitta svaren ganska fort i texten i alla fall.
Jämfört med LÄS, då den/ dom sista frågan/frågorna handlar om vilken slutsats man kan dra, eller textens syfte. Då behöver i alla fall jag läsa hela texten för att försäkra mig om att jag inte missar några detaljer som kan vara avgörande.

Hoppas detta kan hjälpa någon litegrann, jag är som sagt ingen expert på den verbala delen. Hur tänker ni angående detta?

Godmorgon!

Jag har ju inte inte gjort mycket HP i veckan då jag som sagt känt mig ganska urkramad på energi. Den energin jag haft har jag lagt på matten, men det är som om jag har en enda hjärncell kvar, och den har dansat vals och sjungit Bolibompa.

Uppdaterar under dagen.

Heja dig! Fortsätt kämpa, det kommer alltid perioder då allt känns tungt, men de brukar vända!

Hej!

Igår gick vi igenom ett verbalt provpass tillsammans (förutom LÄS och den långa ELF-texten då det skulle ta väldigt lång tid i så fall. Dom gjorde jag själv, därmed resultatet haha).

Verbal del Våren 2017 provpass 5

ORD: 10/10
LÄS: 7/10
MEK: 9/10
ELF: 7/10

33/40---> 1,6

Orden var vi någorlunda överens om, det var några gånger hon gick stoppa mig och försöka tänka om.

Ex) Representera

A: Motsvara
B: Understödja
C: Tillträda
D: Introducera
E: Medverka

Tror dom flesta av oss vet vad ordet betyder. Men jag hade lite svårt att välja rätt synonym. Min första tanke var indroducera. Jag tänker att man representerar en text/ powerpoint/ idé/ produkt på ett möte eller liknande. Man introducerar någonting.
MEN (jag kan ha fel nu men det är i alla fall så jag tänker) när man representerar någonting så står man oftast bakom detta, man är en del av det men det behöver man inte vara om man introducerar något.
Synonymer för representera: företräda, vara ombud för
Synonymer dör introducera: lansera, införa, föreställa, presentera

Rätt svar är: Motsvara.
Synonym: Uppfylla, vara jämförbar med, stämma med.

MEK var vi också någorlunda överrens om. Jag förklarade mitt tankesätt vilket ibland gjorde henne förvirrad, för hon förstod min poäng och höll med. Vilket gjorde att hon blev osäker på sitt svarsalternativ. Men sen tog vi hinner alternativ i alla fall vilket var rätt, haha! Varför mina tankesätt är fel dock, är fortfarande inte självklar för mig.

Fick tips på MEK! Exempelvis fråga 24. Istället för att fastna på första luckan (dom flesta alternativ funkar) så hoppar vi till sista luckan och försöker utesluta alternativ! Komplex och stagnerad funkar inte alls.

Jag måste verkligen tänka på att försöka utesluta alternativ! Börja bakifrån. Ibland kan jag bli lite uttråkad och stressad och inte riktigt tänka igenom mina alternativ. Detta gör jag omedvetet.

Hej igen!

Har faktiskt känt mig väldigt koncentrerad idag! Men sov också 10h inatt haha.

För några dagar sedan var en vän över på middag och vi skulle titta på en film. Men eftersom jag sagt upp allt mitt så målade jag pappas Netflix, vilket var dumt. Idag började jag titta på The Good Doctor. Den är ju dock väldigt inspirerande och ger mycket och blev så himla motiverad till plugget. Jag vet att det är långt ifrån verklighetstroget men det är allt detta runt om kring. Bära en läkarrock, bara stetoskop, tvätta sig inför sin första operation och så vidare.
Det roliga är dock att jag fastnade och titta på typ tre avsnitt. Men det känns ändå okej, det var skönt att bara släppa all stress, press och alla måsten ett tag. Det gjorde gott. Nya tag imorgon.

Gjorde 10 MEK nu innan jag lägger mig, 6/10. Typ som jag brukar få annars.

Jag kom på fler tips jag fick igår. Stryk hela alternativet, inte bara bokstaven, gör det lättare för hjärnan att utesluta alternativet i verbala delen (hjälper mig massor!). På MEK, börja med att dölja alla alternativ och försök hitta ord själv som kan passa. Då får i alla fall jag ett bättre hum om vad jag letar efter.

Återkopplar mer imorgon! God natt!

Thrix90 skrev: ↑sön 03 okt, 2021 15:04 Heja dig! Fortsätt kämpa, det kommer alltid perioder då allt känns tungt, men de brukar vända!

Hej! Tack snälla du! Ja, hoppas det vänder lagom till provdagen

Spännande blogg du har!

Hej alla kämpar!

Gjorde mitt första provpass på provpassgeneratorn idag. Oj vad jag behövde träna på det! Skalor, sannolikhetslära och enhetsomvandlingar (kvadrat till kubik och tvärt om) kom upp. Inte min starka sida...

Jag vet vad jag ska göra fram till provet! Haha! Jag tycker ändå att det är bra att provpassgeneratorn gör lite svårare uppgifter på KVANT. Det känns betryggande på något sätt.

Jag hoppade över DTK nu, tycker inte det känns rättvist att göra DTK på datorn. Mycket mer omständigt!

XYZ: 10/12
KVA: 8/10
NOG: 3/6

21/28----> 1,3 (utgick med nomineringen från våren 2021)

NOG har jag egentligen aldrig varit bra på. Får träna mer på det.

Hej!

Gjorde ett verbalt delprov i provpass generatorn igår, bara för att se hur det var.

ORD: 7/10
LÄS: 4/10
MEK: 7/10
ELF: 5/10

23/40 ---> 0,9

Personligen är jag inte ett fan av provgeneratorns verbala pass. Men nu hade jag också specialkonstruerade uppgifter med, så kanske ska testa utan. Men dom hade också med en lång LÄS-text från 1990-talet vilket jag inte var så förtjust i. Därmed resultatet.

Den andra långa LÄS-texten var specialkonstruerad.
Dom frågade efter författarens huvudargument angående dagens betygsättande. Och det rätt alternativet var "Lärarna sätter betyg på fel saker" med denna mening som stöd i texten: "Betygsättning och bedömning bör alltså betraktas som två skilda aktiviteter. Att smyga in ett betyg i bedömningen av enskilda prestationer är inte bara felaktigt utan förvillar eleven och skapar en pseudotrygghet.".

Rätta mig här nu men jag skulle vilja stryka detta alternativ direkt. Dels så har alternativet en negativ-klang tycker jag. Alternativ som anhåller ord som aldrig, fel och så vidare ska man se upp för.
Sen så tolkar jag alternativet som att läraren ska sätta betyg på A men betygsätter B i stället- läraren sätter betyg på fel saker. Detta står ej i texten.
Jag tänkte på denna mening som dom använde som stöd. Men jag tolkar detta som att lärarna "utnyttjar" betygssystemet på felaktigt sätt, och inte att dom betygsätter fel saker. Det är en viss skillnad här. Förstår ni vad jag menar?
Alltså detta är jag i ett nötskal gällande verbala delen, och självfallet så är ju mitt tänkande fel, men jag förstår inte hur jag ska göra i stället...

Texten lyder följande (för er som är intresserad):

Betygsättning och bedömning har återigen hamnat i det mediala blickfånget. Kraven på fler nationella prov och tydligare mål duggar tätt. Betyg kommer att sättas även för yngre elever i framtiden. Att lärarna inte kan hantera det betygssystem som sjösattes år 1994 är uppenbart efter den senaste tidens bevis på att likvärdigheten i betygsättningen brister. Men vari består problemen?

Det eleverna ska lära sig i den svenska skolan kan sammanfattas med tre ord: kompetenser, kunnande och vetande. Kompetenser innehåller de grundläggande färdigheter en individ behöver för att kunna fungera i vårt samhälle, det vill säga läsa, skriva, räkna, lyssna och tala. Men det inbegriper även etablerandet av de normer och värderingar som vårt samhälle grundar sig på, till exempel ett demokratiskt förhållningssätt och alla människors lika värde. Skolan ska även utveckla ett kunnande tillsammans med eleverna. Det är mer specifika färdigheter som till exempel att förklara, analysera, värdera, dra slutsatser etcetera. Med vetande menas det vi i vardagligt tal kallar för fakta eller information. Eleverna ska exempelvis veta hur Sverige styrs och hur människokroppen fungerar. Skolans uppdrag är att tillsammans med eleverna utveckla kunskaper inom dessa tre områden.

Före år 1994, i vad vi kan kalla ”den gamla skolan”, betonades vetandet. Då var det elevernas hågkomst av fakta som skulle betygsättas och premieras. Målet var därför att fylla eleverna med så mycket information som möjligt. Jonas Aspelin, universitetslektor i pedagogik, beskriver träffande lärarens uppgift i den gamla skolan som att ”med hjälp av en tratt hälla kunskaper ner genom elevernas huvuden”. I den skola som grundar sig på läroplanen från 1994 är det däremot kunnandet som är i centrum. Uppdraget är inte främst att öka hågkomsten av information utan att utveckla metoder för att tolka, förstå och använda information. Skolan ska via bedömning av elevernas prestationer utveckla deras grundkompetenser – att läsa, skriva och så vidare – samt deras kunnande, till exempel att förklara, värdera och dra slutsatser. Det är inte ”kännedom om” som är beviset på kunskap utan i stället ”förmågan att använda”, påpekar så riktigt lärarfortbildarna Helena Moreau och Steve Wretman i ett häfte om lärande som är väl spritt bland pedagoger i Sverige. Enligt 1994 års betygsreform så är det framför allt kunnandet som till slut ska betygsättas, vilket tyvärr har gått stora delar av lärarkåren förbi, så att den i stället betygsätter en egen outtalad blandning av kompetenser, kunnande och hågkomst av vetande. Det är naturligtvis allvarligt ur rättssäkerhetssynpunkt då betygsättningen ska vara nationellt likvärdig.

För att utveckla kompetenser, kunnande och vetande bedömer lärarna elevernas prestationer. Ett betyg på kunnandet ska sättas när en hel kurs eller ett ämne är slut. Betygsättning – och poängsättning – har dock av tradition smugit sig in i bedömningen av elevernas prov, arbeten och redovisningar. När betygsättning används i samband med bedömning tenderar det att överskugga och ibland helt ersätta vägledningen att utveckla de kunskaper som så tydligt definieras i styrdokumenten. En bedömning av elevernas prestationer ska innehålla information om vad de har uppnått utifrån styrdokumentens mål, vilket på fackspråk kallas summativ bedömning, samt en vägledning om hur eleverna ska gå till väga för att uppnå de kompetenser, det kunnande och det vetande som hon eller han har missat eller kan förbättra, vilket på fackspråk kallas för formativ bedömning.

Bedömningen av elevernas kunskaper är en mycket viktig del i läroprocessen, ja till och med nyckeln till lärandet. All bedömning innebär kommunikation och kräver ett språk för hur man talar om kunskaper i specifika ämnen, och det är med hjälp av språket som vi vidareutvecklar elevers kunskaper. Betygsättning däremot innebär, brutalt uttryckt, att läraren avsäger sig viljan att kommunicera. När en kurs tar slut ska elevens kunnande betygsättas, och lärarens sammanlagda bedömning ligger som underlag. Enkelt uttryckt får eleven ett betyg och därmed är kursen slut.

Betygsättning och bedömning bör alltså betraktas som två skilda aktiviteter. Att smyga in ett betyg i bedömningen av enskilda prestationer är inte bara felaktigt utan förvillar eleven och skapar en pseudotrygghet. För läraren tenderar betygsättningen att minska viljan att kommunicera då denne tror att betygen är informativa. Betyg eller poängsättning ersätter ofta bedömningen vilket gör att elevens lärande till alltför stor del går om intet och överlämnas till eleven själv. Detta är något som kanske i än större utsträckning gäller utbildningar på våra universitet och högskolor. Att betygsättning till stora delar ersatt bedömning har lett till en lärarkår som praktiskt taget är illitterat när det gäller att utveckla elevers ämneskunnande. Att införa betyg i lägre årskurser riskerar att medföra en sämre bedömning.

Dessa två faktorer, den uppenbara bristen på vetande hos lärarkåren att det är kunnandet som ska betygsättas, vilket resulterar i en egenhändigt skapad och outtalad betygsättningsmall, och hopblandningen av bedömning och betygsättning, har lett till att lärarna som yrkeskår inte kan hantera betygssystemet. Det har även gett till resultat att lärarkåren undvikit att använda och utveckla ett bedömningsspråk och därför saknar redskap att utveckla elevernas kompetenser, kunnande och vetande.

De nationella proven kan fungera som bra underlag för bedömning av elevernas ämneskunnighet. Detta kan ge Skolverket möjlighet att kontrollera huruvida bedömningen är likvärdig i riket. Men att de nationella proven betyg- och poängsätts är djupt beklagligt och är den tredje faktor som bidrar till att lärarna inte utvecklar ett eget bedömningsspråk utan fortsätter att vila i föreställningen att betygen och poängen är informativa och till hjälp för eleven. Betygsättning ska användas enbart som ett urvalsinstrument och som en morot och får inte blandas samman med bedömning och lärande – något som Skolverket uppenbart känner till då man rekommenderar lärarna att inte poäng- eller betygsätta enskilda prov eller moment i den flora av litteratur om betyg och bedömning som verket tillhandahåller. Det är allvarligt att ett statligt verk talar med kluven tunga och uppmuntrar denna hopblandning i de nationella proven men förkastar den i andra sammanhang. Om vi lärare i grundskolan, på gymnasiet och på universiteten ska utveckla ett metaspråk om kunnandet och vetandet i våra ämnen, måste vi upphöra med den hämmande aktiviteten för lärandet som betyg och poäng innebär. Vi måste börja utveckla ett tydligt bedömningsspråk som hjälper eleverna vidare i deras strävanden efter kunskaper.

Ja, jag vet inte mer vad jag ska säga. Känner mig som ett hopplöst fall ibland gällande detta. Det är ju inte så att jag inte förstår texten, det är bara jag som tolkar den fel.

Hej igen!

Efter att ha frågat om hjälp så förstår jag äntligen vad jag har missat. Detta gör allt mycket tydligare för mig.

Enligt 1994 års betygsreform så är det framför allt kunnandet som till slut ska betygsättas, vilket tyvärr har gått stora delar av lärarkåren förbi, så att den i stället betygsätter en egen outtalad blandning av kompetenser, kunnande och hågkomst av vetande.

Hoppas det hjälpte någon annan också. Attans så svårt det kan vara att missa viktiga detaljer.