Fler än 248 000 nöjda studenter
Mer än 19 års erfarenhet
Alla coacher har 2.00
Biomedicin - Läkarprogramet
Biomedicin - Läkarprogramet
Hur skiljer sig biomedicinarens kunskaper från en läkares (om man bortser från läkarens kompetenser i att handskas med människor).
-
Guldbollen
- Platinapostare
- Inlägg: 5049
- Blev medlem: ons 01 feb, 2006 1:00
- Ort: Stockholm
[quote:34c1b587c2="Guldbollen"]Biomedicinaren läser väl inte lika mycket (om ens någon) anatomi och patologi skulle jag tro, har dock ingen koll på vad biomedicinare läser förutom en himla massa på cellnivå. De är i stort sett bundna till forskning.[/quote:34c1b587c2]Men får inte lika lätt lika många kontakter i den riktningen som de som läser till läkare, tyvärr...
läkarstudent.se - ungefär allt du behöver veta om antagningen till läkarprogrammet
+ läkarstudent.se på Facebook
(adressen stavas med ett ä)
Biomedicin
Hej!
Biomedicinare och läkare lär sig ungefär samma saker de första åren (förutom tex PU, tidig patientkontakt och dylikt som läkare har). Biomedicinarna går dock in djupare i detaljer om celler, bakterier etc.
Det läkare läser på T1-T5 (preklin: dvs cellbiologi, anatomi, fysiologi, mikrobiologi, patologi etc) läser biomedicinare på 6 terminer. Då ingår också ett eget arbete. Då kan biomedicinaren ta ut en kandidatexamen. Sedan läser han/hon en påbyggnad för masterexamen. Då kan han/hon välja en profil (tex mikrobiologi, farmakologi, genetik...) som känns intressant. Det hela går ut på att man ska fördjupa sig så mycket i ett ämne att man kan bli forskare inom detta. Biomedicin handlar om livet på det mikroskopiska planet: celler, bakterier, molekyler.
Läkare börjar istället lära sig hur man ska undersöka människor, vilka läkemedel man ska ge, hur man utför operationer eller känner igen en cancer. Dessutom lär man sig praktiska saker, tex skriva remisser, sätta ventrikelsonder (genom näsan/munnen ned till magsäcken), ta bort födelsemärken etc etc. Många läkare forskar också på heltid/deltid. Även läkarstudenter skriver ett eget projektarbete. Som läkare kan man sedan välja mellan ett stort antal specialiteter, vissa mer patientrelaterade (tex kirurg, distriktsläkare), andra mindre patientrelaterade (klinisk genetiker, patolog)
Hoppas det blev lite klarare!
//Kattunge
Biomedicinare och läkare lär sig ungefär samma saker de första åren (förutom tex PU, tidig patientkontakt och dylikt som läkare har). Biomedicinarna går dock in djupare i detaljer om celler, bakterier etc.
Det läkare läser på T1-T5 (preklin: dvs cellbiologi, anatomi, fysiologi, mikrobiologi, patologi etc) läser biomedicinare på 6 terminer. Då ingår också ett eget arbete. Då kan biomedicinaren ta ut en kandidatexamen. Sedan läser han/hon en påbyggnad för masterexamen. Då kan han/hon välja en profil (tex mikrobiologi, farmakologi, genetik...) som känns intressant. Det hela går ut på att man ska fördjupa sig så mycket i ett ämne att man kan bli forskare inom detta. Biomedicin handlar om livet på det mikroskopiska planet: celler, bakterier, molekyler.
Läkare börjar istället lära sig hur man ska undersöka människor, vilka läkemedel man ska ge, hur man utför operationer eller känner igen en cancer. Dessutom lär man sig praktiska saker, tex skriva remisser, sätta ventrikelsonder (genom näsan/munnen ned till magsäcken), ta bort födelsemärken etc etc. Många läkare forskar också på heltid/deltid. Även läkarstudenter skriver ett eget projektarbete. Som läkare kan man sedan välja mellan ett stort antal specialiteter, vissa mer patientrelaterade (tex kirurg, distriktsläkare), andra mindre patientrelaterade (klinisk genetiker, patolog)
Hoppas det blev lite klarare!
//Kattunge
