Fler än 248 000 nöjda studenter
Mer än 19 års erfarenhet
Alla coacher har 2.00
Egen LÄS-uppgift
Egen LÄS-uppgift
[i:2666ca6653]Har ganska tråkigt hemma just nu så jag hade tänkt att konvertera delar av en en uppsats som jag skrev för några månader sedan till en läs-uppgift. Vet inte hur pass bra denna kommer att bli med tanke på att ingen (såvitt jag vet) har laddat upp en liknade uppgift på forumet förut. Kan också tillägga att jag har skrivit hela texten nedan, och alltså inte plagierat denna text från något annat håll.[/i:2666ca6653]
*Nationalekonomerna sviker sin uppgift, så lyder titeln på skribenten Carl-Johan Åbergs essä, som handlar om de senaste årens oroväckande utveckling inom forskningsdisciplinen nationalekonomi.
Även om Sverige, som sett ur ett historiskt perspektiv, aldrig har varit vare sig störst eller den bäst inom nationalekonomi. Har man ändå alltid haft framträdande och internationellt erkända professorer som verkat i Sverige. Åberg kritiserar inte kvaliteten hos våra nuvarande professorer, istället grämer han sig över det faktum att nationalekonomin mer och mindre håller på att omvandlas till ett inåtvänt forskningsområde.
Åberg belyser den distinkta divergensen mellan naturvetenskap och samhällskunskap. Inom den förstnämnde är teorin viktig, man måste kunna styrka sina hypotesers vetenskapliga auktoritet. Den som väljer att specialisera sig inom det sistnämnda ämnesområdet måste emellertid vara beredd på att arbeta med människor, forskarna lägger numer mindre och mindre av sin tid åt att förklara den praktiska betydelsen av deras forskning.
Åberg medger behovet av att all forskning måste bygga på vetenskapliga fundament, hans argument är sakliga och pragmatiska. Ändock får man fråga sig hur han konkret vill förändra nationalekonomin? Bör vi gå tillbaka till en tid då Warszawapakten och NATO satte världen i skräck? Världen förändras, men hur bör nationalekonomin förändras gentemot den?
Skribenten skriver med ett flyt som rycker läsaren ut ur morgonkaffet och in i nationalekonomins spännande värld, utan att för en enda gång kännas påträngande eller distanserande, i överlag en mycket intressant och tankeväckande skrift.
[b:2666ca6653]1. Vilken rubrik skulle du sätta på texten?[/b:2666ca6653]
A "Samhällsvetenskap kontra naturvetenskap"
B "Nationalekonomi, en döende forskningsren?"
C "Nationalekonomerna sviker sin uppgift"
[b:2666ca6653]2. Vad är, enligt Åberg, den principiella skillnaden mellan naturvetenskap och samhällskunskap?[/b:2666ca6653]
A Att jobba med samhällsvetenskap handlar i högre grad om att arbeta med människor.
B Den förstnämnde forskningsdiciplinen kräver mer forskning.
C Samhällsvetenskap är mer folkligt förankrat medan naturvetenskap bara är för de rika.
[i:2666ca6653]*Jag avsäger mig ansvar för eventuella fel, samt förbehåller rätten att ändra texten ovan efter eget behag. Kan också tillägga att endast positiv/konstruktiv kritik erfordas, dra någon annanstans om ni bara kommenterar för att klaga. Ni som vill kan gärna skriva och publicera egna texter, gjorde min på en kvart.[/i:2666ca6653]
källa: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp? ... nderType=1
*Nationalekonomerna sviker sin uppgift, så lyder titeln på skribenten Carl-Johan Åbergs essä, som handlar om de senaste årens oroväckande utveckling inom forskningsdisciplinen nationalekonomi.
Även om Sverige, som sett ur ett historiskt perspektiv, aldrig har varit vare sig störst eller den bäst inom nationalekonomi. Har man ändå alltid haft framträdande och internationellt erkända professorer som verkat i Sverige. Åberg kritiserar inte kvaliteten hos våra nuvarande professorer, istället grämer han sig över det faktum att nationalekonomin mer och mindre håller på att omvandlas till ett inåtvänt forskningsområde.
Åberg belyser den distinkta divergensen mellan naturvetenskap och samhällskunskap. Inom den förstnämnde är teorin viktig, man måste kunna styrka sina hypotesers vetenskapliga auktoritet. Den som väljer att specialisera sig inom det sistnämnda ämnesområdet måste emellertid vara beredd på att arbeta med människor, forskarna lägger numer mindre och mindre av sin tid åt att förklara den praktiska betydelsen av deras forskning.
Åberg medger behovet av att all forskning måste bygga på vetenskapliga fundament, hans argument är sakliga och pragmatiska. Ändock får man fråga sig hur han konkret vill förändra nationalekonomin? Bör vi gå tillbaka till en tid då Warszawapakten och NATO satte världen i skräck? Världen förändras, men hur bör nationalekonomin förändras gentemot den?
Skribenten skriver med ett flyt som rycker läsaren ut ur morgonkaffet och in i nationalekonomins spännande värld, utan att för en enda gång kännas påträngande eller distanserande, i överlag en mycket intressant och tankeväckande skrift.
[b:2666ca6653]1. Vilken rubrik skulle du sätta på texten?[/b:2666ca6653]
A "Samhällsvetenskap kontra naturvetenskap"
B "Nationalekonomi, en döende forskningsren?"
C "Nationalekonomerna sviker sin uppgift"
[b:2666ca6653]2. Vad är, enligt Åberg, den principiella skillnaden mellan naturvetenskap och samhällskunskap?[/b:2666ca6653]
A Att jobba med samhällsvetenskap handlar i högre grad om att arbeta med människor.
B Den förstnämnde forskningsdiciplinen kräver mer forskning.
C Samhällsvetenskap är mer folkligt förankrat medan naturvetenskap bara är för de rika.
[i:2666ca6653]*Jag avsäger mig ansvar för eventuella fel, samt förbehåller rätten att ändra texten ovan efter eget behag. Kan också tillägga att endast positiv/konstruktiv kritik erfordas, dra någon annanstans om ni bara kommenterar för att klaga. Ni som vill kan gärna skriva och publicera egna texter, gjorde min på en kvart.[/i:2666ca6653]
källa: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp? ... nderType=1
Senast redigerad av Zo0m den tor 12 okt, 2006 18:38, redigerad totalt 1 gånger.
-
Guldbollen
- Platinapostare
- Inlägg: 5049
- Blev medlem: ons 01 feb, 2006 1:00
- Ort: Stockholm
-
Guldbollen
- Platinapostare
- Inlägg: 5049
- Blev medlem: ons 01 feb, 2006 1:00
- Ort: Stockholm
[i:27fd1d6902]Kan lägga till ännu en uppgift när jag ändå är igång.[/i:27fd1d6902]
[b:27fd1d6902]Hypokondri[/b:27fd1d6902]
*Har du någonsin känt att du måste ha haft influensa efter ett möte med en hostande människa i tunnelbanan? Då vet du hur en hypokondrikers vardag är uppbyggd. Den ena imaginära sjukdomen avlöser den andra och innan man vet ordet av har ett helt nexus av sjukdomsbilder frambringats.
Hur kan då hypokondri karaktäriseras? Det är mental-, och enligt vissa experter även en fysisk sjukdom där den drabbade är i ett tillstånd i vilken han eller hon är fullständigt övertygad om att vara drabbad av diverse ohälsor, personen i fråga tenderar att gång på gång överdriva sina symptom, varje signal som radieras från kroppen tolkas som en sjukdom eller ett hot om sjukdom.
Den som är hypokondriker är dessutom överkänslig för att deras nära och kära ska fara illa ut, de försöker ofta ta till preventiva aktioner för att hindra sjukdomar från att skada människor i dennes närhet. När en nära vän eller familjemedlem där drabbas hypokondrikern svårt.
Tvärtemot gängse mening bör den som har hypokondri genast uppsöka hjälp hos utbildad psykolog eller läkare, om inte hjälp uppsökes inom en rimlig tid riskerar personerna i fråga att drabbas svårt, i vissa fall inhöstas även kroniska mentala krämpor. Man riskerar utöver detta även övermedicinering, onödiga operationer och/eller förtidspensionering.
En effektiv behandlingsmetod har visat sig vara kognitiv beteendeterapi, som är en form inom psykoterapi grundad på forskning och teoribildning inom inlärning-, kognition-, och beteendepsykologi. Tonvikten läggs på individuella samtal mellan psykologen och patienten.
Forskning inom området har påvisat att hypokondriker ofta har brist på signalämnet Serotonin i hjärnan. En alternativ behandling skulle kunna bestå av antidepressiva medel, emellertid ger denna behandlingsmetod inte något bestående välstånd. Den mest effektiva metoden har visat sig vara en kombination av både psykoterapi och farmakoterapi.
De flesta, om inte alla människor har någon gång i livet drabbats av lindrig hypokondri. Vissa har kunnat tygla denna rädsla bättre än andra, där ligger enligt min mening botemedlet mot sjukdomen.
[i:27fd1d6902]*Jag avsäger mig ansvar för eventuella fel, samt förbehåller rätten att moderera texten ovan efter eget behag. Kan också tillägga att endast positiv/konstruktiv kritik erfordas, dra någon annanstans om ni bara kommenterar för att klaga. Ni som vill kan gärna skriva och publicera egna texter.[/i:27fd1d6902]
[b:27fd1d6902]1. Vad syftar den första paragrafen på?[/b:27fd1d6902]
A Att värna om folkhälsa
B Att förklara en hypokondrikers vardag
C Att avskräcka folk från allmän kollektivtrafik
[b:27fd1d6902]2 Hur kan texten bäst karaktäriseras?[/b:27fd1d6902]
A Informerande
B Analyserande
C Debatterande
[b:27fd1d6902]
3 Vad är en hypokondrikers signum?[/b:27fd1d6902]
A Bacillskräck
B Sjukdomsskräck
C Sjukvårdsskräck
[b:27fd1d6902]Facit nedan[/b:27fd1d6902]
Källor:
http://www.helhetsdoktorn.nu/hypokondri.htm
http://www.hedbergska.sundsvall.se/ps/hypok
http://en.wikipedia.org/wiki/Hypocondriac
http://sv.wikipedia.org/wiki/Hypokondri
http://www.psykologpraktik.se/hypokondri.htm
edit: 1. B, 2. A, C. B
[b:27fd1d6902]Hypokondri[/b:27fd1d6902]
*Har du någonsin känt att du måste ha haft influensa efter ett möte med en hostande människa i tunnelbanan? Då vet du hur en hypokondrikers vardag är uppbyggd. Den ena imaginära sjukdomen avlöser den andra och innan man vet ordet av har ett helt nexus av sjukdomsbilder frambringats.
Hur kan då hypokondri karaktäriseras? Det är mental-, och enligt vissa experter även en fysisk sjukdom där den drabbade är i ett tillstånd i vilken han eller hon är fullständigt övertygad om att vara drabbad av diverse ohälsor, personen i fråga tenderar att gång på gång överdriva sina symptom, varje signal som radieras från kroppen tolkas som en sjukdom eller ett hot om sjukdom.
Den som är hypokondriker är dessutom överkänslig för att deras nära och kära ska fara illa ut, de försöker ofta ta till preventiva aktioner för att hindra sjukdomar från att skada människor i dennes närhet. När en nära vän eller familjemedlem där drabbas hypokondrikern svårt.
Tvärtemot gängse mening bör den som har hypokondri genast uppsöka hjälp hos utbildad psykolog eller läkare, om inte hjälp uppsökes inom en rimlig tid riskerar personerna i fråga att drabbas svårt, i vissa fall inhöstas även kroniska mentala krämpor. Man riskerar utöver detta även övermedicinering, onödiga operationer och/eller förtidspensionering.
En effektiv behandlingsmetod har visat sig vara kognitiv beteendeterapi, som är en form inom psykoterapi grundad på forskning och teoribildning inom inlärning-, kognition-, och beteendepsykologi. Tonvikten läggs på individuella samtal mellan psykologen och patienten.
Forskning inom området har påvisat att hypokondriker ofta har brist på signalämnet Serotonin i hjärnan. En alternativ behandling skulle kunna bestå av antidepressiva medel, emellertid ger denna behandlingsmetod inte något bestående välstånd. Den mest effektiva metoden har visat sig vara en kombination av både psykoterapi och farmakoterapi.
De flesta, om inte alla människor har någon gång i livet drabbats av lindrig hypokondri. Vissa har kunnat tygla denna rädsla bättre än andra, där ligger enligt min mening botemedlet mot sjukdomen.
[i:27fd1d6902]*Jag avsäger mig ansvar för eventuella fel, samt förbehåller rätten att moderera texten ovan efter eget behag. Kan också tillägga att endast positiv/konstruktiv kritik erfordas, dra någon annanstans om ni bara kommenterar för att klaga. Ni som vill kan gärna skriva och publicera egna texter.[/i:27fd1d6902]
[b:27fd1d6902]1. Vad syftar den första paragrafen på?[/b:27fd1d6902]
A Att värna om folkhälsa
B Att förklara en hypokondrikers vardag
C Att avskräcka folk från allmän kollektivtrafik
[b:27fd1d6902]2 Hur kan texten bäst karaktäriseras?[/b:27fd1d6902]
A Informerande
B Analyserande
C Debatterande
[b:27fd1d6902]
3 Vad är en hypokondrikers signum?[/b:27fd1d6902]
A Bacillskräck
B Sjukdomsskräck
C Sjukvårdsskräck
[b:27fd1d6902]Facit nedan[/b:27fd1d6902]
Källor:
http://www.helhetsdoktorn.nu/hypokondri.htm
http://www.hedbergska.sundsvall.se/ps/hypok
http://en.wikipedia.org/wiki/Hypocondriac
http://sv.wikipedia.org/wiki/Hypokondri
http://www.psykologpraktik.se/hypokondri.htm
edit: 1. B, 2. A, C. B
