Hejsan!
Jag är 18 år gammal. Tar studenten vid den kommande sommaren. Har skrivit HP 0,7 som bäst. Vet att jag kan bättre.
Idag skrivet jag 1.7-1.8 på KVA hemma under tidspress. Dock så skriver jag inte något vidare på LÄS.
Jag vet att ord ska jag plugga in, MEK har en koppling till ordplugg och läsa mycket artiklar etc..
Min fråga är hur blir jag bra på LÄS? Jag får 9-10 på LÄS.
Jag har börjat läsa SvDUS.
Min andra fråga är hur analyserar man sina svar när man gör gamla läs prov? Hur gör ni?
Jag kollar igenom mitt svar och kollar varför det blev fel, men det är svårt att inte göra samma misstag nästa gång, sedan är det inte alltid lätt att hitta vad felet var.

Jag är oerhört tacksam om ni kan komma med råd.
P.S tror ni att man kan höja sig från 0.7-1.5 på ett års plugg av högskoleprovet?

Hälsningar
Immunologi

Immunologi skrev:Hejsan!
Jag är 18 år gammal. Tar studenten vid den kommande sommaren. Har skrivit HP 0,7 som bäst. Vet att jag kan bättre.
Idag skrivet jag 1.7-1.8 på KVA hemma under tidspress. Dock så skriver jag inte något vidare på LÄS.
Jag vet att ord ska jag plugga in, MEK har en koppling till ordplugg och läsa mycket artiklar etc..
Min fråga är hur blir jag bra på LÄS? Jag får 9-10 på LÄS.
Jag har börjat läsa SvDUS.
Min andra fråga är hur analyserar man sina svar när man gör gamla läs prov? Hur gör ni?
Jag kollar igenom mitt svar och kollar varför det blev fel, men det är svårt att inte göra samma misstag nästa gång, sedan är det inte alltid lätt att hitta vad felet var.

Jag är oerhört tacksam om ni kan komma med råd.
P.S tror ni att man kan höja sig från 0.7-1.5 på ett års plugg av högskoleprovet?

Hälsningar
Immunologi

Jag har tyvärr inget bra svar på hur man bli bättre på LÄS förutom att läsa böcker då jag själv är väldigt svag på LÄS och vett ännu idag inte hur jag ska bli bättre på det. Men om man köper VIP på HPguiden och går genom deras kurs för LÄS-delen så får man några tips på hur man ska tänka för att svara rätt i LÄS uppgifterna. Även om jag tycker dessa tips är väldigt svåra att till sig så kanske de kan fungera för dig? Vem vet.

Vad gäller din andra fråga så absolut. Inget är omöjligt. Om du vill höja dig så mycket så får du nog hitta din svagheter, lägga upp en bra plan och köra hårt.

hur många gånger har du skrivit HP provet? Pluggade du något inför provet som du fick 0,7 på?

Har vi läkarbrist?
** Många har uppfattningen att Sverige har läkarbrist. Den statistiska sanningen är dock att vi har flest läkare per invånare av alla världens länder: en läkare per ca 250 invånare och totalt mer än 40 000. På slutet av 1960-talet var totalantalet ca 10 000. Antalet har alltså fyrfaldigats på 40 år.
I Läkartidningen 46/2009 söker en klinik två läkare för specialistutbildning (ST-läkare). I beskrivningen av kliniken i annonsen står det: ”... har 30 slutenvårdsplatser. Kliniken bemannas för närvarande av 15 specialistläkare och 5 ST-läkare.” 20 läkare på 30 vårdplatser motsvarar alltså 1,5 vårdplats per läkare. Samma klinik hade på 1960-talet 72 vårdplatser och 3 läkartjänster, dvs. 24 platser per läkare! **
Med dagens mått mätt var samtidigt arbetsförhållandena helt omänskliga med t.ex. jour, visserligen i hemmet, varannan dag och helg utan jourkompensation. Läkarna accepterade förhållandena eftersom de hade inkomst av öppen mottagning inklusive jour som ett slags ackord. Ju mera mottagning, desto högre inkomster. Man var helt nödvändig för verksamheten, och klarade man kraven gav arbetet märkligt stor tillfredsställelse.
Sjukfrånvaron per år var på ensiffrig nivå och lägst bland alla yrkeskategorier. Beprövad erfarenhet fick man samtidigt i stora mått. Det var sämre med tid för vetenskaplig skolning.
1970-talets läkarreformer, med 40-timmarsvecka, jourkompensation och borttagande av prestationslön, har sedan, vad jag förstår, bidragit till stora förändringar av läkararbetet. Alla läkare på lika utbildningsnivå har väsentligen haft lika lön. Extrauppdrag, arbete i andra landsting och i grannländer under ledighet har ökat inkomsterna. Motivationen för arbete på klinik har avtagit.
Projekt, utvecklingsarbete och ”forskning” har uppvärderats på bekostnad av kliniskt arbete. Det har återgett status åt läkarna, till glädje också för sjukhuset/landstinget. Även den ovan refererade kliniken har deltagit i denna utvecklingsframgång genom många doktorander och avhandlingsarbeten.
Är den här utvecklingen enbart av godo? Används resurserna rätt? Gör läkarna rätt saker? Att de admini strativa kraven ökat är oomtvistligt med allt omständligare intyg och dokumentation trots datorisering.
De många läkarna, framför allt på de stora sjukhusen, får vetenskaplig skolning, men får de erforderlig beprövad erfarenhet? Ger de sig tid för vanlig patientvård och uppföljning av sina patienter eller återremitteras dessa alltför snabbt till en redan överlastad primärvård?
* Åter till ursprungsfrågan: Har vi läkarbrist? Eller har vi motivationsbrist och systemfel som bidragit till obalans i fördelningen av läkarresurser från kliniskt arbete till förmån för utvecklingsarbete? *
För att förekomma missförstånd vill jag tillägga att jag uppskattar den utveckling som möjliggjort ökad jämställdhet i både hem och arbete.
GÖRAN LINDÉ


Uppgifter
11. Hur svarar textförfattaren på frågan ”Har vi läkarbrist”?
A Med att hänvisa till patientbehovet.
B Med ett klart nej.
C Med att ställa motfrågor.
D Med ett tvetydigt ja.


12. Vilka faktorer lyfter textförfattaren fram som orsaker till dagens läkarsituation?
A Förändringar i forskningsarbetet samt ökad datorisering.
B Förändringar i läkarkompetensen samt besvärlig lönebildning.
C Förändringar i jourverksamheten samt nedtoning av klinisk forskning.
D Förändringar i yrkesgruppens villkor samt nedtoning av praktiskt vårdarbete.


Ska försöka förklara med hjälp av uppgift 11 och 12 VT 2013 PROVPASS 3

Låt nu säga man svara fel på båda dessa frågor. 11 så svarade man D. 12 Så svarade man A.

Det man gör först är, man finner stöd för dom rätta svaren. Man läser texten så många gånger det behövs, tills att man förstår att det rätta svaret är verkligen rätt. Ska vara en AHA stund hehe. Sen så hittar man stycken i text som motbevisar ens svar, här är det viktigt också att man läser så många gånger att man förstår verkligen att ens svar inte var sanna och hade inte fullständigt stöd. Ibland i läs så kan det vara att ett svar "halvt" passar in.


Jag kan snabbt göra en analys av fråga 11.

Fråga 11. Rätt svar är C. Då ställer man sig frågan varför är det alternativet rätt, var finner jag stöd för det svaret i texten?

Stycke * finner man stöd för alternativ C. Där han som skrev artikeln ställer motfrågor till frågan. Har vi läkarbrist?

Sen så tänker man på sitt svar man gav, vilket nu var D. Varför var D fel? Läser texten 1 till 2 gånger, och ser att men D har inget stöd alls, finns inget ställe i texten där skribenten försöker påstå att vi har läkarbrist i Sverige.

Stycke ** motsäger svaret D.



Jag lämnar fråga 12 till dig.


Vad lär man sig genom att göra så här? Jo det man först och främst lär sig är att stävja framtida fel, man blir mer uppmärksam på att svaret verkligen har stöd i texten, sedan så blir man också bättre på att hitta fel. Lovar dig gör du så här på 15-25 texter. Du kommer att märka skillnad.

Endiv2014 skrev:

Immunologi skrev:Hejsan!
Jag är 18 år gammal. Tar studenten vid den kommande sommaren. Har skrivit HP 0,7 som bäst. Vet att jag kan bättre.
Idag skrivet jag 1.7-1.8 på KVA hemma under tidspress. Dock så skriver jag inte något vidare på LÄS.
Jag vet att ord ska jag plugga in, MEK har en koppling till ordplugg och läsa mycket artiklar etc..
Min fråga är hur blir jag bra på LÄS? Jag får 9-10 på LÄS.
Jag har börjat läsa SvDUS.
Min andra fråga är hur analyserar man sina svar när man gör gamla läs prov? Hur gör ni?
Jag kollar igenom mitt svar och kollar varför det blev fel, men det är svårt att inte göra samma misstag nästa gång, sedan är det inte alltid lätt att hitta vad felet var.

Jag är oerhört tacksam om ni kan komma med råd.
P.S tror ni att man kan höja sig från 0.7-1.5 på ett års plugg av högskoleprovet?

Hälsningar
Immunologi

Jag har tyvärr inget bra svar på hur man bli bättre på LÄS förutom att läsa böcker då jag själv är väldigt svag på LÄS och vett ännu idag inte hur jag ska bli bättre på det. Men om man köper VIP på HPguiden och går genom deras kurs för LÄS-delen så får man några tips på hur man ska tänka för att svara rätt i LÄS uppgifterna. Även om jag tycker dessa tips är väldigt svåra att till sig så kanske de kan fungera för dig? Vem vet.

Vad gäller din andra fråga så absolut. Inget är omöjligt. Om du vill höja dig så mycket så får du nog hitta din svagheter, lägga upp en bra plan och köra hårt.

hur många gånger har du skrivit HP provet? Pluggade du något inför provet som du fick 0,7 på?

Hej! Nej, jag pluggade absolut ingenting inför det provet.

Keyser_soze skrev:Har vi läkarbrist?
** Många har uppfattningen att Sverige har läkarbrist. Den statistiska sanningen är dock att vi har flest läkare per invånare av alla världens länder: en läkare per ca 250 invånare och totalt mer än 40 000. På slutet av 1960-talet var totalantalet ca 10 000. Antalet har alltså fyrfaldigats på 40 år.
I Läkartidningen 46/2009 söker en klinik två läkare för specialistutbildning (ST-läkare). I beskrivningen av kliniken i annonsen står det: ”... har 30 slutenvårdsplatser. Kliniken bemannas för närvarande av 15 specialistläkare och 5 ST-läkare.” 20 läkare på 30 vårdplatser motsvarar alltså 1,5 vårdplats per läkare. Samma klinik hade på 1960-talet 72 vårdplatser och 3 läkartjänster, dvs. 24 platser per läkare! **
Med dagens mått mätt var samtidigt arbetsförhållandena helt omänskliga med t.ex. jour, visserligen i hemmet, varannan dag och helg utan jourkompensation. Läkarna accepterade förhållandena eftersom de hade inkomst av öppen mottagning inklusive jour som ett slags ackord. Ju mera mottagning, desto högre inkomster. Man var helt nödvändig för verksamheten, och klarade man kraven gav arbetet märkligt stor tillfredsställelse.
Sjukfrånvaron per år var på ensiffrig nivå och lägst bland alla yrkeskategorier. Beprövad erfarenhet fick man samtidigt i stora mått. Det var sämre med tid för vetenskaplig skolning.
1970-talets läkarreformer, med 40-timmarsvecka, jourkompensation och borttagande av prestationslön, har sedan, vad jag förstår, bidragit till stora förändringar av läkararbetet. Alla läkare på lika utbildningsnivå har väsentligen haft lika lön. Extrauppdrag, arbete i andra landsting och i grannländer under ledighet har ökat inkomsterna. Motivationen för arbete på klinik har avtagit.
Projekt, utvecklingsarbete och ”forskning” har uppvärderats på bekostnad av kliniskt arbete. Det har återgett status åt läkarna, till glädje också för sjukhuset/landstinget. Även den ovan refererade kliniken har deltagit i denna utvecklingsframgång genom många doktorander och avhandlingsarbeten.
Är den här utvecklingen enbart av godo? Används resurserna rätt? Gör läkarna rätt saker? Att de admini strativa kraven ökat är oomtvistligt med allt omständligare intyg och dokumentation trots datorisering.
De många läkarna, framför allt på de stora sjukhusen, får vetenskaplig skolning, men får de erforderlig beprövad erfarenhet? Ger de sig tid för vanlig patientvård och uppföljning av sina patienter eller återremitteras dessa alltför snabbt till en redan överlastad primärvård?
* Åter till ursprungsfrågan: Har vi läkarbrist? Eller har vi motivationsbrist och systemfel som bidragit till obalans i fördelningen av läkarresurser från kliniskt arbete till förmån för utvecklingsarbete? *
För att förekomma missförstånd vill jag tillägga att jag uppskattar den utveckling som möjliggjort ökad jämställdhet i både hem och arbete.
GÖRAN LINDÉ


Uppgifter
11. Hur svarar textförfattaren på frågan ”Har vi läkarbrist”?
A Med att hänvisa till patientbehovet.
B Med ett klart nej.
C Med att ställa motfrågor.
D Med ett tvetydigt ja.


12. Vilka faktorer lyfter textförfattaren fram som orsaker till dagens läkarsituation?
A Förändringar i forskningsarbetet samt ökad datorisering.
B Förändringar i läkarkompetensen samt besvärlig lönebildning.
C Förändringar i jourverksamheten samt nedtoning av klinisk forskning.
D Förändringar i yrkesgruppens villkor samt nedtoning av praktiskt vårdarbete.


Ska försöka förklara med hjälp av uppgift 11 och 12 VT 2013 PROVPASS 3

Låt nu säga man svara fel på båda dessa frågor. 11 så svarade man D. 12 Så svarade man A.

Det man gör först är, man finner stöd för dom rätta svaren. Man läser texten så många gånger det behövs, tills att man förstår att det rätta svaret är verkligen rätt. Ska vara en AHA stund hehe. Sen så hittar man stycken i text som motbevisar ens svar, här är det viktigt också att man läser så många gånger att man förstår verkligen att ens svar inte var sanna och hade inte fullständigt stöd. Ibland i läs så kan det vara att ett svar "halvt" passar in.


Jag kan snabbt göra en analys av fråga 11.

Fråga 11. Rätt svar är C. Då ställer man sig frågan varför är det alternativet rätt, var finner jag stöd för det svaret i texten?

Stycke * finner man stöd för alternativ C. Där han som skrev artikeln ställer motfrågor till frågan. Har vi läkarbrist?

Sen så tänker man på sitt svar man gav, vilket nu var D. Varför var D fel? Läser texten 1 till 2 gånger, och ser att men D har inget stöd alls, finns inget ställe i texten där skribenten försöker påstå att vi har läkarbrist i Sverige.

Stycke ** motsäger svaret D.



Jag lämnar fråga 12 till dig.


Vad lär man sig genom att göra så här? Jo det man först och främst lär sig är att stävja framtida fel, man blir mer uppmärksam på att svaret verkligen har stöd i texten, sedan så blir man också bättre på att hitta fel. Lovar dig gör du så här på 15-25 texter. Du kommer att märka skillnad.

Jag ska till gymmet nu. Ska lösa uppgiften när jag kommer hem! Tack för er hjälp!

Keysers svar visar rätt bra hur man man normalt går tillväga metodmässigt. LÄS är en av de delar som ofta tar längst tid att förbättra sig på, det handlar mycket om att göra den här typen av analyser väldigt många gånger. Genom att göra det skaffar du dig inte bara en genuint bättre läsförståelse och vana att läsa, du förvärvar dig även en otroligt viktig erfarenhet av att lösa den här typen av uppgifter.

Du säger själv att det är svårt att komma ihåg att inte göra om samma fel, och det är det definitivt. Det är dock inte meningen att du ska komma ihåg eller aktivt tänka på dina tidigare fel när du gör nya uppgifter, utan de tidigare felen kommer istället att sätta sig i huvudet som erfarenhet efter att du gör väldigt många uppgifter. Du kommer att kunna använda dig mycket av "magkänslan" om man nu vill kalla det så, som indirekt översätts till just erfarenhet, och på så sätt lättare avgöra vilka svar som är rätt. Frågorna är ofta ganska snarlikt ställda, vilket man endast märker genom att göra en massa uppgifter.

Hej. Nu är jag tillbaka. Jag läste texten.
1. Jag fann inget stöd för alternativ A, ingenting nämndes om förändring i forskning.
2. Inget stöd åt besvärlig lönebildning. Det stod att man jobbade jour och ofta i andra städer/län som extra. Det stod ingenting om att lönerna var dåliga, utan att läkarna "såg det positivt" att de kunde få löner från olika ställen.
3.Förändringen i jourverksamheten påverkade dem inte så pass negativt, läkarna hade accepterat detta genom att de fick en inkomst från flera olika "ställen".
4. Villkoren har förändrats, jag finner stöd i texten och jag förstod det som att det blev lite mer "pappersarbete", alltså det skedde en nedtoning av praktisk vårdarbete.

Jag svarar på fråga 12. D.

Immunologi skrev:Hej. Nu är jag tillbaka. Jag läste texten.
1. Jag fann inget stöd för alternativ A, ingenting nämndes om förändring i forskning.
2. Inget stöd åt besvärlig lönebildning. Det stod att man jobbade jour och ofta i andra städer/län som extra. Det stod ingenting om att lönerna var dåliga, utan att läkarna "såg det positivt" att de kunde få löner från olika ställen.
3.Förändringen i jourverksamheten påverkade dem inte så pass negativt, läkarna hade accepterat detta genom att de fick en inkomst från flera olika "ställen".
4. Villkoren har förändrats, jag finner stöd i texten och jag förstod det som att det blev lite mer "pappersarbete", alltså det skedde en nedtoning av praktisk vårdarbete.

Jag svarar på fråga 12. D.

Helt korrekt. Så ska det gå till i ditt huvud när du svarar på en fråga, är ett alternativ fel. Stryk det och fokusera på de som passar bäst.

Tack så mycket allesammans! Ni kommer att vara en stor faktor till min framgång! Mot KI!
Vad tror ni om att skriva 1.7-1.8 inom två år? Det tär värt att notera att jag skriver 1.7-18 på KVA idag. Kommer lägga mycket fokus på verb. Kommer även skaffa VIP snart.
God natt.

Immunologi skrev:Tack så mycket allesammans! Ni kommer att vara en stor faktor till min framgång! Mot KI!
Vad tror ni om att skriva 1.7-1.8 inom två år? Det tär värt att notera att jag skriver 1.7-18 på KVA idag. Kommer lägga mycket fokus på verb. Kommer även skaffa VIP snart.
God natt.

Det är fullt möjligt.