Rubriken gäller (tyvärr?) inte mig, utan det är en fråga riktad till er som går läkarutbildningen. Det finns ju en del av er här som kommit in, men de flesta diskussionerna handlar om olika vägar till att komma in.

Jag är lite nyfiken på hur det går/gått för er som kommit in; vad hade ni för tankar innan ni kom in, både om själva utbildningen och era kursare, och har dessa uppfyllts? Är det någon som ångrat sig, och varför? Hur mycket pluggar ni utöver skoltid (handen på hjärtat)? Är det något som är speciellt svårt/lätt? Och allt annat ni vill dela med er av.

Vore tacksam för svar, vore intressant att läsa lite personliga erfarenheter och åsikter.

Jag kom in på KI via PIL nu i höstas, efter många ovärdeliga tips härifrån =)

Jag har ännu inte ångrat mig! Visst, det är ganska mycket att plugga, men jag har inte läst nån annan kurs innan på universitet eller liknande, så jag har inget att jämföra med. KI har ju filosofin "integrerade kurser" vilket i stort sett betyder att de har blandat ihop allt (anatomi, fysiologi, histologi osv) i en enda röra och sen har en jättetenta i slutet på terminen. Jag vet inte hur andra läkarutbildningar har det, vissa använder sig ju mer av PBL, men det får någon annan mer insatt berätta om =)

Anyway, jag har jättekul! Vi pluggar ihop i grupper en hel del (frivilligt alltså) så det blir många skratt mellan golgiapparater och annat... dessutom inser man ganska snabbt att de flesta ligger på ungefär samma nivå och fattar lika mycket (eller lite efter vissa föreläsare...!)

Det är ganska mycket tid att disponera själv, antingen läser du lite varje dag eller tar allt i en klump innan dugga/tenta. Så hur många timmar man måste lägga ner är omöjligt att svara på, alla är vi olika.

Hoppas att ni alla som sliter hårt lyckas att komma in, jag hejar stenhårt på er!

Jag hade i-landsproblemet att jag var tvungen att välja mellan KI och Umeå. Kom in på båda genom intervju. Jag valde hur som helst Umeå.

Känner delvis igen mig i Camilla_S beskrivning. Vi börjar dock med cellbiologi nästan hela första terminen, därefter blir det mer integrerat med anatomi, fysiologi och histologi. Just nu har vi mycket egen tid utöver föreläsningar och grupphandledning. Den "lediga" tiden ägnas ofta åt studier, men det är inga som helst problem att hinna med fritidsaktiviteter och annat som inte har med studier att göra.

Jag har pluggat en hel del sedan tidigare, både humanistiska och naturvetenskapliga ämnen. Vad det gäller krav och tempo upplever jag ingen större skillnad mot tidigare. Vad det gäller kursarna så är det nästan som på vilket annat program som helst. En skillnad mot tidigare är dock att man inte får halka efter för mycket, då blir man påtvingad att ta studieuppehåll och i vissa fall måste man läsa om hela kursen. Kanske är det detta som gör att jag upplever att många av mina kursare tar studierna på stort allvar, vilket jag inte alltid upplevt tidigare.

Oavsett vad man pluggar så är det på det viset att några få fattar allt på en gång, några får jobba lite hårdare och den stora massan utgörs av sådana som pluggar "normalt", så även på läkarprogrammet.