Mors!

Jag undrar hur forskningsmöjligheterna ser ut efter avslutad läkarutbildning. Vilket universitet (förutom KI) ger bäst möjligheter och är mest renommerat när det kommer till det? Sen undrar jag också vad en läkare kan tänkas forska på; är det mer epidemiologiska studier eller har man möjligheten att köra lite biomedicinskt finlir också? Kanske efter några extra kurser?

Någon som har en aning?

man kan väl forska överallt och på allt möjligt. men ki är "bäst" när det gäller forskning, iaf mest renommerat.

Man kan forska om det mesta inom den medicinska sfären som läkare, självfallet då även inom biomedicin (och annan seriös forskning). Vad som kan vara bra att veta är att man vid antagning till forskarutbildning ser mycket till personens möjligheter (begåvning, driv, intresse etc.) och inte bara till vad man har läst för kurser. En intresserad och begåvad person läser snabbt igen de kurser man läser under grundutbildningen och som man möjligtvis inte har läst då. Å andra sidan är det svårt att få en person nyfiken, kreativ och begåvad via inläsning.

Tack för svar! Vilket universitet kan tänkas vara 'bäst' på forskningsfronten om man inte räknar med KI? Brukar man först göra sin AT-tjänst och sedan hoppa på forskarutbildningen eller kan man göra det omvända?

Vilket universitet som är bäst efter KI på forskning beror på vilket område man tittar på. Jag skulle gissa på att Göteborg (Arvid Carlsson var ju professor där) och Uppsala har god forskning. Men det är naturligtvis enklare att göra något slags jämförelse om ämnesområdet är specificerat.

Det där med när man skall börja forska är en fråga i sig. En del börjar redan tidigt under grundutbildningen, men man ska komma ihåg att man inte kan bli antagen till forskarutbildning om man inte har allmän behörighet. Fast man kan såklart forska utanför ramen för doktorandstudier, även om det ofta tenderar att bli oseriöst och inte leda till några bra publikationer. Något som kan vara värt att kolla upp är att det finns särskilda forskar-AT vid universitetssjukhusen, där man varvar den vanliga AT:n med forskning.

Du kan forska prekliniskt, kliniskt och epidemiologiskt (tillhör kanske kliniskt). Tänk på att läkarprogrammet är dåligt anpassat till att ge goda förutsättningar för preklinisk forskning. Teoretiskt är det ok, det är den praktiska biten som saknas. Fast har man ett starkt intresse tar man igen det på egen hand.

Väntar du till AT eller ST med att forska blir löneläget helt annorlunda och tjänsten är oftast delad på både klinik och forskning.

Stirra dig inte blind på vilket universitet som rankas högst. Det är stenhård konkurrens om forskningstjänster och det som är viktigast vid tillsättning av en tjänst är vilka publikationer du har sedan tidigare. Vidare så krävs nästan alltid en post doc tjänstgöring på 2-3 år innan man kan söka en forskartjänst. Kommer du tillbaks efter den med bra publikationer är det givetvis lättast att få en tjänst på det universitet man själv har disputerat på, då du har kontakter där.

Men är du ändå intresserad av någon form av rankning kan du kolla på denna sida. Den har några år på nacken, vad de nu innebär...
http://www.umu.se/inforsk/universitetsligan/