Lakarenkanske skrev: ↑mån 10 okt, 2022 16:32 Hej!

Jag ska kanske börja plugga på läkarprogrammet nu till våren. Av det jag har kunnat hitta på nätet så är de 2 första åren, de prekliniska åren, de tuffaste åren av utbildningen pga all korvstoppning. Om jag förstått det hela rätt blir läkarprogrammet därefter lite mer som ett jobb där man mestadels är ute på sjukhus, observerar och lär sig. Man får alltså dessa ”kliniska” högskolepoäng enbart genom att närvara och visa på att man kan göra praktiska grejer, inga teoretiska. Utöver detta har man teori, men mindre än under de prekliniska åren, med mindre tentor.

Stämmer denna bild någorlunda överens med hur det är? Vet nämligen inte om jag skulle klara av 6 år av högintensivt plugg, men det vore helt klart genomförbart för min del om det är som jag beskrivit ovanför.

Jag ska plugga på GU om det är relevant.

SuperC skrev: ↑mån 10 okt, 2022 21:56

Lakarenkanske skrev: ↑mån 10 okt, 2022 16:32 Hej!

Jag ska kanske börja plugga på läkarprogrammet nu till våren. Av det jag har kunnat hitta på nätet så är de 2 första åren, de prekliniska åren, de tuffaste åren av utbildningen pga all korvstoppning. Om jag förstått det hela rätt blir läkarprogrammet därefter lite mer som ett jobb där man mestadels är ute på sjukhus, observerar och lär sig. Man får alltså dessa ”kliniska” högskolepoäng enbart genom att närvara och visa på att man kan göra praktiska grejer, inga teoretiska. Utöver detta har man teori, men mindre än under de prekliniska åren, med mindre tentor.

Stämmer denna bild någorlunda överens med hur det är? Vet nämligen inte om jag skulle klara av 6 år av högintensivt plugg, men det vore helt klart genomförbart för min del om det är som jag beskrivit ovanför.

Jag ska plugga på GU om det är relevant.

Jag läser på termin 6 i Umeå, kan därför svara på detta då jag klivit ut på klinik nu under det senaste året. Den stora skillnaden mellan de prekliniska och kliniska åren är att du lär dig saker kontinuerligt ute på klinik. Istället för att öppna en bok eller lyssna på en två timmar lång föreläsning så läser du och plockar upp saker själv. Man har teori vid sidan om som man ska läsa parallellt med ens klinikveckor. Och att varva dessa är svårt! Till och med vår kurssamordnare sa på vårt kursupprop att vår tid inte kommer räcka till det. "Vi är väl medvetna om att tiden inte räcker för att läsa in teorin på kursen, och ja, så är det bara". Och nej, du får inte högskolepoäng genom att enbart närvara på klinik, du har fortfarande teori medan du är ute på kliniken också. Man har case, temadagar... man söker upp information inför ett patientmöte, inför en rond eller ett inskrivningssamtal. Eller så kan det vara så att du behöver kolla upp specifika medicinska tillstånd inför en viss avdelningsplacering, ja, you name it. Skillnaden är att du inte sitter framför en dator eller framför en föreläsning hela dagen, du får in information kontinuerligt istället över dagen, samt att du har väldigt minimalt med tid att faktiskt läsa in teorin! Man hinner liksom inte att läsa in lika mycket då man är på klinik mellan 8-16 (oftast) och sen inte orkar plugga efteråt. Ja, tentorna är generellt "mindre" under de kliniska terminerna då kliniken väger tyngre och man gör fler examinerande moment över terminen, så som att ronda, skriva inläggningsanteckningar och epikriser samt att göra sit-ins istället.

Håller med om att första 2-2,5 åren kan vara jobbiga. De prekliniska terminerna är egentligen inte svåra per se, men vet du inte hur du ska lägga upp i plugget och lyckas vara "i fas" så kommer du bli bränd direkt. Kurserna är upplagda så att man ska kunna klara de med rätt teknik och kunskap. Med det sagt så är det fortfarande "intensivt" att plugga under de kliniska terminerna och terminerna blir inte "lättare" för att du är ute på klinik dagtid. Det blir såklart lättare med tiden. Men man ska inte underskatta tiden som läggs ner. Känner du att det inte fungerar att läsa med den intensiteten så bör du nog avstå från läkarprogrammet, och jag skriver inte det för att skrämmas eller så, utan mer för att du ska veta att intensiteten inte riktigt försvinner, den ändrar bara skepnad. Oftast blir det lättare med tiden och har man vant sig så brukar det inte vara några problem dock.

Lakarenkanske skrev: ↑mån 10 okt, 2022 22:58

SuperC skrev: ↑mån 10 okt, 2022 21:56

Lakarenkanske skrev: ↑mån 10 okt, 2022 16:32 Hej!

Jag ska kanske börja plugga på läkarprogrammet nu till våren. Av det jag har kunnat hitta på nätet så är de 2 första åren, de prekliniska åren, de tuffaste åren av utbildningen pga all korvstoppning. Om jag förstått det hela rätt blir läkarprogrammet därefter lite mer som ett jobb där man mestadels är ute på sjukhus, observerar och lär sig. Man får alltså dessa ”kliniska” högskolepoäng enbart genom att närvara och visa på att man kan göra praktiska grejer, inga teoretiska. Utöver detta har man teori, men mindre än under de prekliniska åren, med mindre tentor.

Stämmer denna bild någorlunda överens med hur det är? Vet nämligen inte om jag skulle klara av 6 år av högintensivt plugg, men det vore helt klart genomförbart för min del om det är som jag beskrivit ovanför.

Jag ska plugga på GU om det är relevant.

Jag läser på termin 6 i Umeå, kan därför svara på detta då jag klivit ut på klinik nu under det senaste året. Den stora skillnaden mellan de prekliniska och kliniska åren är att du lär dig saker kontinuerligt ute på klinik. Istället för att öppna en bok eller lyssna på en två timmar lång föreläsning så läser du och plockar upp saker själv. Man har teori vid sidan om som man ska läsa parallellt med ens klinikveckor. Och att varva dessa är svårt! Till och med vår kurssamordnare sa på vårt kursupprop att vår tid inte kommer räcka till det. "Vi är väl medvetna om att tiden inte räcker för att läsa in teorin på kursen, och ja, så är det bara". Och nej, du får inte högskolepoäng genom att enbart närvara på klinik, du har fortfarande teori medan du är ute på kliniken också. Man har case, temadagar... man söker upp information inför ett patientmöte, inför en rond eller ett inskrivningssamtal. Eller så kan det vara så att du behöver kolla upp specifika medicinska tillstånd inför en viss avdelningsplacering, ja, you name it. Skillnaden är att du inte sitter framför en dator eller framför en föreläsning hela dagen, du får in information kontinuerligt istället över dagen, samt att du har väldigt minimalt med tid att faktiskt läsa in teorin! Man hinner liksom inte att läsa in lika mycket då man är på klinik mellan 8-16 (oftast) och sen inte orkar plugga efteråt. Ja, tentorna är generellt "mindre" under de kliniska terminerna då kliniken väger tyngre och man gör fler examinerande moment över terminen, så som att ronda, skriva inläggningsanteckningar och epikriser samt att göra sit-ins istället.

Håller med om att första 2-2,5 åren kan vara jobbiga. De prekliniska terminerna är egentligen inte svåra per se, men vet du inte hur du ska lägga upp i plugget och lyckas vara "i fas" så kommer du bli bränd direkt. Kurserna är upplagda så att man ska kunna klara de med rätt teknik och kunskap. Med det sagt så är det fortfarande "intensivt" att plugga under de kliniska terminerna och terminerna blir inte "lättare" för att du är ute på klinik dagtid. Det blir såklart lättare med tiden. Men man ska inte underskatta tiden som läggs ner. Känner du att det inte fungerar att läsa med den intensiteten så bör du nog avstå från läkarprogrammet, och jag skriver inte det för att skrämmas eller så, utan mer för att du ska veta att intensiteten inte riktigt försvinner, den ändrar bara skepnad. Oftast blir det lättare med tiden och har man vant sig så brukar det inte vara några problem dock.

Tack så jättemycket för ett så utförligt svar, hade inte kunnat be om ett mycket bättre. Det finns inget yrke jag hade haft hellre än läkaryrket, men är rädd för att gå in i väggen och hamna i en depression. Hur klarar du dig undan det?

Lakarenkanske skrev: ↑mån 10 okt, 2022 22:58

SuperC skrev: ↑mån 10 okt, 2022 21:56

Lakarenkanske skrev: ↑mån 10 okt, 2022 16:32 Hej!

Jag ska kanske börja plugga på läkarprogrammet nu till våren. Av det jag har kunnat hitta på nätet så är de 2 första åren, de prekliniska åren, de tuffaste åren av utbildningen pga all korvstoppning. Om jag förstått det hela rätt blir läkarprogrammet därefter lite mer som ett jobb där man mestadels är ute på sjukhus, observerar och lär sig. Man får alltså dessa ”kliniska” högskolepoäng enbart genom att närvara och visa på att man kan göra praktiska grejer, inga teoretiska. Utöver detta har man teori, men mindre än under de prekliniska åren, med mindre tentor.

Stämmer denna bild någorlunda överens med hur det är? Vet nämligen inte om jag skulle klara av 6 år av högintensivt plugg, men det vore helt klart genomförbart för min del om det är som jag beskrivit ovanför.

Jag ska plugga på GU om det är relevant.

Jag läser på termin 6 i Umeå, kan därför svara på detta då jag klivit ut på klinik nu under det senaste året. Den stora skillnaden mellan de prekliniska och kliniska åren är att du lär dig saker kontinuerligt ute på klinik. Istället för att öppna en bok eller lyssna på en två timmar lång föreläsning så läser du och plockar upp saker själv. Man har teori vid sidan om som man ska läsa parallellt med ens klinikveckor. Och att varva dessa är svårt! Till och med vår kurssamordnare sa på vårt kursupprop att vår tid inte kommer räcka till det. "Vi är väl medvetna om att tiden inte räcker för att läsa in teorin på kursen, och ja, så är det bara". Och nej, du får inte högskolepoäng genom att enbart närvara på klinik, du har fortfarande teori medan du är ute på kliniken också. Man har case, temadagar... man söker upp information inför ett patientmöte, inför en rond eller ett inskrivningssamtal. Eller så kan det vara så att du behöver kolla upp specifika medicinska tillstånd inför en viss avdelningsplacering, ja, you name it. Skillnaden är att du inte sitter framför en dator eller framför en föreläsning hela dagen, du får in information kontinuerligt istället över dagen, samt att du har väldigt minimalt med tid att faktiskt läsa in teorin! Man hinner liksom inte att läsa in lika mycket då man är på klinik mellan 8-16 (oftast) och sen inte orkar plugga efteråt. Ja, tentorna är generellt "mindre" under de kliniska terminerna då kliniken väger tyngre och man gör fler examinerande moment över terminen, så som att ronda, skriva inläggningsanteckningar och epikriser samt att göra sit-ins istället.

Håller med om att första 2-2,5 åren kan vara jobbiga. De prekliniska terminerna är egentligen inte svåra per se, men vet du inte hur du ska lägga upp i plugget och lyckas vara "i fas" så kommer du bli bränd direkt. Kurserna är upplagda så att man ska kunna klara de med rätt teknik och kunskap. Med det sagt så är det fortfarande "intensivt" att plugga under de kliniska terminerna och terminerna blir inte "lättare" för att du är ute på klinik dagtid. Det blir såklart lättare med tiden. Men man ska inte underskatta tiden som läggs ner. Känner du att det inte fungerar att läsa med den intensiteten så bör du nog avstå från läkarprogrammet, och jag skriver inte det för att skrämmas eller så, utan mer för att du ska veta att intensiteten inte riktigt försvinner, den ändrar bara skepnad. Oftast blir det lättare med tiden och har man vant sig så brukar det inte vara några problem dock.

Tack så jättemycket för ett så utförligt svar, hade inte kunnat be om ett mycket bättre. Det finns inget yrke jag hade haft hellre än läkaryrket, men är rädd för att gå in i väggen och hamna i en depression. Hur klarar du dig undan det?

Laserfocus24/7 360 skrev: ↑mån 10 okt, 2022 23:08

Lakarenkanske skrev: ↑mån 10 okt, 2022 22:58

SuperC skrev: ↑mån 10 okt, 2022 21:56

Jag läser på termin 6 i Umeå, kan därför svara på detta då jag klivit ut på klinik nu under det senaste året. Den stora skillnaden mellan de prekliniska och kliniska åren är att du lär dig saker kontinuerligt ute på klinik. Istället för att öppna en bok eller lyssna på en två timmar lång föreläsning så läser du och plockar upp saker själv. Man har teori vid sidan om som man ska läsa parallellt med ens klinikveckor. Och att varva dessa är svårt! Till och med vår kurssamordnare sa på vårt kursupprop att vår tid inte kommer räcka till det. "Vi är väl medvetna om att tiden inte räcker för att läsa in teorin på kursen, och ja, så är det bara". Och nej, du får inte högskolepoäng genom att enbart närvara på klinik, du har fortfarande teori medan du är ute på kliniken också. Man har case, temadagar... man söker upp information inför ett patientmöte, inför en rond eller ett inskrivningssamtal. Eller så kan det vara så att du behöver kolla upp specifika medicinska tillstånd inför en viss avdelningsplacering, ja, you name it. Skillnaden är att du inte sitter framför en dator eller framför en föreläsning hela dagen, du får in information kontinuerligt istället över dagen, samt att du har väldigt minimalt med tid att faktiskt läsa in teorin! Man hinner liksom inte att läsa in lika mycket då man är på klinik mellan 8-16 (oftast) och sen inte orkar plugga efteråt. Ja, tentorna är generellt "mindre" under de kliniska terminerna då kliniken väger tyngre och man gör fler examinerande moment över terminen, så som att ronda, skriva inläggningsanteckningar och epikriser samt att göra sit-ins istället.

Håller med om att första 2-2,5 åren kan vara jobbiga. De prekliniska terminerna är egentligen inte svåra per se, men vet du inte hur du ska lägga upp i plugget och lyckas vara "i fas" så kommer du bli bränd direkt. Kurserna är upplagda så att man ska kunna klara de med rätt teknik och kunskap. Med det sagt så är det fortfarande "intensivt" att plugga under de kliniska terminerna och terminerna blir inte "lättare" för att du är ute på klinik dagtid. Det blir såklart lättare med tiden. Men man ska inte underskatta tiden som läggs ner. Känner du att det inte fungerar att läsa med den intensiteten så bör du nog avstå från läkarprogrammet, och jag skriver inte det för att skrämmas eller så, utan mer för att du ska veta att intensiteten inte riktigt försvinner, den ändrar bara skepnad. Oftast blir det lättare med tiden och har man vant sig så brukar det inte vara några problem dock.

Tack så jättemycket för ett så utförligt svar, hade inte kunnat be om ett mycket bättre. Det finns inget yrke jag hade haft hellre än läkaryrket, men är rädd för att gå in i väggen och hamna i en depression. Hur klarar du dig undan det?

Hej! Kan jag vfråga dig hur många dagar i veckan som ni har klinik från och med 8-16 samtidigt som ni behöver plugga inför de teoretiska prov?

SuperC skrev: ↑mån 10 okt, 2022 23:29

Lakarenkanske skrev: ↑mån 10 okt, 2022 22:58

SuperC skrev: ↑mån 10 okt, 2022 21:56

Jag läser på termin 6 i Umeå, kan därför svara på detta då jag klivit ut på klinik nu under det senaste året. Den stora skillnaden mellan de prekliniska och kliniska åren är att du lär dig saker kontinuerligt ute på klinik. Istället för att öppna en bok eller lyssna på en två timmar lång föreläsning så läser du och plockar upp saker själv. Man har teori vid sidan om som man ska läsa parallellt med ens klinikveckor. Och att varva dessa är svårt! Till och med vår kurssamordnare sa på vårt kursupprop att vår tid inte kommer räcka till det. "Vi är väl medvetna om att tiden inte räcker för att läsa in teorin på kursen, och ja, så är det bara". Och nej, du får inte högskolepoäng genom att enbart närvara på klinik, du har fortfarande teori medan du är ute på kliniken också. Man har case, temadagar... man söker upp information inför ett patientmöte, inför en rond eller ett inskrivningssamtal. Eller så kan det vara så att du behöver kolla upp specifika medicinska tillstånd inför en viss avdelningsplacering, ja, you name it. Skillnaden är att du inte sitter framför en dator eller framför en föreläsning hela dagen, du får in information kontinuerligt istället över dagen, samt att du har väldigt minimalt med tid att faktiskt läsa in teorin! Man hinner liksom inte att läsa in lika mycket då man är på klinik mellan 8-16 (oftast) och sen inte orkar plugga efteråt. Ja, tentorna är generellt "mindre" under de kliniska terminerna då kliniken väger tyngre och man gör fler examinerande moment över terminen, så som att ronda, skriva inläggningsanteckningar och epikriser samt att göra sit-ins istället.

Håller med om att första 2-2,5 åren kan vara jobbiga. De prekliniska terminerna är egentligen inte svåra per se, men vet du inte hur du ska lägga upp i plugget och lyckas vara "i fas" så kommer du bli bränd direkt. Kurserna är upplagda så att man ska kunna klara de med rätt teknik och kunskap. Med det sagt så är det fortfarande "intensivt" att plugga under de kliniska terminerna och terminerna blir inte "lättare" för att du är ute på klinik dagtid. Det blir såklart lättare med tiden. Men man ska inte underskatta tiden som läggs ner. Känner du att det inte fungerar att läsa med den intensiteten så bör du nog avstå från läkarprogrammet, och jag skriver inte det för att skrämmas eller så, utan mer för att du ska veta att intensiteten inte riktigt försvinner, den ändrar bara skepnad. Oftast blir det lättare med tiden och har man vant sig så brukar det inte vara några problem dock.

Tack så jättemycket för ett så utförligt svar, hade inte kunnat be om ett mycket bättre. Det finns inget yrke jag hade haft hellre än läkaryrket, men är rädd för att gå in i väggen och hamna i en depression. Hur klarar du dig undan det?

Jag skulle inte rekommendera dig att vara rädd för att bli utbränd, då skapar du en inneboende rädsla som kommer stressa dig och till slut leder till att du blir just utbränd! Istället skulle jag rekommendera att gå in i allt med ett öppet sinne. Tänk inte att du absolut MÅSTE sätta den här tentan, utan tänk att du gör det du kan varje dag, sätt upp små delmål för varje vecka/dag du ska följa, och tvinga inte dig själv. Ta en dag och vecka i taget, planera din dagar, och se till att dina dagar är balanserade. Det vill säga, sitt inte tio timmar varje dag och plugga, prioritera annat också: som att gå och träna, var aktiv i en kul förening eller gör en hobby. Jag skulle säga att ha den där balansen har varit jätteviktig för mig. Jag brukar också ha en pluggfri dag i veckan där jag gör absolut ingenting pluggmässigt, och det tror jag är väldigt bra för man behöver avbrott från plugget. Men visst, det finns alltid en risk att bränna ut sig på en utbildning som dessa, och jag har tyvärr flera klasskamrater som gått in i väggen, fått ta studieavbrott pga failade tentor eller hoppat av programmet helt och hållet. Alla människor är olika och det som passar för en kanske inte passar för någon annan, jag skulle dock våga säga att ifall man är medveten om första tecken på stress och utmattning, har ett sunt mindset och vågar dra bromsen när det behövs så kan man ofta förebygga allt i tid. Kan som sagt inte ge dig något mer råd än så då vi alla är olika och det som funkar för mig kanske inte funkar alls för dig. Försök och fundera på vad som funkar för dig när du är i en ständigt stressig situation, eller har mycket att göra, och hur du skulle ta dig ur en sådan.

SuperC skrev: ↑mån 10 okt, 2022 23:37

Laserfocus24/7 360 skrev: ↑mån 10 okt, 2022 23:08

Lakarenkanske skrev: ↑mån 10 okt, 2022 22:58


Tack så jättemycket för ett så utförligt svar, hade inte kunnat be om ett mycket bättre. Det finns inget yrke jag hade haft hellre än läkaryrket, men är rädd för att gå in i väggen och hamna i en depression. Hur klarar du dig undan det?

Hej! Kan jag vfråga dig hur många dagar i veckan som ni har klinik från och med 8-16 samtidigt som ni behöver plugga inför de teoretiska prov?

Hej! Jag förstår inte riktigt din fråga, men ska försöka svara så gott det går; vi har klinik mellan 50-60% av terminens alla veckor. Det vill säga, av 20 veckor per termin, så är runt 11 veckor på klinik med heldagspraktik. Vi har terminstentor, vilket innebär att vi ständigt har teoretiskt plugg inför våra teoretiska och praktiska prov som ligger i slutet av varje termin. Mycket av det teoretiska lär man sig ute på avdelningarna. Hur man sen väljer och förvalta tiden under ens klinikveckor samt under ens övriga veckor på terminen är väldigt individuellt.

Lakarenkanske skrev: ↑mån 10 okt, 2022 22:58 Tack så jättemycket för ett så utförligt svar, hade inte kunnat be om ett mycket bättre. Det finns inget yrke jag hade haft hellre än läkaryrket, men är rädd för att gå in i väggen och hamna i en depression. Hur klarar du dig undan det?

biologikemi1999 skrev: ↑ons 26 okt, 2022 0:51 Jag planerar själv att börja studera nu till våren. I samband med detta har jag varit i kontakt med en del läkarstudenter på GU. Samtliga har varit enade om att preklin, i brist på en bättre beskrivning, är lite av ett helvete med ständigt utantillnötande och hög stress, vilket inte är mindre än förväntat egentligen.

Samtliga är dock även överens om att det blir oerhört mycket lättare efter preklin. Huruvida detta beror på att man vänjer sig vid pluggbördan, eller att klin faktiskt är roligare än Åre-klin, är de själva osäkra på. Samtliga har även varit eniga om att det är mindre att plugga. (bara logiskt, har du praktik 5 dagar i veckan så hinner du kanske med 10-15 timmar plugg i veckan jämfört med tidigare 35-50 timmar)

Det bör dock tilläggas att du nog lägger ner lika mycket tid, om inte mer, under klin jämfört med preklin. Den tid du lägger ner är dock inte längre utantillnötande på samma sätt som innan utan du lär dig grejer på praktiken. Klin = mer tidskrävande, men roligare och mindre utantillnötande vilket gör att det inte är lika psykiskt påfrestande och utmattande (såvida man inte är en ytterst introvert typ som tycker att det tar energi att ständigt träffa nya människor)


Jag är som sagt inte läkarstudent ännu men delar bara det jag hört av vänner som redan pluggar på GU! Om någon ser något fel så får ni gärna utpeka det!

Sweegone skrev: ↑ons 26 okt, 2022 0:59

biologikemi1999 skrev: ↑ons 26 okt, 2022 0:51 Jag planerar själv att börja studera nu till våren. I samband med detta har jag varit i kontakt med en del läkarstudenter på GU. Samtliga har varit enade om att preklin, i brist på en bättre beskrivning, är lite av ett helvete med ständigt utantillnötande och hög stress, vilket inte är mindre än förväntat egentligen.

Samtliga är dock även överens om att det blir oerhört mycket lättare efter preklin. Huruvida detta beror på att man vänjer sig vid pluggbördan, eller att klin faktiskt är roligare än Åre-klin, är de själva osäkra på. Samtliga har även varit eniga om att det är mindre att plugga. (bara logiskt, har du praktik 5 dagar i veckan så hinner du kanske med 10-15 timmar plugg i veckan jämfört med tidigare 35-50 timmar)

Det bör dock tilläggas att du nog lägger ner lika mycket tid, om inte mer, under klin jämfört med preklin. Den tid du lägger ner är dock inte längre utantillnötande på samma sätt som innan utan du lär dig grejer på praktiken. Klin = mer tidskrävande, men roligare och mindre utantillnötande vilket gör att det inte är lika psykiskt påfrestande och utmattande (såvida man inte är en ytterst introvert typ som tycker att det tar energi att ständigt träffa nya människor)


Jag är som sagt inte läkarstudent ännu men delar bara det jag hört av vänner som redan pluggar på GU! Om någon ser något fel så får ni gärna utpeka det!

Är endast på preklin, men det finns skit bra sammanfattningar som ni kommer få info om som funkar på de tre första kurserna iaf. Lär dig använda anki, och att alltid göra någonting varje dag, ha kolla på alla obligatoriska seminarium och föreläsningar, och kom förbered, du vill inte behöva göra om det. Och var beredd på att vara stressad inför muntorna.