Vad är din anledning?

Jag har alltid känt att läkare var den rätta vägen för mig. Sen högstadiet och in på gymnasiet, trots att betygen inte skulle ta mig dit. Jag prioriterade annat under gymnasiet, och jag hade ingen motivation att göra mer än vad som krävdes i vissa kurser. Så jag bestämde mig för att satsa på högskoleprovet och PIL. Nu ska jag in på PIL och det känns som att begåvningstestet kommer gå tillräckligt bra för en intervju. Jag har ett intresse för att hjälpa människor, och speciellt göra något för människor med allergi och ev hudproblem. Det är de problemen jag växt upp med, därav intresse.

Jag kan vara motiverad, jag har tillräckligt med disciplin. Men vet fortfarande inte hur jag ska motivera min vilja för yrket? Sjuksköterska har för stor fokus på omhändertagande, och jag söker patientkontakt så att jobba i labb med läkemedel/vaccin hade heller inte passat mig. Jag är ganska säker på att jag kommer klara av studierna, men jag är bara orolig att intervjun går "sämre" pga mitt diffusa kall för att bli läkare.

Så hur vet ni att ni vill bli det ni vill bli?

Vet inte riktigt hur PIL går till eller vad de specifikt tittar efter men misstänker att motivation är en stor del i det hela. Något du dock bör fundera på är dina förväntningar av utbildningen och jobbet. Tror du kan hitta anledningar till att bli läkare där.

Hade jag suttit på andra sidan av intervjun hade jag nog velat höra om dina förväntningar av både utbildning och jobbet. Koppla till tidigare livserfarenheter. Korta berättande anekdoter kopplat till stresstålighet, intressen, arbetsvillighet, förväntningar osv. Se över vad de bedömer och försök hitta korta anekdoter som backar dina styrkor. Säg inget som kan tolkas som ovilja att forska då universitetet värdesätter det en del med. Har du genuint intresse av forskning så researcha lite kring det samt vad doktorera osv innebär utifall öppning för det kommer under intervjun. Läs på lite om intervjuteknik och hur man ska tänka på intervjuer med svar.

Hitta ett genuint svar på frågan men tror att de bedömer dig mycket med. Försök hitta någon vettig lista på vilka punkter som är relevanta.

Hoppas det hjälpt något

Claudlina skrev: ↑tor 13 apr, 2023 19:04 Vad är din anledning?

Jag har alltid känt att läkare var den rätta vägen för mig. Sen högstadiet och in på gymnasiet, trots att betygen inte skulle ta mig dit. Jag prioriterade annat under gymnasiet, och jag hade ingen motivation att göra mer än vad som krävdes i vissa kurser. Så jag bestämde mig för att satsa på högskoleprovet och PIL. Nu ska jag in på PIL och det känns som att begåvningstestet kommer gå tillräckligt bra för en intervju. Jag har ett intresse för att hjälpa människor, och speciellt göra något för människor med allergi och ev hudproblem. Det är de problemen jag växt upp med, därav intresse.

Jag kan vara motiverad, jag har tillräckligt med disciplin. Men vet fortfarande inte hur jag ska motivera min vilja för yrket? Sjuksköterska har för stor fokus på omhändertagande, och jag söker patientkontakt så att jobba i labb med läkemedel/vaccin hade heller inte passat mig. Jag är ganska säker på att jag kommer klara av studierna, men jag är bara orolig att intervjun går "sämre" pga mitt diffusa kall för att bli läkare.

Så hur vet ni att ni vill bli det ni vill bli?

Jag är färdig specialist sedan ett tag tillbaka. Jag minns från grundutbildningen de kursare som var mest övertygade om att det bara var läkare som gällde (och inte hade någon annan utbildning på sin radar) även var de som i många fall hoppade av utbildningen. Det är inte fel att fundera kring andra arbeten, det är inte fel att tvivla på sin utbildning innan eller när du kommit in. Jag tvivlade relativt många gånger under min grund- och i viss mån min specialistutbildning (färre och färre ju längre jag kom) men kom alltid fram till att det fanns inget annat jag hellre skulle göra.
Läkaryrket är, som du på ett sätt skriver, ett brett arbete där du kan arbeta med patienter som befinner sig i de djupaste mest utlämnande svackorna eller långt bort från patienter i en pre-klinisk kontext där du har närmare till böcker och mikroskop än patienter. Och det bästa av allt är att du inte behöver bestämma dig vart du ska jobba när du kommit in på utbildningen; våga omvärdera dina tankar om vilken typ av läkare du vill bli ELLER - som vissa av mina kursare - våga ompröva om utbildningen eller yrket är något för dig om det inte känns bra. Kunskap är makt tänker jag, känner du någon läkare så prata med henne/honom om dennes bild av yrket och ställ de frågor som du själv undrar över till dem, inte att du ska kopiera deras svar men de kan ibland hjälpa till att sätta ord på saker som man själv inte tänkt på eller kan sätta ord på.

Jag tänker att det är en lurig fråga om "varför vill du bli läkare?". Det finns ju ingen som egentligen kan ifrågasätta att du vill bli läkare oavsett vad du har för anledning, däremot kan man ju baserat på vad du svarar se olika nyanser av insikt i läkararbetet, personlig mognad, och "anledningens" dignitet kontra till hur du uppfattas som person.

Svårt som sagt men lycka till!

Jag hittade en äldre tråd som går in på det ämnet du efterfrågar och kanske är av intresse. https://hpguiden.se/forumet/hur-vi-blev ... 06#p218606

Jag har något år kvar på utbildningen och håller med Homeros i det att man tvivlar på sig själv och sitt val. Men att det ändå är någonting som får en att fortsätta. Vad skulle få dig att fortsätta och inte ge upp om du tyckte utbildningen kändes jobbig? Kan kanske vara en infallsvinkel. För de flesta tycker att det är en jobbig utbildning. Det kan ju bara du svara på som känner dig själv bäst och det är såklart en svår fråga eftersom ens syn på yrket kommer omprövas under utbildningens gång.

Mitt tips är att se till att förbereda dig ordentligt så kommer det kännas lättare under intervjun. Lycka till.