Åsnefisk skrev: Gör 3 gamla Hp per dag (jag skriver ner allt på min dator så allt är samlat, och med att lära mig en ordlista menar jag: lär dig alla synonymer som tillkommer så jag verkligen fattar ett ord)

Vafan skriver jag för någonting xD, jag menar 3 gamla HP-ordlistor per dag såklart

Ps ett tips angående orden, försök lära dig de så snabbt som möjligt, eftersom att lära sig ord är som att putta upp en sten i uppförsbacke för att sedan låta den rulla i nedförsbacke. Skiten rullar långsamt som fan början men helt plötsligt börjar den accelerera och det är då det går undan.

Aja det verkar som om dagens plugg börjar nu

peace!

2013-02-17

Dagen är slut och det är även jag. Jag har jobbat strax över tio timmar idag. Lite till om jag räknar med repetitionen av ordlistor och annat. Jag har mer eller mindre jobbat konstant i alla fall. Högst en timme total tid har gått bort till icke-väsentliga saker. Arbetsfördelningen har varit ungefär fem och en halv timme direkt med ordlistor, fyra timmar med matematik och en timme med snabbläsning och LÄS.

Jag gjorde nyss LÄS från HT 2003 och fick 18/20. Jag luckades sumpa en poäng totalt genom att snabbt svara att en text var en debattartikel när det uppenbarligen var en recension. Den andra poängen rök på ett inte fullt så löjligt sätt. Det är bra att veta att min nedre gräns tycks vara 18/20, då jag skriver det trött, efter långa dagars arbete, men jag måste börja skriva 20/20! Jag har ännu inte gått igenom någon egentlig strategi för LÄS dock, vilket måste göras. Förhoppningsvis så får det upp mig till 19-20/20 . Nötning och vana hjälper ju också, vilket jag sköter.

Jag kan ju nämna att jag har gjort stora framsteg inom matematiken de senaste dagarna, inte bara jämfört med den kunskapsnivån jag har haft nyligen utan också jämfört med den jag har haft förr i tiden. Jag är mycket, mycket bättre på att hantera bråk (som tills för någon vecka sedan har varit min fiende) och är allmänt bättre på aritmetik. Det talar gott för mina resultat då jag trots allt har klarat mig hyffsat förut trots väldigt många brister och ineffektiva sätt att räkna på. Det gäller bara att fortsätta nöta och att börja slipa på de lite mer avancerade sakerna också. Givande är det!

Imorgon satsar jag på en lika produktiv dag.

Högskoleprovet HT 2011 (Kvantitativa delen)

Jag skrev nyss båda kvantitativa delarna från HT 2011, med 55 minuter vardera och lite mer än en timmes paus mellan. Jag lyckades knipa 2.0 med liten marginal. (72/80 då 71 krävs för 2.0). Syftet att skriva provet var främst för att se vilken sorts matematik som förekommer, så att jag vet vad jag borde fokusera på härnäst. Tanken var att jag vet att jag bör kunna maximera den kvantitativa delen snart, för att då kunna lägga mer tid på den verbala. Men för att göra det så måste jag veta exakt vilken matematik jag måste fokusera på. Speciellt nu när jag fick in tankarna på att skriva högskoleförberedande matematik, då det kan vara överflödigt.

Som en följd av det fick jag ju reda på hur jag ligger till poängmässigt, och 2.0 är ju trevligt att få. Men jag tycker inte det säger så värst mycket. Jag har fortfarande 8 smärtsamma fel och cirka fyra av uppgifterna som jag stötte på har jag redan gått igenom på forumet. Jag svarade inte på dem för det dock, utan gick igenom lösningen precis som jag hade gjort annars för att bevisa rätt alternativ för mig själv. Men det ger ju hjälp i att veta hur jag bör tänka. Jag lyckades totalt sumpa ett par poäng på dumma slarvfel. (Tänka att en trippling är lika med +300% när det är +200%, och att jag började tänka baklänges och letade efter största skillnaden snarare än minsta skillnaden på en DTK-uppgift, efter att ha börjat räkna på helt fel saker och kommit av mig).

Det här ger mig i alla fall en ganska tydlig bild av vad jag måste fokusera på att lära mig och repetera. Alltid kan saker och ting göras bättre och mer effektivt. Många av mina lösningar tog onödigt lång tid. Sen var det två-tre uppgifter jag helt enkelt inte kunde och fick gissa på, vilket är oacceptabelt.

Om det är någon provdel jag kan garantera 2.0 på så är det den kvantitativa - det har jag sagt sedan början. Nu gäller det att börja närma mig det genom att täppa till alla luckor och effektivisera lösningstekniken. Jag är inte mycket närmare nöjd än jag var igår, men det är ganska betryggande att se att jag uppfattar större delen av uppgifterna som relativt enkla.

Jag tänker göra en grundlig genomgång av provet och de uppgifter som jag kunde ha löst bättre, vilket jag lika gärna kan göra här. I alla fall de uppgifter där jag har förkunskaperna som krävs! (Jag gör det under dagarna framöver, just nu måste jag fokusera på det verbala).

(Mitt svar / korrekt svar)

Provpass 2 - 36 / 40 (90%)

1. B / B
2. C / C
3. D / D
4. C / C
5. C / C
6. A / A
7. D / D
8. D / D
9. C / C
10. B / B
11. A / A
12. B / B
13. B / B
14. C / C
15. A / D
16. A / A
17. A / A
18. A / A
19. D / D
20. C / C
21. B / B
22. A / A
23. D / D
24. E / E
25. C / C
26. A / A
27. A / A
28. D / D
29. A / A
30. A / B
31. D / D
32. C / C
33. B / B
34. D / B
35. D / D
36. C / C
37. C / D
38. B / B
39. D / D
40. C / C

Provpass 4 - 36 / 40 (90%)

1. A / A
2. A / A
3. D / D
4. C / C
5. A / A
6. C / C
7. D / D
8. C / C
9. B / B
10. C / C
11. D / D
12. B / A
13. C / C
14. B / B
15. D / D
16. B / B
17. B / B
18. A / A
19. D / D
20. A / A
21. A / A
22. B / B
23. E / A
24. E / E
25. C / B
26. B / B
27. C / C
28. D / D
29. D / D
30. B / B
31. C / A
32. A / A
33. B / B
34. D / D
35. B / B
36. B / B
37. A / A
38. B / B
39. D / D
40. C / C

TOTALT: 72 / 80 (90%)

POÄNG: 2.0

Psykologiprogrammet verkar vara inom din räckvidd.

Kul att se att det går vägen för dig!

Åsnefisk skrev:Högskoleprovet HT 2011 (Kvantitativa delen)

Jag skrev nyss båda kvantitativa delarna från HT 2011, med 55 minuter vardera och lite mer än en timmes paus mellan. Jag lyckades knipa 2.0 med liten marginal. (72/80 då 71 krävs för 2.0). Syftet att skriva provet var främst för att se vilken sorts matematik som förekommer, så att jag vet vad jag borde fokusera på härnäst. Tanken var att jag vet att jag bör kunna maximera den kvantitativa delen snart, för att då kunna lägga mer tid på den verbala. Men för att göra det så måste jag veta exakt vilken matematik jag måste fokusera på. Speciellt nu när jag fick in tankarna på att skriva högskoleförberedande matematik, då det kan vara överflödigt.

Som en följd av det fick jag ju reda på hur jag ligger till poängmässigt, och 2.0 är ju trevligt att få. Men jag tycker inte det säger så värst mycket. Jag har fortfarande 8 smärtsamma fel och cirka fyra av uppgifterna som jag stötte på har jag redan gått igenom på forumet. Jag svarade inte på dem för det dock, utan gick igenom lösningen precis som jag hade gjort annars för att bevisa rätt alternativ för mig själv. Men det ger ju hjälp i att veta hur jag bör tänka. Jag lyckades totalt sumpa ett par poäng på dumma slarvfel. (Tänka att en trippling är lika med +300% när det är +200%, och att jag började tänka baklänges och letade efter största skillnaden snarare än minsta skillnaden på en DTK-uppgift, efter att ha börjat räkna på helt fel saker och kommit av mig).

Det här ger mig i alla fall en ganska tydlig bild av vad jag måste fokusera på att lära mig och repetera. Alltid kan saker och ting göras bättre och mer effektivt. Många av mina lösningar tog onödigt lång tid. Sen var det två-tre uppgifter jag helt enkelt inte kunde och fick gissa på, vilket är oacceptabelt.

Om det är någon provdel jag kan garantera 2.0 på så är det den kvantitativa - det har jag sagt sedan början. Nu gäller det att börja närma mig det genom att täppa till alla luckor och effektivisera lösningstekniken. Jag är inte mycket närmare nöjd än jag var igår, men det är ganska betryggande att se att jag uppfattar större delen av uppgifterna som relativt enkla.

Jag tänker göra en grundlig genomgång av provet och de uppgifter som jag kunde ha löst bättre, vilket jag lika gärna kan göra här. I alla fall de uppgifter där jag har förkunskaperna som krävs! (Jag gör det under dagarna framöver, just nu måste jag fokusera på det verbala).

(Mitt svar / korrekt svar)

Provpass 2 - 36 / 40 (90%)

1. B / B
2. C / C
3. D / D
4. C / C
5. C / C
6. A / A
7. D / D
8. D / D
9. C / C
10. B / B
11. A / A
12. B / B
13. B / B
14. C / C
15. A / D
16. A / A
17. A / A
18. A / A
19. D / D
20. C / C
21. B / B
22. A / A
23. D / D
24. E / E
25. C / C
26. A / A
27. A / A
28. D / D
29. A / A
30. A / B
31. D / D
32. C / C
33. B / B
34. D / B
35. D / D
36. C / C
37. C / D
38. B / B
39. D / D
40. C / C

Provpass 4 - 36 / 40 (90%)

1. A / A
2. A / A
3. D / D
4. C / C
5. A / A
6. C / C
7. D / D
8. C / C
9. B / B
10. C / C
11. D / D
12. B / A
13. C / C
14. B / B
15. D / D
16. B / B
17. B / B
18. A / A
19. D / D
20. A / A
21. A / A
22. B / B
23. E / A
24. E / E
25. C / B
26. B / B
27. C / C
28. D / D
29. D / D
30. B / B
31. C / A
32. A / A
33. B / B
34. D / D
35. B / B
36. B / B
37. A / A
38. B / B
39. D / D
40. C / C

TOTALT: 72 / 80 (90%)

POÄNG: 2.0

^ thumbs up

2013-02-17

Det har inte blivit mycket gjort idag bortsett från provet jag skrev. Det verkar bli lite så att jag har svårt att hålla tempot vissa dagar. Men samtidigt verkar det gå framåt! Jag hade först en riktig heldag, följt av en slapp dag, följt av två riktiga heldagar, och nu en slapp dag. Då borde det alltså bli tre heldagar på raken härnäst!

2013-02-18

Planen:

- En timme läsning / snabbläsning.
- En timme lösningsstrategi för LÄS.
- Fyra timmar ordlistor.

- Tre timmar repetition / inlärning av matematik.
- En timme lösningsstrategi för kvantitativa delen.

bengen skrev:Psykologiprogrammet verkar vara inom din räckvidd.

Kul att se att det går vägen för dig!

Tack!

Hoppas det går väl för dig med!

Jag tänkte gå igenom några av de uppgifter jag fick fel på när jag skrev NOG från HT 2002. Syftet är främst att generalisera det jag lär mig av uppgiften till att gälla likartade uppgiftstyper och provet i stort, inte att lösa enskilda uppgifter. Gällande NOG så anser jag att den bästa och enda effektiva lösningsstrategin är som följer:

Direkt efter att ha läst frågan så ska man veta vilken information som krävs, utan att behöva läsa svarsalternativen. Resonemanget är att man utan förståelse för vad som krävs för att lösa uppgiften egentligen skjuter i mörkret. Genom att titta på svarsalternativen och börja pröva sig fram så löser man uppgiften på ett experimentiellt sätt - något man verkligen inte har tid med på ett prov. Det kan visserligen fungera, speciellt vid lättare uppgifter, men det är långt ifrån ideellt. Det allra bästa vore att ha en djup och bred förståelse för de olika uppgiftstyperna och för vilken konfiguration av information som behövs för att lösa dem. Om du inte vet vad du söker, hur ska du veta när du finner det? (Ungefär). Det tänker jag således sträva efter att lära mig, genom att pröva mig fram!

Edit: Gällande det här så finns det ju uppgifter där det är orimligt att försöka tänka sig alla möjliga sätt att få reda på svaren, bl.a. då grundinformationen är knapp. Men idén är att i största möjliga mån veta vad man letar efter innan man börjar titta på svarsalternativen och knepa och knåpa.

2002 HT - NOG - Uppgift 5



Frågan: Vi har tre variabler som vi söker värdet på. Vi vet variablernas summa är lika med 94. Det som efterfrågas är det minsta värdet. Vad behöver vi veta? Vi har tre variabler och behöver således tre oberoende ekvationer för att komma fram till svaret. Vi behöver lika många oberoende ekvationer som variabler för att komma fram till svaret. (Så vitt jag vet så stämmer det här i samtliga fall, men jag har inte precis utforskat det). (En oberoende ekvation är en ekvation som du inte kan få fram genom att skriva om en annan ekvation, det ska alltså vara ny information).

(G) Två män och en kvinna har en sammanlagd ålder av 94 år. Hur gammal är den yngste mannen?

Här får vi en oberoende ekvation, det vill säga att summan av variablerna är lika med 94. Låt oss beteckna variablerna med a, b och c. Vi säger att den yngste mannens ålder är a, den äldre mannens ålder b och kvinnans ålder c.

a + b + c = 94

(1) Åldersskillnaden mellan männen är 3 år. Kvinnan är ett år äldre än en av männen.

Här får vi till synes två oberoende ekvationer att använda, men det är en fälla!

"Åldersskillnaden mellan männen" kan skrivas som att differensen mellan den äldre mannens ålder och den yngre mannens ålder är lika med tre. Skillnaden mellan männens ålder är tre. Det betyder att den yngre mannen är tre år yngre än den äldre. Det är en användbar oberoende ekvation.

b - a = 3

"Kvinnan är ett år äldre än en av männen" kan skrivas som att kvinnans ålder är lika med summan av en av männens ålder plus ett, men vilken av männen? Det skulle kunna vara a eller b! Det är lätt att missa vid en snabb anblick. Här får vi alltså inte en bestämd ekvation utan två möjliga ekvationer.

c = a + 1 eller c = b + 1

Vi har således inte tre oberoende ekvationer, utan två!

Om vi räknar vidare på det här genom att byta ut b mot (a + 3) i den första ekvationen och sedan byta ut c mot antingen (a + 1) eller (b + 1) (vilket jag dock inte tänker demonstrera) så får vi två möjliga scenarion:

a = 29, b = 32, c = 33
a = 30, b = 33, c = 31

Det duger inte då vi söker ett bestämt svar.

(2) En av männen är två år äldre än kvinnan.

"En av männen är två år äldre än kvinnan" är inte heller en bestämd ekvation utan två möjliga, det vill säga:

a = c + 2 eller b = c + 2

Även om det vore en bestämd ekvation så duger det inte på egen hand för att lösa uppgiften, då vi behöver totalt tre oberoende ekvationer för att lösa uppgiften. Men om vi kombinerar det med informationen i (1) så får vi svaret.

(1 + 2) Vi vet nu att kvinnan är ett år äldre än en av männen, två år yngre än en av männen och att männen har åldersskillnaden tre år. Kvinnan är således ett år äldre än den yngste mannen och två år yngre än den äldste mannen.

a = c - 1
b = c + 2

a + b + c = 94
(c - 1) + (c + 2) + c = 94
3c + 1 = 94
c = 93/3
c = 31

a = c - 1
a = 30

Svar: C

Bästa lösningsstrategi: Inse att vi har tre variabler med en känd summa, och att vi söker det minsta värdet. Vi har tre variabler och en oberoende ekvation. Vi behöver således två till oberoende ekvationer. Det är vad vi söker och måste kunna identifiera. Vi tittar på (1) och ser först att vi har en oberoende ekvation. Vi läser sedan andra meningen och kommer fram till att det kan skrivas som två olika ekvationer! Informationen i (1) räcker inte. Vi går vidare och tittar på (2) där vi har en ekvation, som också kan skrivas som två olika ekvationer! Informationen i (2) räcker inte. (1) och (2) tillsammans är dock tillräckligt. Svar: C.

(Lösningen har alltså inte mycket med den matematiska genomgången jag gjorde ovan att göra, utan handlar bara om att idenfiera vilken sorts problem vi har och vilken sorts information vi behöver. Vi behöver inte räkna eller ställa upp något alls. Utan bara identifiera det vi har och det vi behöver, som ovan).

Fälla: Informationen i (1) ser vid första anblick ut att vara två oberoende ekvationer, då det är två olika meningar som säger två olika saker, men det sista stycker är faktiskt inte en bestämd ekvation utan två möjliga ekvationer! Två meningar som säger två olika saker ser ut som två oberoende ekvationer, men det kan vara en fälla!

Lärdom: Kolla noga om viss information bara kan skrivas som en bestämd ekvation eller om det faktiskt kan skrivas som flera olika ekvationer. Beskriver informationen ett tydligt fall eller flera möjliga fall? (I fråga om ekvationens innebörd, inte i fråga om vanliga omskrivningar som man givetvis kan göra oändligt många av).

2002 HT - NOG - Uppgift 10



Frågan: Här gäller det att kunna definitionen av svinn. Enligt Wikipedia så är det "en förlust som uppstår i förhållande till det resultat som man optimalt kan uppnå". Det som efterfrågas är alltså hur mycket godis som har slängs i förhållande till hur mycket som har sålts. (Det kan man nog lista ut utan att veta den exakta definitionen av svinn ändå, speciellt om man läser det första svarsalternativet, men det är ju bra att veta). Jag antar att det som söks exakt är mängden svinn delat på summan av mängden svinn och mängden sålt godis. Vi vet redan hur mycket godis som har slängts, 3 kg. Vi behöver alltså veta hur mycket godis som har sålts! (Eller få reda på mängden svinn på något annat vis).

För att veta vad vi söker utan att läsa svarsalternativen så får vi tänka att vi söker värdet på en variabel. Vi vet att den variabeln har ett förhållande till mängden svinn, som vi har en siffra på, 3 kg. Det står också att popcorn säljs, vilket då rimligen bör ha något med uppgiftens lösning att göra. Vi behöver någon av följande (varav vissa förmodligen inte skulle komma som svarsalternativ):

(- Procenten svinn uttryckligen.)
(- Mängden sålt godis uttryckligen.)
- Ett förhållande mellan mängden svinn och mängden sålt godis.
- Ett förhållande mellan procenten svinn och en annan definerad procent svinn (något definerat värde).
- Ett förhållande mellan mängden sålt godis och en annan definerad mängd (något definerat värde).

(Jag kanske har missat något och det kanske kan formuleras bättre). Med någon av dessa så kan vi komma fram till svaret.

Utan beräkning:

(1) Under månaden sålde biografen dubbelt så mycket popcorn som lösviktsgodis i kg räknat.

Här får vi veta att det såldes dubbelt så mycket popcorn som godis, men vi får inte veta mängden popcorn (en siffra) och således inte heller mängden godis. Informationen ensam ger oss ingenting.

(2) Under månaden var svinnet på lösviktsgodis 170 procent större än svinnet på popcorn.

Här får vi veta förhållandet mellan svinnet popcorn och svinnet godis, men vi får inte veta procenten svinn för popcorn (en siffra) och således inte heller procenten svinn för godis. Informationen ensam ger oss ingenting.

(1 + 2) Den kombinerade informationen uppfyller fortfarande inget av kraven vi ställde vid frågeställningen. Det vi har är två typer av information som räcker halva vägen på olika sätt, inte mer. Vi vet inte förhållandet mellan popcornsvinnet och mängden popcorn, så all information om popcorn ger oss ingenting.

Matematiskt:

(G) På en biograf såldes popcorn och lösviktsgodis. Under en månad var svinnet på lösviktsgodis 3 kg. Hur stort i procent var scinnet på lösviktsgodis under månaden?

Vi betecknar mängden sålt godis G och mängden godissvinn Gs. Vi känner till mängden godissvinn som är 3 kg. Det som söks är den procentuella andelen svinn, som är Gs/(G + Gs).

G: mängden godis
Gs: mängden godissvinn

Gs = 3 kg

(1) Under månaden sålde biografen dubbelt så mycket popcorn som lösviktsgodis i kg räknat.

Vi får införa en ny variabel för mängden popcorn, P. Vi vet att den är dubbelt så stor som mängden godis G, men inte mer än så.

P: mängden popcorn

P = 2G

(2) Under månaden var svinnet på lösviktsgodis 170 procent större än svinnet på popcorn.

Vi får veta att popcornsvinnet är 170% större än svinnet på popcorn. Vi inför variabeln Ps för mängden popcornsvinn.

Ps: mängden popcornsvinn

Ps = 2.7Gs = 2.7 * 3 = 8.1 kg

(1 + 2) Vi har nu fyra variabler och känner till en av dem. Sedan har vi två oberoende ekvationer, men kräver tre. Genom att titta på variablerna så ser vi att informationen i (1) och (2) handlar om olika saker som inte berör varandra till den grad att vi kan komma fram till svaret. Vi vet hur stor mängd svinn det var för popcornen men vi vet inte hur mycket popcorn som såldes, vi vet således inte något mer om antingen procenten svinn för godiset eller mängden godis. Informationen räcker inte.

Svar: E

Bästa lösning: Titta på frågan och se att vi söker mängden godis. Eller förhållandet mellan procenten godissvinn och en definerad siffra (varpå vi beräknar procenten svinn) eller förhållandet mellan den sålda eller totala mängden godis och en definerad siffra (varpå vi beräknar mängden godis, såld eller total), eller en godtycklig kombination av dessa. Vi läser (1) och ser att vi får veta förhållandet mellan mängden popcorn och mängden godis, men ingen definerad siffra. Det duger ej. Vi läser (2) och ser att vi får veta förhållandet mellan procenten popcornsvinn och procenten godissvinn, men ingen definerad siffra. Det duger ej. Vi får veta hur mycket popcornspill det var, men det tar oss inte närmare att veta något mer om godiset. Om vi kombinerar (1) och (2) så kommer vi ändå inte längre, eftersom vi inte har något samband mellan dem. Vi har två halvfärdiga lösningar som inte tillsammans ger en hel. Svar: E.

Fälla: Den möjliga fällan här är väl att vi har två halvfärdiga lösningar i vardera (1) och (2) och misstagligen kan tro att vi får lösningen om vi kombinerar dem. Vi får veta en hel del saker genom att kombinera information (1) och (2), men de berör inte varandra så att vi kommer närmare svaret. Det gäller att veta vad som krävs för lösningen.

(Själv började jag ställa upp ekvationer som förde samman (1) och (2) utan att gå vidare med dem, och antog helt enkelt att informationen räckte).

Lärdom: Tänk på hur olika sorters information påverkar varandra och dra inte slutsatsen att mer information nödvändigtvis tar dig närmare svaret. Två halvfärdiga lösningar behöver inte tillsammans bli en hel! Det måste finnas ett samband mellan dem. Om informationen är ordrik men snål på definerade mängder (d.v.s. siffror), var vaksam!

2013-02-18

Dagen är slut och jag har hållit igång i ungefär tio timmar. Jag har jobbat väldigt mycket med ord idag. Dock så jobbade jag på egen hand och tog ord ifrån texter som jag läste, samt från ordboken när jag såg något ord jag inte kände igen när jag slog upp något annat ord. Det är omväxlande att jobba så men det tar betydligt längre tid och jag får in betydligt färre ord än med ordlistorna här på sidan. Jag har lärt mig av det och tänker från och med nu fokusera på ordlistorna från HP-guiden. Efter det kan jag börja lite friare, om jag har tid över. (Listorna verkar bevisligen vara ganska pricksäkra så jag gör nog bäst i att satsa på dem till en början, speciellt när det går fortare).

För övrigt så har jag gått igenom NOG-uppgifterna som jag skrev här och även läst / snabbläst i cirka en timme. Det har dock inte blivit någon repetition eller inlärning av matematik idag, vilket inte är så bra. Om jag hade spenderat tiden mer effektivt med orden (d.v.s. på ordlistorna) så hade det varit okej, men nu känner jag att jag hade kunnat få mycket mer gjort. Nu vet jag dock, och gör bättre ifrån mig framöver.

2013-02-19

Jag har praktiskt taget inte studerat alls idag. Jag spenderade ungefär en timme på att läsa om olika tekniker för att komma ihåg saker bättre och prövade det på några ord, vilket fungerade bra. För övrigt så har jag haft annat för mig en stor del av dagen och även ödslat ett par timmar.

2013-02-20

Målet angående ordlistorna är från och med nu att gå igenom en om dagen. Med betydelsen att faktiskt lära mig definitionen av majoriteten av orden och komma ihåg dem, samt befästa dem med lite repetition dagarna efter. Jag har tidigare jobbat med orden genom att skriva dem i ett dokument och sedan skriva ut dem, vilket är enormt tidskrävande. Det kan jag inte hålla på med längre. Jag måste verkligen komma igång med ordlistorna och börja göra framsteg, nu går det alldeles för långsamt.

En bra användning av den här dagen vore således att verkligen maximera antalet ord jag får in. Det blir en viktig lärdom som kommer hjälpa mig att planera framöver, samt ett litet steg närmare målet. Det känns inte helt bra att skjuta undan matematiken, men jag får väl lägga åtminstone hälften av tiden på det i övermorgon. Målet för den här dagen blir alltså att lära mig så många ord jag kan, ordentligt. Det blir intressant att se.

Extra planering

Jag har ännu inte riktigt kommit igång med att utforma lösningsstrategier för vare sig LÄS, DTK eller NOG och det duger inte. En hel del prov har gjorts, ungefär ett varannan kväll, men jag har inte jobbat med dem i efterhand, trots att det är väldigt, väldigt viktigt. Därför så måste jag planera in det.

Varannan kväll:

LÄS - två timmar. Skriv ett prov på ordinarie tid. Analysera provet efteråt. Gå till botten med eventuella misstag för att förstå exakt hur det kom sig att jag valde fel alternativ. Notera typiska felsteg och fällor som jag riskerar att hamna i och formulera en lösningsstrategi som innehåller en mental checklista för vad jag bör tänka på innan jag ger ett svar. Sammanfatta informationen och läs den före nästa LÄS-prov jag gör.

Varva med en av följande varannan kväll (vardera provdel var fjärde dag):

NOG - två och en halv timme. Skriv ett prov på ordinarie tid. Analysera provet efteråt. Lös samtliga uppgifter som jag svarar fel på utförligt. Identifiera eventuella kunskapsbrister och se till att korrigera dem under dagarnas matematikstudier. Kom fram till så pass generella och heltäckande lösningsstrategier som möjligt. Få en förståelse för vilken sorts uppgifter som kan komma på provet och på vilka sätt de kan lösas. Notera vanliga fällor och optimera lösningsstrategin. Läs mina slutsatser och rekommendationer innan nästa NOG-prov.

DTK - en och en halv timme. Skriv ett prov på ordinarie tid. Analysera provet efteråt, ungefär som beskrivet ovan. Fokusera på huvudräkning, uppställningar och kom fram till vilka sorters lösningstekniker är snabbast och effektivast. Kom fram till när det är acceptabelt att avrunda vid beräkningar och när det inte är det. Bekanta mig med alla olika diagram och kartor som kommer så att jag förstår mig på dem så fort jag ser dem. Läs det jag har kommit fram till innan nästa DTK-prov.

Med det så hoppas jag kunna göra tydliga framsteg. Jag tror att formuleringen av lösningsstrategier och analys av gjorda prov är väldigt viktigt för att förbättra resultaten, men jag har gjort alldeles för lite av det tills nu. Med den här strukturen så hoppas jag att närma mig regelbunden full pott (eller som mest en poäng ifrån) på dessa delar, inom några veckor.

2013-02-20

Dagen idag blev inte som planerat p.g.a. oförutsedda händelser, men jag har i alla fall pluggat ord i ungefär sju-åtta timmar. Förhoppningsvis så kommer jag kunna förfina och effektivisera min metod inom de närmsta dagarna så att jag kan läsa in fler ord. Jag saknar matematiken också, den har jag inte rört på flera dagar! Men, men.

2013-02-22

Jag har jobbat rätt bra med orden idag. Fortfarande håller dock metoden på att förfinas och effektiviseras, då det är för långsamt ibland. Jag beställde också två böcker nyss, som jag hoppas kan hjälpa mig med ordförståelsen:

Bygg & böj : svensk morfologi från grunden
Svensk lexikologi : Ord, ordbildning, ordböcker och orddatabaser

Vi får se om de gör någon nytta eller ej. Jag hade gärna beställt Svenska Akademiens grammatik men priset är lite väl saftigt! Den får uppsökas på bibliotek istället.

Jag skrev LÄS från VT 2004 för en stund sedan och jag är ganska nöjd med resultatet 19/20. Jag gjorde fel på en fråga som handlade om författarens åsikt om en viss sak, och lät mina egna åsikter påverka bedömningen. Jag missade också lite ledtrådar i texten som gjorde det ganska tydligt vad som var rätt svar. Tack vare det så har jag lärt mig en hel del om hur jag bör tänka på LÄS! Det gör så att jag är mycket nöjd med ett fel, då det är ett konstruktivt fel. Det känns bra mycket bättre att skriva proven och gå igenom dem direkt efteråt än vad det gör att skriva några fel och sedan lämna det där.

Det jag också prövade under det här provet var att ta det helt lugnt. Jag försökte inte alls att läsa fort och undvek att stressa. Jag gjorde motsatsen och läste och andades i lugn och ro. Tokigt nog så blev jag förvånad över hur mycket tid jag hade kvar när jag hade löst närmare 4/5 av provet (20 minuter kvar). Jag har inte tidigare skrivit så säkra svar och sluppit gå tillbaks så mycket. Jag är övertygad om att ett riktigt lugn är väldigt viktigt för resultaten för min del. Varje gång jag stressar så gör jag misstag, och det har jag inte råd med. Lugnt och fint!

Nu är det 42 dagar kvar och jag väljer att se det som slutspurten med avsikten att fokusera extra mycket. Normalt sett så ödslar jag nog en eller två timmar per dag helt i onödan. Det blir ganska många timmar under en 40-dagarsperiod, och varje timme räknas när det är volym som krävs. Jag tänker också börja konditionsträna regelbundet då jag vet att det hjälper inlärningsförmågan och det allmäna välmåendet. Förhoppningsvis hjälper det hjärnan att trycka in extra information. Just nu ser jag ljust på mina chanser i alla fall. Men det är fortfarande upp till bevis.