Mauritz skrev:Om ni lägger så mycket fokus på pengar så verkar ni vara mer fokuserade på annat än just empati. Då gäller det att tänka om ifall ni verkligen vill arbeta med att hjälpa människor som har det svårt i återstoden av erat liv, eller ifall ni vill arbeta med något mindre personligt yrke.

Jag tycker man kan vara empatisk och ändå vilja ha en hög lön. Det ena utesluter inte det andra. Jag känner inte att jag måste fokusera på att vara empatisk när jag träffar en patient; det kommer naturligt.

Hög lön har inget med empatin att göra egentligen. Däremot kan man nog ana en avsaknad av empati om man helt saknar intresse av var pengarna kommer från och inte bryr sig om vem man kliver över och utnyttjar för att få pengarna.

Nej precis. Anledningen till att pengar känns viktigt för mig är att jag är lite äldre (29) och har ett barn. Skulle gärna få fler i framtiden och då känns det klokt att tänka ur framtida löneutvecklingsaspekt när det ändå finns ett fält av ämnen och inriktningar man tycker är sjukt intressanta. Tror att läkare ev skulle vara något. Men där känner jag mig attraherad av såväl psykiatri som akutsjukvård och mycket där emellan. Därav frågor om ingångslön och löneutveckling.

Arbetsmiljön är ett stort problem för psykiatrer och akutläkare. Tråkigt eftersom det är väldigt intressanta fält.

Jo jag har förstått det. Men på något sätt känns de extremerna väldigt tilltalande. Tror det grundar sig i privata erfarenheter av de båda. Har försökt hitta uppgifter om vad en akutläkare tjänar i olika skeden av sin karriär, men hittar inget. Vet du, Empezaar? En fördom jag har är att det känns som att det nästan bara är ganska färska läkare som jobbar inom akutvård. Baserar det enbart på erfarenheter jag har då jag själv av olika anledningar varit på visit på akutmottagningar i Stockholm. Varför är det så i så fall?

Det finns bara ett fåtal läkare som är specialiserade inom akutmedicin i Sverige ännu. Det är en väldigt ny specialitet. Jag tror inte ens man har helt kommit överens om hur utbildningen ska se ut. Förut var man tvungen att dubbelspecialisera sig för att kunna bli akutläkare. Nu ska det bli en egen specialitet.

På akuten finns det alla möjliga specialister. Kirurger, ortopeder, internmedicinare, kardiologer... Akutläkare ska ju liksom slå ihop många av dessa specialiteter och bara vara specialist på de akuta sjukdomarna inom respektive fält. Men som sagt, det är inte riktigt färdigt än.

Du kanske träffat underläkare/AT-läkare/ST-läkare på akuten? Det är nog väldigt sällan man träffar en faktisk akutläkare på akuten.

Avsikten var inte att komma som för kritisk, i synnerhet inte eftersom jag själv fått höra samma saker av mina vänner som hela tiden frågar mig om jag vill läsa till läkare endast för pengarna.

MrOnBicycle skrev:Hög lön har inget med empatin att göra egentligen. Däremot kan man nog ana en avsaknad av empati om man helt saknar intresse av var pengarna kommer från och inte bryr sig om vem man kliver över och utnyttjar för att få pengarna.

Jag tror inte det finns någon korrelation mellan att vilja ha hög lön och empati. Dock, som du säger kan man intuitivt känna att vissa människor har en avsaknad av empati när de väger upp vilket yrke som tjänar mest när båda yrkesområdena handlar om människors hälsa och deras liv. Självklart kan man kunna dra in pengar om man väljer vare sig tandläkare eller läkare.

Ja Empezaar, så är det förmodligen. Tack för en intressant pratstund här på forumet alla som deltagit. Sånt här tål att stötas och blötas lite...

Hejsan.

Jag har följt många av trådarna här på forumet, mest läkar och psykologhörnan. Jag sitter själv just nu i valet mellan att utbilda mig till psykolog eller läkare. Är främst intresserad av biologisk psykologi och skulle efter att ha jobbat ett tag gärna forska inom detta.

Empezar, på vilket sätt är det dåliga arbetsförhållanden inom psykiatrin anser du? Jag tycker ämnet är mycket intressant men kanske vore det trevligare att ta sig an det som psykolog?! Pratat lite om detta med forskare inom biologisk psykologi och de ansåg att båda vägarna skulle vara bra. Hjälpte mig dock inte så mycket att välja...

Du skrev i en annan tråd att du var intresserad av IT. Jag har själv varit inne på civilingenjör medicinsk teknik. Känns som ett framtidsyrke tycker jag.

Ursäkta att jag kapade denna tandläkartråd.. Jag skulle personligen tro att man blir trevligare bemött som tandläkare då folk inte läser till amatörläkare genom googling på samma sätt där. Dock skulle jag föredra blod och inälvor alla dar framför munnar med äcklig andedräkt och slem i.. Men bortsett från det är nog yrket trevligt utan massa drama och jourtimmar.

Livans skrev:Hejsan.

Jag har följt många av trådarna här på forumet, mest läkar och psykologhörnan. Jag sitter själv just nu i valet mellan att utbilda mig till psykolog eller läkare. Är främst intresserad av biologisk psykologi och skulle efter att ha jobbat ett tag gärna forska inom detta.

Empezar, på vilket sätt är det dåliga arbetsförhållanden inom psykiatrin anser du? Jag tycker ämnet är mycket intressant men kanske vore det trevligare att ta sig an det som psykolog?! Pratat lite om detta med forskare inom biologisk psykologi och de ansåg att båda vägarna skulle vara bra. Hjälpte mig dock inte så mycket att välja...

Du skrev i en annan tråd att du var intresserad av IT. Jag har själv varit inne på civilingenjör medicinsk teknik. Känns som ett framtidsyrke tycker jag.

Ursäkta att jag kapade denna tandläkartråd.. Jag skulle personligen tro att man blir trevligare bemött som tandläkare då folk inte läser till amatörläkare genom googling på samma sätt där. Dock skulle jag föredra blod och inälvor alla dar framför munnar med äcklig andedräkt och slem i.. Men bortsett från det är nog yrket trevligt utan massa drama och jourtimmar.

Med den första och sista paragrafen i åtanke så skulle jag tro att psykologprogrammet på KI vore något för dig. Tror att du romantiserar blod och inälvor om du tror att det skiljer sig avsevärt/är så mycket bättre än dålig andedräkt och slem.

Du kanske dock bör vara försiktig i ditt framtida yrkesval om du vill arbeta mycket kliniskt eftersom psykologer verkar ha väldigt lite att säga till om i medicinska frågor inom sjukvården även om du har läst medicin, fysiologi och farmakologi som psykolog. Du kommer däremot få arbeta mycket mera fritt i gränslandet mellan psykologi och medicin om du forskar.

Vilken utbildning är svårast utav dessa?

http://money.usnews.com/careers/best-jo ... -best-jobs
http://www.screwpilecommunications.com/ ... pecialties

Det verkar som att tandläkaryrket kommer att vara väldigt eftertraktat i framtiden. Personligen tycker jag att läkare verkar vara ett roligare och mer intressant yrke men det kan vara värt att tänka över.

I frågan om vilket jobb som är äckligast vinner nog läkare överlägset. Bajs, kiss och svett är så mycket äckligare än lite trasiga tänder och dålig andedräkt.