[quote:0a0664647a="jooze"]tillägg:ingen som ska åka bil. tågbiljetterna är tydligen slut. förutom några få som kostar 1500 kr. fan vad sur jag är![/quote:0a0664647a]

Jobbigt med de dyra biljetterna! Det är så konstigt att de planerar in folk som har långt att åka redan under första veckan. Jag fick tid sista dagen och bor i Stockholm. Skumt!

[quote:e5548a761a="Angeldust"]tusen tack då maradeur, du gav mig slående 38p och minst 4 var venndiagram!! Så nu är det bara intervjun kvar att hjälpa mig med så är jag så gott som inne..
Satt på fikat innan PIL och försökte hjälpa några förstagångsskrivare på traven när en skitsur kille kom fram och fräste att man fakstiskt inte skulle hålla på och ge folk massa tips för då skulle gränsen bli orimligt hög, att det var sådana som jag som gjorde att "medelmåttor skulle få platser de inte förtjänade" etc etc. Tycker det är en sjuk inställning, jag skulle nog aldrig kunnat skriva 1,9 på hp utan alla tips och tricks man samlat på sig av folk och träningssidor tidigare, gör det mig mindre värd resultatet bara för att jag övat mig till det? Poängen är väl att man besitter kunskapen för att lösa det eller?
Jag kommer i alla fall dela med mig av allt jag kan komma att tänka på även om det innebär att någon annan snor min plats i slutändan, då var det väl inte meningen då. Har blivit väldigt misstänksam mot ödet sen jag slutat som 1a reserv i våras men det kanske bara ville att jag skulle vänta en termin till och börja på KI istället, vem vet? Hur som får ni gärna fråga mig och jag tar tacksamt emot tips inför intervjun![/quote:e5548a761a]Ifall du har några ytterligare tips gällande prov-delen, som jag kan lägga till på min sida, får du gärna dela med dig av dem.

...Lycka till förresten jooze! Glömde det mitt i allt förfasande över KI:s schemaläggning..

lycka till själv!
jag var där idag och läkaren jag träffade var grymt trevlig. bra mycket yngre än de andra stofilera (om man får säga så) som jag såg. kändes som vi klaffade. psykologen var lite läskig. en 60nånting kvinna med grått hår i knut som mest sa: mm, jag förstår, mm. Det kändes som att det gick bra men man vet ju inte vilka man är up against så att säga. Får la se.

Oh, va skönt att det klaffade med en av dem iaf!

Vad frågade de om? Försökte de sätta dit dig på nåt? Hur mycket utgick de från levnadsbeskrivingen och hur mycket styrde du samtalet själv (...frågar jag men vet samtidigt att jag nog inte får samma läkar/psykolog-par och att det Egentligen inte spelar nån roll.. men jag är bara så nyfiken!)?

läkaren var väldigt trevlig och lättsam men jag misstänker att han var en av de bättre intervjuarna. han frågade allt möjligt. typ vad gör du om 15 år? vad gör dig arg? hur skulle dina vänner beskriv dig osv osv. massa blandat. psykologen var lite mer hård på något sätt. hon var lite orolig och hade fått för sig att jag skulle vara för empatisk för mitt eget bästa så hon frågade en massa om det. hon var väldigt psykologig. jag hade nämnt i min levnadsbeskrvning att jag hade fobi mot läkare och tandläkare som liten och hon frågade mig vad jag trodde det berodde på. och jag sa att jag inte visste men att jag fattade att det inte var något farligt när jag blev äldre. sen var hon väldigt på mig om att PIL-platserna var dyra och att jag minsann inte fick hoppas av om jag fick en plats för då kanske de skulle avskaffa PIL helt. så hon var lite galen. men det kändes ändå bra och som att det fanns mycket utrymme för att ta upp egan grejer.

Jooze! Mycket bra inlägg.

Jag hade glömt att skriva under ett papper där man accepterade publicering på nätet. Dessutom hade jag glömt att jag hade glömt det, så jag blev ganska besviken när jag inte var med på listan, även om jag hade trott att det nog skulle gå så...

Men...sen kom brevet från Mariana (underbar människa;)), med intervjutid (tisdag om en vecka). Min chockglädje har nu bytts ut mot tokångest. Misstänker att jag pluggat på för mycket om intervjumetodik och läst andras skräckhistorier.

Jag tror att jag minns ganska exakt vad jag skrev i min levnadsbeskrivning, vilken jag ansträngde mig att skriva så lättsam som möjligt. Jag har nämligen flera gånger fått tipset att inte problematisera alltför mycket, vare sig i essän eller under intervjun. Det skulle enligt utsago ge en alltför stor möjlighet för intervjuarna att "hugga". Vad tycker andra?

/jimmy

jimmy. jag är ingen expert och jag vet inte ens ifall jag själv gjorde bra ifrån mig eller inte. men tycker helt klart att du ska försöka dig på en mer avslappnad inställning till det hela. jag vet att mycket står på spel men om man blir för seriös och om det blir för krystat kan det ju verka som att du inte kan hantera stress vilket de ju tycker är väldigt viktigt att man kan. därför tycker jag att du ska gå dit och "vara sig själv" se det som ett samtal och de kommer säkert ge dig utrymme att lyfta fram sådant du tycker är viktigt. att tänka igenom ens bra och dåliga sidor och hur man hanterar sina dåliga är nog dock ingen dum idé. lycka till!

nån idé att ta med något referenspapper? eller kan det uppfattas som kverulerande?

/M

alltså jag vet ju inte hur det gick för mig men det känns som att de vet vid det här laget att man är smart och flitig osv jag tror bara att de vill lära känna vem du är genom att prata med dig. tror att referenspapper känner opersonligt över överflödigt. men det är ju bara mina spekulationer.

Många blivande försökskaniner här! Ska bli kul och se hur övergången till det nya upplägget ser ut. Som tur var slapp vi vara "försökskaniner" då vi är de sista som läser enligt det gamla upplägget från 1993.

Avd "På tal om något helt annat"

[quote:07c2ef0d61="TOLLEMAN"]Många blivande försökskaniner här! Ska bli kul och se hur övergången till det nya upplägget ser ut. Som tur var slapp vi vara "försökskaniner" då vi är de sista som läser enligt det gamla upplägget från 1993.

Avd "På tal om något helt annat"[/quote:07c2ef0d61]

får man fråga efter namnet på herrn?, jag råkar nämligen också läsa på ki, t1...

Nu har även jag varit på intervju, tror att det här var en av de sista dagarna? Hur som kan jag glädja er andra med att min plats i vilket fall kommer fås av någon annan. Om man inte var medveten om sina fel och brister innan så är man det i varje fall nu.. Suck.. Om de hade sagt från början att det inte var någon idé att söka om man inte hade vårderfarenhet vid 26års ålder samt inte minst 20.0 i betyg så hade jag aldrig brytt mig om att ödsla tid och framförallt ångest över Pil prov och nu intervjuer. Var dum nog att tro att det här var ett sett för oss med lite sämre gymnasiebetyg att bevisa att vi var duktiga ändå men fick istället höra hur tragiskt det var att människor som varit skoltrötta på gymnasiet ens ödslade deras pengar och tid. Ärligt talat kan det ha varit de otrevligast mötena jag haft i hela mitt liv, kanske vill de bara provocera fram en reaktion men jag gick i alla fall därifrån med insikten att vad jag gjorde under gymnasiet alltså innan jag ens belv myndig kommer styra hela min framtid...
Är säkert överdrivet negativ just nu också men jag blir bara förbannad på hela skiten, varför ska de ödsla min tid och mina pengar på att spring och ränna på prov och intervjuer om de redan kan se på mitt avgångsbetyg att jag inte kommer vara intressant? *SUCK* så jävla tradigt alltihopa..

Hur som, jag får väl söka in på vanligt vis i fortsättningen och vänta på ytterligare ngt poäng på HP..

Jag hoppas verkligen att ni andra som figurerat här på forumet har större tur än jag och att ni kommer in, känns som om man "känner" de flesta läkaraspiranter till KI vid det här laget!

Och till er som inte har varit ännu, LJUG FRISKT, de har ingen aning om vad ni gjort i erat liv, och hade ajg vetat det jag vet nu hade jag skrivit en helt annan levnadsbeskrivning och lagt in vårerfarenheter från lite här och var. Observera dock att de är ganska luriga så håll koll på vad ni säger om ni ljuger...

[quote:4a857aab59="Angeldust"]Nu har även jag varit på intervju, tror att det här var en av de sista dagarna? Hur som kan jag glädja er andra med att min plats i vilket fall kommer fås av någon annan. Om man inte var medveten om sina fel och brister innan så är man det i varje fall nu.. Suck.. Om de hade sagt från början att det inte var någon idé att söka om man inte hade vårderfarenhet vid 26års ålder samt inte minst 20.0 i betyg så hade jag aldrig brytt mig om att ödsla tid och framförallt ångest över Pil prov och nu intervjuer. Var dum nog att tro att det här var ett sett för oss med lite sämre gymnasiebetyg att bevisa att vi var duktiga ändå men fick istället höra hur tragiskt det var att människor som varit skoltrötta på gymnasiet ens ödslade deras pengar och tid. Ärligt talat kan det ha varit de otrevligast mötena jag haft i hela mitt liv, kanske vill de bara provocera fram en reaktion men jag gick i alla fall därifrån med insikten att vad jag gjorde under gymnasiet alltså innan jag ens belv myndig kommer styra hela min framtid...
Är säkert överdrivet negativ just nu också men jag blir bara förbannad på hela skiten, varför ska de ödsla min tid och mina pengar på att spring och ränna på prov och intervjuer om de redan kan se på mitt avgångsbetyg att jag inte kommer vara intressant? *SUCK* så jävla tradigt alltihopa..

Hur som, jag får väl söka in på vanligt vis i fortsättningen och vänta på ytterligare ngt poäng på HP..

Jag hoppas verkligen att ni andra som figurerat här på forumet har större tur än jag och att ni kommer in, känns som om man "känner" de flesta läkaraspiranter till KI vid det här laget!

Och till er som inte har varit ännu, LJUG FRISKT, de har ingen aning om vad ni gjort i erat liv, och hade ajg vetat det jag vet nu hade jag skrivit en helt annan levnadsbeskrivning och lagt in vårerfarenheter från lite här och var. Observera dock att de är ganska luriga så håll koll på vad ni säger om ni ljuger...[/quote:4a857aab59]Jag har varit i precis samma sits en gång - tror att det var mina gymnasiebetyg (från tiden innan betygsinflationen) som främst fällde mig när jag sökte in förra hösten. Kan dock säga att det kommer att kännas bättre så småningom, när du har fått lite distans till det och börjar få upp kampviljan... Jag tror absolut att du kommer att bli antagen, om än kanske inte på just detta försök via PIL (om det är en tröst så kan jag också påpeka att de flesta jag pratat med personligen tycker att de på KI:s antagning är lite knäppa). Kunde min morfar ta körkort utan armar så kan du lätt bli antagen på läkarprogrammet, bara du lägger ner lite arbete på det.

Att man inte lyckas bli antagen via intervju betyder inte heller att man är en dålig kandidat på något sätt - det enda som intervjuerna mäter, när det kommer till kritan, är ju hur bra de sökande är på att [i:4a857aab59]sälja[/i:4a857aab59] sig själva. En psykopat (d.v.s. manipulativ människa utan nämnvärt samvete) skulle alltså kunna ha en stor fördel i jämförelse med en väldigt ärlig person som inte kan tänka sig att hitta på och överdriva saker om sig själv.

Om du känner att du vill prata av dig så får du gärna höra av dig (min e-postadress finns på min hemsida, se länken i min signatur).

Angeldust! Kasta inte in handduken..! De vill säkert, som du säger, bara testa hur du reagerar. Men jag förstår att det är irriterande, när ska världen sluta tro att höga gymnasiebetyg = begåvning?
Tyvärr blir jag även lite skärrad av din historia eftersom jag har snart har intervju.. Hade hoppats på att få någon vettig person, men risken är väl att det är samma gäng nu i slutet? Hur kändes det med den andra personen då, eller lekte både läkare + psykolog skeptiskaklubben?

Som sagt,ge inte upp än. Trots provokativa uttalanden så vet du aldrig hur de bedömmer dig!

/N