[quote:726db227b3="Angeldust"]Nu har även jag varit på intervju, tror att det här var en av de sista dagarna? Hur som kan jag glädja er andra med att min plats i vilket fall kommer fås av någon annan. Om man inte var medveten om sina fel och brister innan så är man det i varje fall nu.. Suck.. Om de hade sagt från början att det inte var någon idé att söka om man inte hade vårderfarenhet vid 26års ålder samt inte minst 20.0 i betyg så hade jag aldrig brytt mig om att ödsla tid och framförallt ångest över Pil prov och nu intervjuer. Var dum nog att tro att det här var ett sett för oss med lite sämre gymnasiebetyg att bevisa att vi var duktiga ändå men fick istället höra hur tragiskt det var att människor som varit skoltrötta på gymnasiet ens ödslade deras pengar och tid. Ärligt talat kan det ha varit de otrevligast mötena jag haft i hela mitt liv, kanske vill de bara provocera fram en reaktion men jag gick i alla fall därifrån med insikten att vad jag gjorde under gymnasiet alltså innan jag ens belv myndig kommer styra hela min framtid...
Är säkert överdrivet negativ just nu också men jag blir bara förbannad på hela skiten, varför ska de ödsla min tid och mina pengar på att spring och ränna på prov och intervjuer om de redan kan se på mitt avgångsbetyg att jag inte kommer vara intressant? *SUCK* så jävla tradigt alltihopa..

Hur som, jag får väl söka in på vanligt vis i fortsättningen och vänta på ytterligare ngt poäng på HP..

Jag hoppas verkligen att ni andra som figurerat här på forumet har större tur än jag och att ni kommer in, känns som om man "känner" de flesta läkaraspiranter till KI vid det här laget!

Och till er som inte har varit ännu, LJUG FRISKT, de har ingen aning om vad ni gjort i erat liv, och hade ajg vetat det jag vet nu hade jag skrivit en helt annan levnadsbeskrivning och lagt in vårerfarenheter från lite här och var. Observera dock att de är ganska luriga så håll koll på vad ni säger om ni ljuger...[/quote:726db227b3]

jag måste tyvärr bestrida det du säger lite, jag vill absolut inte förringa det faktum att du tyckte att situationen var obehaglig och jobbig. men intervjuerna är ofta så. intervjuarna, framför allt psykologen försöker ofta provocera fram reaktioner så att dom ahr något att bedömma dig på. min intervju var likadan, psykologen satt och högg på brister hos mig och i min levnadsbeskrivning och det var upp till mig att hålla lugnet och förklara vad jag menade, alltså LJUG INTE!!! håll dig till sanningen, då blir det ingen risk att trassla in sig i sina lögner. jag kan förstå att även läkarintervjuerna innehåller lite provokationer och ganska tuffa ställningstaganden. dom vill ju kolla vad det är för en människa som dom har framför sig. och om alla sitter och säger "jag vill hjälpa människor" så kan dom ju inte skilja ut de som verkar vilja hjälpa människor mest. l

kontentan är som följer, du ger inte alls upp detta, du skickar redan nu in ansökningspapper till nästa PIL-Prov. du tränar lite inför provet, kolla mina eller nisses tips här på forumet och nästa gång du kommer till intervjun (naturligtvis fixar du PIL med mina tips ) och när det är dags för intervju igen så är du förberedd på provokationer.

om det är en softspot att du har dåliga betyg, se till att föra samtalet bort från det.

jag ser det såhär, det är deras jobb att manipulera fram en reaktion hos dig som dom bedömmer. om du manipulerar dem innan så ligger du ett steg före. lägg ut lite fällor i levnadsbeskrivningen, var oklar och luddig på ställen där det handlar om saker som du gärna pratar om. dom kommer garanetrat fråga vad du menar och därmed kan du börja styra samtalet!.

får hojta till om du vill ha fler tips.. =)

för övrigt så ärr det ju ra bra att du inte kom in nu, det blir ett nytt läkarprogram nu till hösten, med alla möjliga barnsjukdomar =)

natti

Klart de ska provocera och jag svarade lugnt och sansat på allting de påstod där men jag tycker fortfarande att det är vansinne. Mina gymnasiebetyg är inte särskilt dåliga (ca 17) så det kan inte vara det det hänger på och påståenden som att mina framtida barn kommer få diverse medfödda sjukdommar eftersom jag är så egotrippad att jag sätter min önskan att bli läkare framför deras liv, att jag på något vis skulle vara en mindre intelligent mäniska då det endast finns "korkade typer i den branschen" tycker jag är att gå alldeless för långt. Nog sagt om det, 6 månader till nästa tillfälle och inte ett sant ord kommer komma över mina läppar under intervjuen, bara inövade lögner så är det som i en ask. "ja jag har jobbat hos hemtjänsten, jag har 19,2 i betyg och det räcker ju tyvärr inte, ja jag har sökt överallt och kan tänka mig att flytta till prag bara jag får läsa till läkare.." Osv.. Det enda det här har lett till är att jag sällar mig till skaran som tycker att PIL nog inte är bästa vägen trots allt. Om man hade varit tvungen att ha med sig arbetsintyg osv från tidigare vårdanställningar så kan jag förstå att man skulle lägga vikt vid det men att man kan sitta och hitta på vad som helst och att det sedan ska vara avgörande är direkt löjligt i mina ögon tyvärr.
Tusen tack för alla tips till IQ delen, det hjälpt verkligen men intervjudelen håller jag helt enkelt inte med dig om. För mig hade det varit mycket bättre att ljuga.

[quote:d8198db3c0="nisse23"][quote:d8198db3c0="Angeldust"]Nu har även jag varit på intervju, tror att det här var en av de sista dagarna? Hur som kan jag glädja er andra med att min plats i vilket fall kommer fås av någon annan. Om man inte var medveten om sina fel och brister innan så är man det i varje fall nu.. Suck.. Om de hade sagt från början att det inte var någon idé att söka om man inte hade vårderfarenhet vid 26års ålder samt inte minst 20.0 i betyg så hade jag aldrig brytt mig om att ödsla tid och framförallt ångest över Pil prov och nu intervjuer. Var dum nog att tro att det här var ett sett för oss med lite sämre gymnasiebetyg att bevisa att vi var duktiga ändå men fick istället höra hur tragiskt det var att människor som varit skoltrötta på gymnasiet ens ödslade deras pengar och tid. Ärligt talat kan det ha varit de otrevligast mötena jag haft i hela mitt liv, kanske vill de bara provocera fram en reaktion men jag gick i alla fall därifrån med insikten att vad jag gjorde under gymnasiet alltså innan jag ens belv myndig kommer styra hela min framtid...
Är säkert överdrivet negativ just nu också men jag blir bara förbannad på hela skiten, varför ska de ödsla min tid och mina pengar på att spring och ränna på prov och intervjuer om de redan kan se på mitt avgångsbetyg att jag inte kommer vara intressant? *SUCK* så jävla tradigt alltihopa..

Hur som, jag får väl söka in på vanligt vis i fortsättningen och vänta på ytterligare ngt poäng på HP..

Jag hoppas verkligen att ni andra som figurerat här på forumet har större tur än jag och att ni kommer in, känns som om man "känner" de flesta läkaraspiranter till KI vid det här laget!

Och till er som inte har varit ännu, LJUG FRISKT, de har ingen aning om vad ni gjort i erat liv, och hade ajg vetat det jag vet nu hade jag skrivit en helt annan levnadsbeskrivning och lagt in vårerfarenheter från lite här och var. Observera dock att de är ganska luriga så håll koll på vad ni säger om ni ljuger...[/quote:d8198db3c0]Jag har varit i precis samma sits en gång - tror att det var mina gymnasiebetyg (från tiden innan betygsinflationen) som främst fällde mig när jag sökte in förra hösten. Kan dock säga att det kommer att kännas bättre så småningom, när du har fått lite distans till det och börjar få upp kampviljan... Jag tror absolut att du kommer att bli antagen, om än kanske inte på just detta försök via PIL (om det är en tröst så kan jag också påpeka att de flesta jag pratat med personligen tycker att de på KI:s antagning är lite knäppa). Kunde min morfar ta körkort utan armar så kan du lätt bli antagen på läkarprogrammet, bara du lägger ner lite arbete på det.

Att man inte lyckas bli antagen via intervju betyder inte heller att man är en dålig kandidat på något sätt - det enda som intervjuerna mäter, när det kommer till kritan, är ju hur bra de sökande är på att [i:d8198db3c0]sälja[/i:d8198db3c0] sig själva. En psykopat (d.v.s. manipulativ människa utan nämnvärt samvete) skulle alltså kunna ha en stor fördel i jämförelse med en väldigt ärlig person som inte kan tänka sig att hitta på och överdriva saker om sig själv.

Om du känner att du vill prata av dig så får du gärna höra av dig (min e-postadress finns på min hemsida, se länken i min signatur).[/quote:d8198db3c0]

Såg ditt svar först nu Nisse, skönt att höra de tröstande orden!! Jag kommer aldrig att bemöda mig med att tenta upp mina betyg, tycker det är slöseri i dagens läge med 20,0 överallt men däremot har jag sökt jobb innom långvården till sommaren. Jag hoppas att det ska gå bättre nu men satsar som sagt fullt ut på HP nu och kommer int elägga ner särskilt mycket tid på PIL i fortsättningen, de där intervjuarna kan de faktiskt behålla... 8)

Så dags att skriva tenta på måndag mao råplugg hela helgen.. Måtte det vara sista kursen jag läser till läkarlinjen...

Angeldust, du får nog vänta på resultatet först

om det blir nitlott denna gång så är det bara väl inte värre än att jobba vidare och söka om? har svårt att tro att enbart gymnasiebetyg skulle ha någon avgörande betydelse i sammanhanget. däremot hjälper vårderfarenhet på flera sätt.. visst, en del sociopater kanske kan smöra sig in, men en riktig vårderfarenhet kommer att ge dig både självförtroende och mognad vad det gäller dina erfarenheter och förmåga till kommunikation samt stresstålighet. det är i alla fall mina erfarenheter efter att ha åkt på en dylik nöt på en läfo-intervju för två år sedan.

vet inte hur min intervju gick, men min strategi var i alla fall att vara mig själv, inte hugga på provokationer samt stå på mig för min övertygelse att verka som läkare.

se det också som en möjlighet för KI att välja dig. det finns ju andra lärosäten som är minst lika bra. i slutändan är det ju läkare vi vill bli, inte medicinstudenter?

/M

[quote:33e4311562="Angeldust"]Såg ditt svar först nu Nisse, skönt att höra de tröstande orden!! Jag kommer aldrig att bemöda mig med att tenta upp mina betyg, tycker det är slöseri i dagens läge med 20,0 överallt men däremot har jag sökt jobb innom långvården till sommaren. Jag hoppas att det ska gå bättre nu men satsar som sagt fullt ut på HP nu och kommer int elägga ner särskilt mycket tid på PIL i fortsättningen, de där intervjuarna kan de faktiskt behålla... 8)

Så dags att skriva tenta på måndag mao råplugg hela helgen.. Måtte det vara sista kursen jag läser till läkarlinjen... [/quote:33e4311562]Eftersom du kom till PIL via ditt högskoleprovsresultat så borde du dock garanterat komma in någonstans med 20,0 även ifall ditt hp-resultat skulle förbli oförändrat fram till dess (1,6 räckte på samtliga orter där de använde hp-resultatet för urskiljning vid 20,0 i betygskvoten).

Nackdelen med att arbeta ihop 20,0 är att det kan ta längre än att få 1,9/2,0 på högskoleprovet. Kan dock vara värt att fundera på, som en slags "plan B" ifall HP-ansträngningarna inte skulle ge resultat så snabbt som du vill (när jag fick 1,9 för tredje gången i rad önskade jag verkligen att jag från början hade arbetat på att skriva upp mina betyg).

Håller med om att de gick för långt med det som sades om "den branschen". Jag tycker att du inte ska ta åt dig av det; även intervjuare kan ha helt idiotiska fördomar (vilket det där påståendet verkligen bekräftar) och jag vet att du är en rätt så intelligent person (särskilt om jag har rätt i att det var du som mailade mig för drygt en månad sedan angående PIL-testet).

Jaha, då var intervjuerna avklarade... Kändes avslappnat och bra, intervjuarna var inte alls så läskiga som jag befarat

En sak kändes dock mindre bra: Jag har ingen erfarenhet av att arbeta inom vården, vilket var något som båda såklart frågade efter... Hur mycket påverkar det mina chanser? Är det typ omöjligt att komma in om man inte gjort det? Jag hoppas på att det ska vägas upp av att jag jobbat mycket med barn som ledare på olika läger och som tränare för ett handbollslag, för sånt måste väl också vara positivt?

Sen har jag inte heller 20,0 även om 18 inte är pissdåligt så känner man sig ju inte jätteduktig i detta samanhang.... kan mina betyg dra ner mycket tror ni?

Det blir två nervösa veckor fram till den 14:e

Angeldust: Jag tycker absolut inte att du ska ge upp hoppet ännu! Det kan väl mycket väl vara så att de verkligen ville testa dig, de kanske tyckte att du svarade alldeles utmärkt på frågorna!

[quote:1548200ce5="Chilli"]Jaha, då var intervjuerna avklarade... Kändes avslappnat och bra, intervjuarna var inte alls så läskiga som jag befarat

En sak kändes dock mindre bra: Jag har ingen erfarenhet av att arbeta inom vården, vilket var något som båda såklart frågade efter... Hur mycket påverkar det mina chanser? Är det typ omöjligt att komma in om man inte gjort det? Jag hoppas på att det ska vägas upp av att jag jobbat mycket med barn som ledare på olika läger och som tränare för ett handbollslag, för sånt måste väl också vara positivt?

Sen har jag inte heller 20,0 även om 18 inte är pissdåligt så känner man sig ju inte jätteduktig i detta samanhang.... kan mina betyg dra ner mycket tror ni?

Det blir två nervösa veckor fram till den 14:e

Angeldust: Jag tycker absolut inte att du ska ge upp hoppet ännu! Det kan väl mycket väl vara så att de verkligen ville testa dig, de kanske tyckte att du svarade alldeles utmärkt på frågorna![/quote:1548200ce5]
Tror inte att betygen är så jätteviktiga i det här sammanhanget. Jag vet två personer som kom in via PIL på KI, en hade 17 i snitt och den andra hade runt 16 i snitt. Han med 16 i snitt hade ingen relevant arbetslivserfarenhet så att säga.

Vill inte strö salt i såren men när ni spekulerar i att det har med betygen att göra så är ni fel ute. Jag hade gymnasiebetyg 16,xx och klarade intervjupoängsgränsen med marginal.
Nej nog snackat nu är det sommarlov, skrev precis klart tentan för några minuter sen!

Ha det fint allihop

[quote:9f99a6b822="TOLLEMAN"]Vill inte strö salt i såren men när ni spekulerar i att det har med betygen att göra så är ni fel ute. Jag hade gymnasiebetyg 16,xx och klarade intervjupoängsgränsen med marginal.
Nej nog snackat nu är det sommarlov, skrev precis klart tentan för några minuter sen!

Ha det fint allihop [/quote:9f99a6b822]

Ingen blir gladare än jag om det inte hänger på betygen, antog att det var väldigt viktigt eftersom både psykologen och läkaren betonade hur mycket det sa om ens studieförmåga att man hade bra bymnasiebetyg, läkaren sa även att hon såg upptentade betyg som betydligt mindre relevanta då det var stressmomentet som var viktigt. men som sagt, om det inte är viktigt är jag överlycklig, jag tycker det vore underligt annars. har lugnat ner mig lite nu från "Falling down" stadiet till att bara vara besviken över mig själv. Kommer dock aldrig att backa på att jag tycker intervjuarna gick för långt på ett par frågor sen vill de säkert bara ah ett utbrott vilket de inte fick men i alla andra sammanhang hade det ansetts som grovt föroläpande och i mina ögon, direkt olämpligt.

Hur som, 2 långa veckor och jag håller tummarna för alla er andra! Hoppas verkligen det gått jättebra!!!

hmm hur funkar det, får man se direkt på pappret hur många poäng man fick på en skala 1-7? får man se hur man ligger till i förhållande till de andra antagna? får man se psylologens och läkarens poäng separat?

[quote:36bef23973="njaaa"]hmm hur funkar det, får man se direkt på pappret hur många poäng man fick på en skala 1-7? får man se hur man ligger till i förhållande till de andra antagna? får man se psylologens och läkarens poäng separat?[/quote:36bef23973]Mig veterligen får man endast se poängen om man blir reservplacerad eller antagen och man får då bara se den totala poängen.

ok. men är det frn 1-7 p som gäller? är det så att psykologen sätter 1-7 och läkaren 1-7 och sedan räknas det ihop och så blir de med bäst poäng antagna eller? hur gör de i de fall där det är lika?

det mest rimliga borde ju vara o lägga ihop deras poäng o dela på 2. Läkaren jag snackade me sa att om det skilde mer än 1 poäng mellan psykologens resp. läkarens bedömning var dem tvugna att skriftligt motivera deras omdömen. Läkaren sa oxå att det var ovanligt(ca 10-12 pers/antagning) att det skilde mer än 1 poäng, så dem har nog ganska strikta bedömningsmallar, eller så snackar psykolog och läkare sig samman innan för att slippa massa skrivarbete :p

gud vad spännande det ska bli att se vad de gör för bedömning.

Jag blev informerad om att poängsättningen sker individuellt, att läkaren och psykologen alltså inte samtalar alls utan att deras respektive poäng jämförs och ger ett medelvärde (som någon skrev tidigare). Fast nu känns det som att det kanske bara var snack.. Vore ju egentligen dumt om de Inte tar tillfället i akt att jämföra sina uppfattningar? Aja, blott 12 dagars väntan kvar. Fast jag har en känsla av att det kommer bli längre väntan än så på att komma in för min del.