Det är särdeles lugnt med 23.

Det stämmer
Tufft att få(G) snudd på omöjligt att få högre (Där jag läste hade man fler betygsteg än G-Underkänd.
Efter varje prov brukade vi få statistik på hur det gick och det vanliga var mellan 40-60%IG och den större delen efter det godkänd.
Nu vill jag inte skrämma iväg dig från basåret på högskola, är du amitiös och beredd att lägga ner tid på studierna kommer det gå bra, ty det är inte så svårt egentligen men väldigt mycket information som ska in och bearbetas snabbt

skalbaggen skrev:Jo, jag hade gärna studerat på ett av våra klassiska universitet (uppsala eller Lund) eftersom jag är sugen på ett rejält studentliv med spex och gasquer och sånt. Dock är jag rädd att jag med mina 23 börjar bli för gammal...

Jag är 27 och har inga problem med att smälta in och ta igen "förlorad tid". För övrigt är 23 en väldigt normal startålder på läkarprogrammet.

Vad har Du själv läst innan? Låg svårigheten i själva räknandet, eller i mängden information? Vilken högskola läser Du på? Vad krävs i betygsväg för att komma in på basåret?

Eureka skrev:KI som drar, Nisse?

Ja, samt lite annat.

Eureka skrev:Vad har Du själv läst innan? Låg svårigheten i själva räknandet, eller i mängden information? Vilken högskola läser Du på?

Läst humanistiska och samhällsvetenskapliga grejjer. Läste en termin på juristlinjen i Göteborg samt kurser i retorik och historia. Det fanns inte så mycket som en milimeter naturvetare i mig tills jag bestämde mig för läkare.
Den största svårigheten är den stora mängden information samt att bearbeta den. Ingen kurs (förutom fysik b) är direkt svår för den normalbegåvade (Och jag är mycket normalbegåvad när det kommer till naturvetenskap).
Ett litet tips som jag har haft mycket nytta av är att vara med på sociala stillställningar i början och verkligen satsa på att snabbtfinna vänner i klassen. Att ha bilda studiegrupper med andra i klassen är ovärdeligt

Eureka skrev:Vad krävs i betygsväg för att komma in på basåret?

Jag tror att dom allra flesta ställen med basår hade fler platser än antagna. Du kommer garanterat in på ditt HP

nisse23 skrev:

skalbaggen skrev:Jo, jag hade gärna studerat på ett av våra klassiska universitet (uppsala eller Lund) eftersom jag är sugen på ett rejält studentliv med spex och gasquer och sånt. Dock är jag rädd att jag med mina 23 börjar bli för gammal...

Jag är 27 och har inga problem med att smälta in och ta igen "förlorad tid". För övrigt är 23 en väldigt normal startålder på läkarprogrammet.

Så jag kan tryggt förvänta mig att kunna spexa och gå på baler utan att bli sedd som för gammal?

Ok. Nu låter det bättre!

Mitt HP-resultat är minst 12 år gammalt, så det blir betygsvägen, men det ser superljust ut med tanke på Din beskrivning.

Vad är det som drar Dig till medicinen?

Eureka skrev:Mitt HP-resultat är minst 12 år gammalt, så det blir betygsvägen, men det ser superljust ut med tanke på Din beskrivning.

Du funderar inte på att skriva HP igen?

skalbaggen skrev:Så jag kan tryggt förvänta mig att kunna spexa och gå på baler utan att bli sedd som för gammal?

Ja. Du kommer antagligen att ses som ung utav många.

Eureka skrev:Ok. Nu låter det bättre!

Mitt HP-resultat är minst 12 år gammalt, så det blir betygsvägen, men det ser superljust ut med tanke på Din beskrivning.

Vad är det som drar Dig till medicinen?

Pengar status och brudar
Nä men seriöst, När jag pysslade med juridiken kändes det som om det inte var min grej att ha ett såpass "opraktiskt" yrke eller hur man nu ska säga. Har dessutom alltid velat jobba i Storbritanien (anglofil sen barnsben) och det kan ju vara lite svårt med en utbildning som begränsar en till Sverige. Sen är det ju det gamla vanliga som låter klyschigt men likväl är sant, alltså att man i sitt yrke verkligen kan göra skillnad för människor. Många av oss har ju haft både dåliga och bra doktorer och man vet hur bra det känns att ha att göra med en kompetent läkare och hur utlämnad man känner sig när det känns som om ens läkare inte bryr sig.
Hur är det själv? Vad har du hittat på innan och varför medicin?

Känner att jag måste lägga till lite i komvux vs basår på högskola.

För det första så förlorar man inget av sitt högskole-CSN eftersom det CSN man får för basåret räknas till gymnasiekvoten (fast man läser det på högskola eller universitet). En del av lånet man tar då avskrivs dessutom sen när man läser riktiga högskolepoäng (basåret ger inga riktiga högskolepoäng).

Söker man på betyg skulle jag ABSOLUT inte rekommendera att man läser basår på komvux. Om man inte får MVG i allt då är det ju kört. På basåret däremot behöver man ju bara ett G och det är inte så svårt att få, för oss (Stockholms universitet) krävdes 50% på en tenta för att få G. Visst var det de som fick omtentor men jag tror att i stort sett alla klarade basåret. Det är kanske svårare än komvux men det är väl lika bra att vänja sig, läkarlinjen är ju inte mycket lättare direkt.

Det tredje är att om man läser basår på komvux så konkurrerar man fortfarande med sina upptentade betyg i kompletteringskvoten! Man konkurrerar samtidigt med sitt gamla slutbetyg i den "vanliga" kvoten men det gör ju varken till eller från om man vill komma in på läkare.

Hoppas den här infon har hjälpt lite i beslutsfattande!

Nisse: Jag ska definitivt skriva HP igen. Nu ska det tas tag i NOG och DTK! Det ska bli ett sant nöje att VIP:a här, samtidigt som jag genomgår en naturvetenskaplig metamorfos.

Skalbaggen: Jag har läst ett år gott och blandat i USA och sedan engelska, litt. vet., lingvistik och filosofi i Lund. Under tiden och därefter har jag handlat med aktier på eget bevåg. Mer än 10 studiefria år med massor av resande.

Jag har lutat åt kommunikativa utbildningar och senare psykologprogrammet. Har rört mig mycket i den alternativa hälsovärlden, så mediciner har inte stått högt i kurs. Är inne i en omvärderingsfas och lockas (till min egen förvåning) starkt av läkaryrket. Faktorer: tyngd, utmaning, sjuk mamma, nyttoaspekten, utvecklingsmöjligheter, läkare utan gränser, internationellt, lön och plötsligt stort intresse. Jag håller som bäst på att bli vän med själva idén och har ett basår på mig.

Tack Paula!

Det låter mycket bra! Jag lutar åt högskolan.

Siktar Du på HP, eller läser Du redan till läkare?