Under skrivandets gång har jag hoppat in på en massa olika diskussioner och det verkar ha blivit en hel del misuppfattning. Jag klistrar in ett inlägg från en annan tråd.

lisaba skrev:Eftersom du inte vill att hon svarar så svarar gärna jag istället. Till att börja med så har det visat sig att de som kommer in på läkarprogrammet med betygen visat sig klara sig bättre än de som kommit in med högskoleprovet. Det har jag fått veta av de som jobbar på antagning på KI. Att räkna högskoleprovet som skicklighet och betygen som nån form av test i uthållighet och motivation är i mina ögon larvigt. Ni har er syn på den saken och det förstår jag, men min bild är att högskoleprovet är ett prov för nästan samtliga utbildningar i Sverige. Bara det faktumet tycker jag är helt ovettigt. Hur kan kvalitéerna för en ekonom och en läkare vara samma? Det kan finnas många gemensamma faktorer som gör en framgångsrik läkare/ekonom men de är inte samma yrken. Sen att ORD-delen är värd nästan dubbelt så mycket som matten har jag inte heller någon förståelse för. Hade det varit analytiskt tänkande de ville testa, vilket de gärna får göra, så hade de kunnat göra det på många bättre sätt och inte genom ett språk där resultatet starkt influeras av ursprung. Men om vi nu skulle utgå från att högskoleprovet är skickligheten och betygen motivationen vad är det då som säger att en skicklig student utan motivation skulle klara sig bättre än en mindre skicklig student (ingen kan någonsin hävda att en student med 20.0 inte är skicklig) med motivation? Slutligen så undrar jag vilka gymnasium ni gick på för den beskrivning ni ger av gymnasiebetygen stämmer inte överens med min värld.

Det är ungefär det som står ovan som även jag försökt framföra i den här diskussionen med mislyckats .

Det var allt, och ha en fortsatt trevlig sommar fram tills plugget börjar igen för vissa.

shan skrev:För 100:e gången så säger jag att jag aldrig har sagt att mina betyg är mer värda än en som har kompletterat på komvux. Jag tycker bara att man inte ska konkurrera med varandra.

.. därför är en kvot fördelning som ska träda väldigt positivt.

Jag förstår fullständigt vad du menar och har inte tidigare motsatt mig detta argument. Jag tycker också att det finns fördelar (dom du har nämnt) med två kvoter, och att Fyraji "misstolkat" det du skrivit.
Så, ville bara ha det sagt.

shan skrev:När det gäller läkare kan du inte diagnosisera någon... för att upptäcka senare att du gjort fel, det är prövning på första försöket som gäller.

I hear you. Men! Jag tror ändå att du drar detta lite till en ytterlighet.. Visst kan man teorisera och anse att en som alltid lyckas på första försöket är att föredra framför en som inte gör det.. men det är inte riktigt så i verkligheten.
I verkligheten misslyckas man ofta på första försöket och man gör
om tills det att man behärskar sin uppgift. Innan dess är du "inte" ansvarig läkare. Och så funkar läkarutbildningen, med start vid termin 1 och slut vid pension, i princip.

shan skrev:Jonber det sista du skrev får du nog fördjupa dig..

Dom fyra stora för att lyckas: Intresse, motivation, studieteknik och talang. En av dessa ligger utanför vår räckvidd, men resterande kan vi rå på. Detta är jättebra, för det är många gånger inte våran talang som begränsar oss, utan det är dom tre andra.

Har man stort intresse, en drivande motivation och effektiv studieteknik lyckas man.

Ett vanligt exempel som illustrerar hur det kan gå trots hög talang är mönstereleven med 20.0. När denna elev kommer till högskolan och börjar studera så lyckas han inte lika bra som han brukar. Tempot är högre än på gymnasiet, och mer skall inpräntas på kortare tid allmänt sett.
Varför blir det problem? Tja, vissa hävdar att duktiga elever från gymnasiet inte lär sig en god studieteknik. Dom "sämre" däremot är bättre rustade vad gäller studieteknik, och har ofta motivationen och intresset på sin sida och därmed klarar sig bättre.

Exemplet illustrerar bara hur det kan vara i ett fall..Behövs inte tas på stort allvar. Det viktiga är det jag nämner i första stycket.

[EDIT]: Angående kunskaper: Jo, visst är det mycket, mycket lättare ifall man har stenkoll på grundläggande kunskaper. Givetvis.

Shan.

Dina åsikter håller överhuvudtaget inte ihop.

*) Det är inte samhällets uppgift att garantera dig en plats på läkarprogrammet för att du ska få "följa din dröm". Det handlar om utbildningsplatser och efterfrågan.

*) Jag sa att jag anser en 19:åring med 20.0 är sämre lämpad än en 25:åring med 20.0, iom. bristande livserfarenhet osv.


*) Något du måste inse är också är att studier på gymnasienivå inte är att jämföra med högskolestudier. Det är för väldigt många onödigt att satsa allt på gymnasiet eftersom de kunskaperna är så pass elementära. Till högskolan kommer man ändå, det är där studierna börjar.


*) Jag gick ut med 19.2

*) Det är bara upp till dig om du kommer in eller inte. Det är ingen annans fel, särskilt inte någon som pluggat på komvux för att förbättra sin egen situation. Det är ditt problem. Fixar du inte konkurransen kommer du inte in. Så enkelt är det.


mvh

Jonber:

Tack för ditt utförliga svar, nu efter att ha läst den här så kan jag säga att min och din åsikt inte skiljer sig så mycket. Jag kanske vid tillfällen skrev lite dumt som kan ha tolkats fel.

Fyraji:

Jag har inte anklagat någon för att jag inte kan komma in. Jag ser ett problem i systemet/intagnings processen och är glad över att det kommer en lösning 2010. Den som finns nu gynnar mer en som kompletterat än en som går direkt ut från gymnasiet. Jag kan absolut inte säga att någon inte förtjänar sin plats, och har aldrig ens haft tanken om att göra det, alla har arbetat ihjäl sig för att hamna där dom är nu och det välförtjänt.

Edit:
Sen tycker jag (personlig åsikt) att det är verkligen konstigt att du motiverar en att inte satsa allt på gymnasiet. Vi ska inte springa marathon.. för att börja sakta för att sedan kuta in i målet, det här handlar om utbildning, ju mer kunskap du har desto bättre lyckas du i framtiden. Vad jag vet så använder vi väldigt lite av vår hjärnas kapacitet, den taktik du nämner är ett direkt hot mot evolutionen haha

Aja, så när börjar terminen för er?

Jag har för mig att jag har läst på det här forumet hänvisningar till statistik om att de som kommer in via BG klarar högskolan bättre än de som kommer in via HP, eftersom de är bättre förberedda på att verkligen ta studierna seriöst. Jag tycker det låter logiskt, oavsett om det är kompletterade betyg eller inte. Har man pluggat en massa på komvux för att höja sig till 20.0 så tar man ju onekligen sina studier seriöst, men det gör man ju även om man gick ut med 20.0 direkt. Det lär ju vara det bästa argumentet för att alla ska konkurrera i samma kvot. Du kanske har rätt, F.

Jag gick ut med 20.0, gjort högskoleprovet och fått 1,6. Är 22 år. Jobbat i ett år och läst på psykologprogrammet i ett år. På psykologprogrammet upplevde inte jag att de som kommit in via hp var bättre rustade. Jag själv saknade motivation i och med att jag funderade på läkarprogrammet, men trots det satte jag tentorna utan att plugga mycket på grund av den studieteknik jag hade lärt mig på natur på gymnasiet. Jag kom in på KI nu på betygskvoten. Jag tror inte att jag kommer att ha sämre chanser att klara av programmet än nån som kommit in med 1,9 på hp som den han/hon har försökt att få i flera år. Jag känner en kille som gjort hp 12 gånger och äntligen kommit in. Jag förstår inte varför såna personer skulle vara bättre rustade än en 18åring som sätter MVG på nationella provet i fysik B eller svenska B!

Däremot tycker jag att det är konstigt att man får läsa upp sina betyg under så lång tid och sen får samma chans som en som fixat dom på gymnasiet. Borde det inte ha nåt värde att man fixar 20.0 på tre år än om man gör det på 7 år? När man gör IQ-tester finns det en tidsgräns, högskoleprovet görs på tid, varför värderas inte gymnasiebetygen på samma sätt?

I danmanrk vet jag att det finns en kvot för slutbetyg direkt från gymnasiet.

Till slut vill jag säga att alla som orkat hålla ut och kämpat för att komma in är värda sin dröm.

colabebbe skrev: Däremot tycker jag att det är konstigt att man får läsa upp sina betyg under så lång tid och sen får samma chans som en som fixat dom på gymnasiet. Borde det inte ha nåt värde att man fixar 20.0 på tre år än om man gör det på 7 år? När man gör IQ-tester finns det en tidsgräns, högskoleprovet görs på tid, varför värderas inte gymnasiebetygen på samma sätt?

Intressant inlägg!

För att det är separata kurser, därför finns ingen tidsbestämmning. Varje prov du gör på komvux är tidsbegränsat, precis som på gymnasiet.


Shan:

De som har läst upp på komvux har ingen fördel framför dig, ni behandlas lika eftersom ni har samma betyg. Detta verkar inte riktigt gå fram.
Ja, lärande är livslångt, men du är anhängare av gräddfiler för vissa. Det jag sa var att många begåvade tar det lugnt på gymnasiet eftersom de vet att gymnasiekunskaper är mer eller mindre betydelselösa när man väl börjar plugga på riktigt.

Tror du förresten det kommer bli enkelt att komma in med 20.0 bara för att det blir separata kvoter? Majoriteten av de som söker har inte ens läst upp. Det kommer fortfarande bli 500 reserver med 20.0 på KI:s antagning.

fyraji1984 skrev: Majoriteten av de som söker har inte ens läst upp.

Det där tror jag inte på. Har du någon källa på det?

colabebbe skrev:Jag förstår inte varför såna personer skulle vara bättre rustade än en 18åring som sätter MVG på nationella provet i fysik B eller svenska B!

Nej, diskussionen "Vem klarar sig bäst?" är från början meningslös, eftersom det alltid finns undantag som skiljer sig från något slags medelvärde - och alla inflikar med sina unika exempel..

Fyraji jag ger upp hellt enkellt. Dina inlägg visar ett tydligt mönster på att du står strikt mot din ställning. Du skriver en massa grejer utan källa och sedan påpekar du att många begåvade tar det lugnt i gymnasiet för att de anser att resultatet eller kunskapen där inte har någon mening. Hur vet du det? Den bild stämmer verkligen inte i den värld jag lever i

Vilket fall som helst, jag ser ingen poäng med den här diskussionen då du alltid kommer skriva något taget ur luften för att skapa en poäng och sedan blir jag tvungen att svara

Det här blir mitt sista inlägg för den här tråden!
Thread locked for Shan!

Den som klarar sig bäst är den som har en stark motivation och snabbt anammar studieteknik för högskolan. Jag tror inte att det spelar någon större roll i vilken kvot man blev antagen.

Vad det gäller tidsbegränsning finns det inte någon sådan på högskola/universitet. Kör man en tenta blir det omtenta! Studiebördan ackumuleras givetvis men du har alltid en andra chans, o för den delen även en 3:e, 4:e, 5:e osv. Vissa läkarprogram har dock vissa checkpoints du måste klara dig förbi, annars blir det till att stå över eller gå om en termin. Misslyckas man igen kan man åka ut från programmet. Hur som helst har man alltid chans på minst en omtenta samtidigt som man även här bara läser en kurs åt gången. Visst är det så att tempot är avsevärt mycket högre med mycket mer att läsa samt att det är större krav på självständighet jämfört med gymnasium.

För att återkomma till studieteknik så finns det två varianter. Man kan inrikta sig på att lära sig något samt klara tentorna eller så kan man inrikta sig på att främst bara klara tentorna. Det första alternativet är självfallet bäst o betyder att man under hela kursens gång är aktiv o pluggar. Många utbildingar/kurser tillämpar PBL (problem baserat lärande), på de utbildningar jag läst har vi döpt om det till TBL (tenta baserad inlärning). TBL innebär att man slappar större delen av kursen o 1-2 veckor innan tentan begär ut alla tillgängliga gamla tentor och lär sig dem utantill. Jag har tillämpat båda "studieteknikerna" o man klarar kursen utan problem med båda alternativen. Jag vill dock påpeka att jag inte är stolt över de kurser jag tagit genom TBL...
Ni som läst tidigare vet att lärarna ofta säger att de inte ger ut mer än bara några få gamla tentor. Vill ni bråka med dem i den frågan kan ni säga att tentamina är en offentlig handling som följer sedvanliga gallringsregler. Den kommentaren gör de flesta kursansvariga ganska så spaka Får ni någon tjurskallig person kan ni hänvisa till högskoleförordningen, jag har för mig att det är den som reglerar tentamina.

Precis som tidigare inlägg säger jag att betyg inte behöver ha något med saken att göra hur bra man klarar en utbildning. Jag hade knappt 10.0 och har läst några kurser på komvux (tack o lov är jag uppenbarligen bra på att skriva HP). I dagsläget är det lätt för mig att erkänna att jag var omogen och dumdristig under mina gymnasiestudier. Å andra sidan hade jag aldrig någonsin direkt efter gymnasiet erkänt att jag var omogen och slö… Jag har emellertid skärpt till mig på senare år och har numera två examina, en i biologi och en i kemi och börjar till hösten läsa till läkare. Jag dubblade under min tidigare studietid (även om jag kunde räkna in många av kurserna i båda examina). Frågan är ändå vad man vill bevisa med sina gymnasiebetyg. Är det studiemotivation eller är det kunskap? Jag vill se den person som vågar påstå att jag i dagsläget har kunskaper i kemi och biologi som motsvarar G i gymnasiet, som jag då fick. Det är uppenbarligen fullkomligen befängt med tanke på vad jag studerat o med bravur klarat av på universitetet. Däremot vill jag inte påså att gymnasiebetyg ska jämföras med akademiska meriter.

Vad det gäller antagningen sitter jag inte inne med några bra lösningar. Jag anser att det är viktigt att studenterna under gymnasieperioden har ett incitament att skaffa sig bra betyg. Kunskaperna från gymnasiet innebär ändå en god grund att stå på inför fortsatta studier, samtidigt som de nödvändigtvis inte säger hur du klarar studierna.

HP, BG, HP/BG eller intervju är olika sätt att ta sig in på läkarprogrammet. Kanske är det dags att införa kognitiva test för alla läkarprogram? Läs läkartidningen Nr 17-18, 23 april-6maj, 2008, vol 105 sid 1252 (o för ser som inte orkar leta upp denna ref så är länken: http://ltarkiv.lakartidningen.se/2008/temp/PC1252 ). De säger att personliga egenskaper också är viktiga men är skeptiska till intervjuer, samtidigt som kognitiva test är det som bäst korrelerar med utfall.

Urval måste ske på något vis när det är ett hårt söktryck. Jag påstår mig inte veta vad som är bäst, men min åsikt är att motivationen är den främsta faktorn som avgör om du klarar studierna eller inte, andra säger betyg eller HP rulstat. Men vilken faktor säger att du blir bra läkare?

För övrigt anser jag att vi hamnat långt från ursprungligt ämen i denna tråd!!!

Jag håller med. Jag tror betygsurvalet är lika bra som högskoleprovsurvalet. Jag förstår däremot inte varför två personer som söker med samma betyg ska placeras i olika kvoter.

Det här är egentligen helt ointressant. Det ska bli kul att börja i höst, jag är motiverad till tänderna och har varit det länge.

Katharina >> +1, tack för trådens bästa inlägg.

fyraji1984 skrev:Jag håller med. Jag tror betygsurvalet är lika bra som högskoleprovsurvalet. Jag förstår däremot inte varför två personer som söker med samma betyg ska placeras i olika kvoter.

För att en söker med slutbetyg från gymnasieskolan och en söker med samlat betygsdokument från Komvux?

Jag har inga direkta åsikter om/för/mot reformerna HT2010 i sig, men jag förstår inte varför det här med två olika kvoter för folk som läst upp/inte läst upp skulle vara mer kontroversiellt än bestämmelserna för hur stora varje urvalsgrupp ska vara (t.ex att en tredjedel ska vara HP trots att långt mindre än 1/3 av alla sökande till högskolan konkurrerar i HP-kvot), Eller att folk med IB-betyg nu i höst blir totalt överkörda när omräkningsskalan ändras till deras nackdel (till alla andra 20.0-personers fördel). Det är klart att alla sådana hära tilltag av högskoleverket slår mot en eller annan grupp med vissa särintressen, men det kan liksom inte undvikas. Därför är det rätt genomskinligt att bara argumentera emot en av företeelserna (dvs, att uppläst/ej uppläst ska bli två kvoter) medans hela antagningssystemet i sig är en enda stor potentiell felkälla som leder till skev fördelning av studieplatser och ineffektiv användning av både kunskap, och offentliga medel.

Vill ni ha "rättvis" antagning? Lägg ner VHS och låt skolorna själva konkurrera om de bästa studenterna, genom vilka intagningsprocesser de vill. Lärosätena i sig har ett syfte, och det är minsann inte att agera folkbildare. Sånt har vi andra institutioner till.