Solen08 skrev:Ville bara tillägga att det är kul det där med "varierande status"...i Ryssland t.ex. har tandläkaryrket definitivt högre status än läkaryrket. det är betydligt svårare att komma in på tandläkarprogrammet där än på läkare.(Ja, just det, det finns 4 ingångar: tandläkare, läkare, barnläkare, smittskyddsläkare. de sista 2 är mindre populära).
det där hur omgivningen tar info om att du vill bli tandläkare är snarare tvärtom. "Wow, tandläkare! Ett bra val!" medan "Va? Vill du bli läkare? Är du inte klok? Blod, sömnlösa nätter och dålig lön".

Yesbox. Men å andra sidan så är det så för att det är mer lättförtjänta pengar i odontologi, och folk kan inte fatta hur man vill bli läkare för en skitlön. Dessutom har jag för mig att läkaryrket i Ryssland inte är ett statusyrke längre.

elle skrev:

Solen08 skrev:Ville bara tillägga att det är kul det där med "varierande status"...i Ryssland t.ex. har tandläkaryrket definitivt högre status än läkaryrket. det är betydligt svårare att komma in på tandläkarprogrammet där än på läkare.(Ja, just det, det finns 4 ingångar: tandläkare, läkare, barnläkare, smittskyddsläkare. de sista 2 är mindre populära).
det där hur omgivningen tar info om att du vill bli tandläkare är snarare tvärtom. "Wow, tandläkare! Ett bra val!" medan "Va? Vill du bli läkare? Är du inte klok? Blod, sömnlösa nätter och dålig lön".

Yesbox. Men å andra sidan så är det så för att det är mer lättförtjänta pengar i odontologi, och folk kan inte fatta hur man vill bli läkare för en skitlön. Dessutom har jag för mig att läkaryrket i Ryssland inte är ett statusyrke längre.

Jag tvivlar om det har någonsin varit det (läkare som högstatusyrke i Ryssland)...och om det någonsin blir...trots att läkare har börjat tjäna rätt så bra på vissa ställen (mest privata kliniker, men även vanliga vårcentraler i vissa regioner.)
Vad gäller läkarlön så tycker jag personligen att AT-lön på 23 500 i Uppsala\Stockholm är en skitlön (i Sverige denna gång men det är inte för pengarnas skull som jag vill bli läkare. Gäller det lön så finns det massa andra yrken där utbildning är kortare och man kan börja tjäna bra fortare än läkare (efter ca 3-5 år i jämförelse med läkarnas 12 år)

EDIT: tycker också att läkare\tandläkare beror mest på intresse. Har hört om folk som utbildat sig till läkare och blivit besvikna och de som inte kommit in på läkare utan på tandläkare...börjat plugga...och ångrar sig inte...blir mer och mer intresserade och slutar söka läkare. Det är individuellt och valet av yrke är likaså

Jag funderade själv lite på tandläkare men övergav den tanken relativt snabbt eftersom jag inte är intresserad av tänder plus att jag fick gå till tandläkare alldeles för många gånger när jag var liten så jag känner lite obehag inför tanken att jobba i ett tandläkarrum. Men ibland har jag känt att det vore rätt perfekt om jag var intresserad av tänder. Jag tror att tandläkare är ett av de bästa yrkena om man tar summan av delarna utbildning/lön/arbetstider/funktion i samhället (hjälpa folk) och jämför med andra yrken. Jag vill bli läkare för att jag är enormt intresserad av främst immunsystemet - jag brukar sitta och dreggla över bilder på parasiter på google. Men om jag inte hade ett sådant självklart intresse skulle det kännas väldigt tungt att genomgå processen att bli läkare. Om jag tror jag skulle bli lika glad som tandläkare skulle det absolut bli mitt val.

Jag har aldrig tänkt att tandläkare är de som ej kom in på läkarprogrammet... det finns så mycket positivt med det yrket så varför skulle folk ej vilja bli det...?

Haha läkarstudenten som tyckte det var äckligt med munnar! Oj oj jag tror inte man ska ha lätt att bli äcklad om man ska bli läkare. Även om man sen kanske kan specialisera sig så man slipper äckel är det ganska mycket praktik innan man är där. Det var lustigt.

Där sa du något TheKos.

Hur många läkaraspiranter säger inte "Jag vill bli läkare för att jag vill hjälpa folk"?

Det är inte direkt som att de säger "Jag vill bli läkare för att jag vill be folk säga aaa! för att jag vill stoppa upp ett finger i deras rumpa, för att jag vill skriva recept och för att jag vill diktera tre timmar efter jag egentligen skulle gått hem!"

På samma sätt blir nog inte folk tandläkare för att de älskar tänder. Då skulle jag inte vilja gå till tandläkaren i alla fall. Det skulle kännas lite creepy.

Så kan man inte vilja bli tandläkare för att man vill hjälpa folk - och för att villkoren för tandläkare är betydligt bättre än för läkare?

Precis som empezar säger så är det nog få som blir tandläkare för att de är väldigt intresserade av tänder. (kanske kan jämföras med gynekologer/urologer). Det handlar nog snarare om att jobba med vård, hjälpa människor på ett så bekvämt sätt som möjligt etc etc.

Vi har väldigt många i klassen som hade läkarprog. som förstahandsval, tyvärr. Någon har kommit in på läkarprogrammet nu i efterhand men jag kan intyga att det finns en hel del studenter som ändrat åsikt helt och tycker tandläkaryrket verkar kanonbra!

Det är precis som med allt i livet! även i andra yrken...hur många väljer att bli lärare, städare, personassistenter för att de verkligen vill bli det???

Det är massa omständigheter som spelar in! Man kan inte "anklaga" alla tandläkare att de valde yrket just p.g.a. bekväma arbetstider (så himla bekväma är det ändå inte)...men kanske för en liten del var det avgörande. Nej, det är väl långt ifrån alla tandläkare som Älskar tänder...men de lär ha något intresse av området...annars vet jag inte hur man ska palla arbeta hela sitt liv med det.
Förutom tandläkare väljer de som egentligen vill bli läkare även andra områden, t.ex. psykolog, civilingenjör, apotekare, veterinär, biomedicinare etc...och långt ifrån alla blir besvikna.
Jag hellre blir t.ex. apotekare eller veterinär (om inte läkare) men jag bestämt mig för att jag inte ska bli tandläkare...för lite intresse...inte för vård, inte för människor...utan just för tänder!
Förrestän finns det alltid en grupp som valde att bli läkare av andra anledningar än att bara vilja (intrese) bli läkare...och?
MEN att påstå att de flesta väljer yrke att andra anledningar än intresse är ett konstigt sätt att se på saken, tycker jag. Jag däremot blir lite skräckslagen av tanken att de flesta yrkesmänniskor omkring mig bryr sig inte om sitt jobboch vad de gör ...och har inget intresse för det de sysslar med. jag hoppas verkligen att så är inte fallet!

Hmmm.. Jag vet inte riktigt om du borde jämföra en femårig universitetsutbildning med ett "utifall allt annat skiter sig"-jobb som städare. Det är nog inte så många som vill bli städare nej. Kanske någon femåring som sett en städare som var superhjälte på barn-TV.

Och var sa jag att tandläkare inte bryr sig om sitt jobb? Är det verkligen så hemskt om någon blir tandläkare för att de vill jobba inom vården, vill hjälpa människor och är intresserad av människokroppen (bara inte nödvändigtvis fixerad av just tänderna?), och att den då väljer tandläkaryrket på grund av exempelvis den kortare utbildningen eller de bättre arbetstiderna?

Jag hajar inte varför du blir så upprörd.

Det är ingen som har blivit upprörd (utom möjligtvis dig själv), snare engagerad i diskussionen. Ingen har heller sagt att det krävs en "fixering av tänder" för att bli tandläkare. För min egen del har jag bara sagt att jag själv ser intresse som en viktig faktor. Och självklart är intresse en faktor för många, även om det kanske inte alltid är den som väger tyngst.

Det enda vi gör är för en diskussion om vad vi tror är viktigt när man väljer mellan att bli tandläkare eller läkare. Jag tror att Solen menade att man får hoppas att de som jobbar som tandläkare gör det för att de finner arbetet stimulerande, inte bara för att det råkar vara bra arbetstider. Och nej, jag vet, man behöver inte vara tandfixerad för att finna tandläkaryrket stimulerande. Men det finns ju som vi alla vet mycket mer till ett yrke än dess arbetstider, vilket naturligtvis väger in när någon bestämmer sig för att bli tandläkare, och det är ju de aspekterna vi försöker lyfta fram.

Försöker du missuppfatta vad jag säger?

Om någon väljer tandläkaryrket "pga de bättre arbetstiderna" så är det antagligen för att den personen anser att läkaryrket och tandläkaryrket i stort är ungefär lika bra - men att tandläkaryrket har bättre villkor. Är det så hemskt?

Nej, upprörd är jag inte! Jag kan lika gärna då vara upprörd över mig själv och mitt eget val av yrke. Jag valde mitt yrke just för att det var bra villkor: jag fått ett stipendium och fick min högskoleutbildning betald + förhöjd studiemedel. Det vägde tyngst just då med tanke på alla omständigheter. Inte så mycket intresse i själva yrket... Så det gick inte så bra för mig. Nu sitter jag här igen...jag vill saddla om...och jag gör inte samma fel andra gången!
För mig personligen spelar intresse en stor roll. Det är viktigt vad jag sysslar med. Även om jag tar ansvar för allt jag gör, gör mitt nuvarande jobb bra och har goda referenser och inga som heslt problem att byta arbetsplats...så vill jag inte jobba med det. Det är för lite intresse från min sida...och då känns det ointressant, ostimulerande...ja, inte roligt helt enkelt.
Jag vet att det inte behöver kännas så för ALLA. Jag har träffat på folk för vem inte spelar någon roll alls vad de jobbar med. "Bara att jag får betalt för det". Sedan enligt mig finns det människor som gör sitt jobb bra även om de inte är intresserade och de som kommer aldrig att göra något bra jobb oavsett vad de sysslar med.
(Det är likt skolan, där det finns elever som kämpar med matte fast de hatar det och de som prioriterar andra saker och gör sällan bra ifrån sig oavsett vilket ämne de läser, och de som engegerar sig endast i ämnen de är intresserade av).
Så svaret är "nej. Man behöver inte vara en dålig tandläkare (eller något annat) bara för att man valde det p.g.a. bättre villkor".
Det var inte det som jag motsatte mig. Jag utgår från att intresse underlättar...Jag inbillar mig att det är enklare att bli en bra tandläkare eller ngt annat om man är intresserat (åtminstone någorlunda) just av området...
Är det så hemskt att vara intresserad?

Nej absolut inte. Det är jättebra om någon är fascinerad av munhålan. Jag tycker bara det är mer till yrket än just munhålan. Det är ju ändå människor man behandlar. Ändå verkar det som att det enda folk ser framför sig när man säger att man vill bli tandläkare, är just munhålan. Att man ska sitta och gräva i folks munnar dag in och dag ut.

empezar skrev:Nej absolut inte. Det är jättebra om någon är fascinerad av munhålan. Jag tycker bara det är mer till yrket än just munhålan. Det är ju ändå människor man behandlar. Ändå verkar det som att det enda folk ser framför sig när man säger att man vill bli tandläkare, är just munhålan. Att man ska sitta och gräva i folks munnar dag in och dag ut.

Är du intresserad av yrket så spelar det inte så jättestor roll vad folk tycker.
Jag vet inte om du oroar dig för det?

När jag var 17 började jag spåna på att bli tandläkare.
Arkitekt var för tråkigt (prao) jag ville sitta och leka/skapa med händerna. Sånt går ju inte med kontorsjobb.
Kroppen har alltid intresserat mig, biologi på gymnasiet med alla extrakurser var ju självklart för min del.

Som flera här kommit fram till. En ren fasination för munhålan är nog väldigt ovanlig.

Så, att få hjälpa människor att bli av med värk, och få uppskattning för det är ett stort plus.
Att ha bra sammanhållning inom arbetsgruppen är också kul
Att dessutom få lite status och pengar såg jag mer som ett plus. Pengar driver mig inte så och jag skulle valt yrket även om jag bara tjänat 25 000.

Alla läkarprogram på TV påverkade mitt val lite. Jag började analysera fördelar med läkaryrket (jag och måååånga i min klass också gjort detta, eftersom att yrkesvalet är så pass livsavgörande. Detta för att vara helt säkra på att ha valt rätt)

Anledningen till att jag ändå valde tl beror på att läkarutbildningen känns för mycket. Jag vet inte så jättemycket om yrket men som jag förstått det så är det också mycket stress, frustration m.m nuför tiden.

Jag oroar mig inte för någonting.

Det skulle dock vara roligt att i alla fall en gång få en annorlunda reaktion än "va? ska du gräva i folks munnar hela dagarna?" när man berättar vad man vill utbilda sig till

Hittills har det inte hänt en enda gång.

Att ständigt behöva försöka rättfärdiga sitt val av utbildning är rätt uttröttande - och jag tycker den här tråden har fått exakt den riktningen.

"Du måste vara fascinerad av munhålan!"

empezar skrev:Försöker du missuppfatta vad jag säger?

Du läser in något som inte står att läsa, empezar. Lily motsäger inte vad du skriver, utan hon lyfter snarare fram en annan aspekt när det kommer till val av yrke. Hon är medveten om att man kan välja yrke på basis av olika saker och utesluter, eller värderar inte något av dom.

empezar skrev:Jag oroar mig inte för någonting.

Det skulle dock vara roligt att i alla fall en gång få en annorlunda reaktion än "va? ska du gräva i folks munnar hela dagarna?" när man berättar vad man vill utbilda sig till

Hittills har det inte hänt en enda gång.

Att ständigt behöva försöka rättfärdiga sitt val av utbildning är rätt uttröttande - och jag tycker den här tråden har fått exakt den riktningen.

"Du måste vara fascinerad av munhålan!"

Har någon i tråden sagt "du måste vara fascinerad av munhålan"?
Till dig?

Jag antar att folk tycker att jag låter så säker i mitt yrkesval så dom ifrågasätter det inte.
Men självklart är det intresseväckande.
Jag tar det inte som något negativt när någon undrar vad som fick mig att välja yrket.

Jag antar att man skulle få samma reaktion ifall man presenterade sig som proktolog, istället för helt enkelt läkare.

Om man tar ditt citat

"Du måste vara fascinerad av rumpan!"