Hmm "mindre ansvar" nu är jag som kanske tur är inte ute efter något av dina alternativ, men jag skulle va mer bekväm med en patient som inte kan klaga fall jag begår misstag...

Jag skulle personligen föredra att veta vad jag ska göra åt min tandvärk än min cancer, dessutom har du ju den kostsamma delen av vården gratis om du jobbar med den

Men lyssna på ngn mer seriös

E_ced87 skrev:http://www.e24.se/pengar24/jobbkarriar/ ... =slideshow

2. Läkare
Utbildningstid: 5 år

Där slutade jag läsa

1. Tandläkare
Utbildningstid: 5 år
Genomsnittslön: 47 600 kronor
Sammanlagd studieskuld med ränta: 403 415 kronor
Lön under 39 år innan skatt: 22 276 800 kronor
Sammanlagd inkomst vid pension efter betald studieskuld: 21 873 385 kronor


2. Läkare
Utbildningstid: 5 år ( det ska stå 5,5 år egentligen)
Genomsnittslön: 47 600 kronor
Sammanlagd studieskuld med ränta: 445 187 kronor
Lön under 38,5 år innan skatt: 21 991 200 kronor
Sammanlagd inkomst vid pension efter betald studieskuld: 21 546 013 kronor



Jämförelse: Tandläkare/Läkare

Utbildningstid: 5 år / 5,5 år
Genomsnittslön: 47 600 kronor / 47 600 kronor
Sammanlagd studieskuld med ränta: 403 415 kronor / 445 187 kronor
Lön under 39 år / 38,5 år innan skatt: 22 276 800 kronor / 21 991 200 kronor
Sammanlagd inkomst vid pension efter betald studieskuld: 21 873 385 kronor / 21 546 013 kronor

För att sammanfatta det här så är det inga stora skillnader i löner och så..

Källa: http://www.e24.se/pengar24/jobbkarriar/ ... =slideshow

Edit: Glömde källan.

Är genomsnittlönen för tandläkare verkligen 47600kr i Sverige?

Asså infot som den där sidan presenterar är ju helt knas. Civilekonom 3 år t.ex?? Löne siffrorna stämmer inte, t.ex att en civilekonom tjänar bättre in en civilingenjör.. jag vet inte om de jämför top10 civilekonomer mot top 10 ingenjörer eller om de tittar på helheten.

Sen tjänar en läkare betydligt mer pga av OB osv.. till skillnad mot tandläkarna.. har man verkligen tagit hänsyn till detta när man jämför lönen?

Många fel, som empezar nämner.. bara genom att läsa utbildningstiden som de presenterat... förlorar man ju direkt förtroendet på källan.

Empezar: Intressant tråd!Jag tänkte ge dig min åsikt.
vad jag tycker du ska göra är att verkligen lyssna på ditt hjärta(klyshigt men sant!).
Du har ju från början tänkt bli läkare och nu börjar du tänka i tandläkarbanor. Inget fel med det. Om det är pga att dina betyg inte räcker till läkare som du har börjat tänka om så tycker jag att du ska kämpa vidare.Tyvärr så finns det en hel del tandläkarstudenter som hade hellre läst medicin.(jag säger absolut inte alla men kanske ett högt procentantal?)Så är det bara betygen som är problemet så tycker jag att du ska kämpa på. Några år hit eller dit spelar ingen roll, det är ett yrke du ska ha resten av livet sen. Om det har låst sig för dig och du inte lyckas höja dig, gör nåt annat ett halvår, läs något du tycker är intressant, jobba etc. Till slut så kommer dina ansträngningar att ge resultat.
Läkare och tandäkare är egentligen inte särskilt lika. Tandläkare är rätt nära kirurgin kan jag tänka mig men det är ju inte många procent av alla läkare som är just kirurger. Gillar man pilliga jobb så kan man nog gilla tankläkaryrket. jag är själv läkarstudent(tror vi pluggade till hp samtidigt, jag hängde på den här sidan konstant och det blev min räddning och gjorde att jag kom in till slut). Jag har redan räknat ut att kirurgi inte är min grej. Jag gillar helt enkelt inte pill. Hade jag inte kommit in på läkare så hade jag blivit psykolog, det är patientkontakten jag är intresserad av. Tandläkare var aldrig ett alternativ just för att jag inte gillar pilliga jobb.
Det sköna med läkaryrket är att du kan välja bort allt du inte gillar. Jag har ju bara läst 1 år men redan insett att jag gillar nervsystemet bättre än hjärtat, att jag tycker psykiatri är intressant etc.Du läser om hela kroppen och även psyket och kan sedan välja det du vill och välja bort allt det andra som du inte tycker är roligt. Det kan du inte riktigt göra som tandläkare antar jag.
Angående utbildningslängd så tycker jag inte det är nån stor skillnad, bara 6 månader i grundutbildningen. Under ST jobbar man ju samtidigt så jag ser inte det som nån renodlad studietid.Dåliga arbetstider som läkare går inte att komma ifrån men jag antar att man är redo att offra saker för att ha det jobb man brinner för.
Angående svårighetsgraden på studierna så tror jag faktiskt inte att det är så stor skillnad. vad jag vet så läser tandläkarna ungefär lika svåra kurser som oss.
Angående klasskompisar så tror jag du får vara redo på att det är sjukt ambitiöst folk på både utbildningarna. jag har klasskompisar som pluggar i snitt 4 timmar per dag, varje dag och som tycker att det vore end of the world om de misslyckas med en tenta. Såna är folk! Som tur är så finns det alltid lite mer avslappnat folk också!tror det är ungefär samma på tandläkare.
Jag är lite lat av mig så jag tycker plugget är rätt tungt men samtidigt så jäkla fascinerande. Idag t ex gjorde vi ultraljud på hjärtat, såg rakt in organet och hur klaffarna slog igen och hur hela muskeln arbetade. Asballt! vi har haft några praktikdagar då vi har fått följa läkare och när man väl är ute i "den verkliga världen" så tycker man att alla timmars studier är mödan värt om man får bli doktor nån dag, för det är så himla intressant.
Jag tycker verkligen du ska tänka efter vad du vill jobba med resten av livet. Ring studievägledaren och be om att få följa läkare/tandläkarestudenter under en dag. Prova på båda. Gå bredvid en läkare/tandläkare för en dag och känn på skillnaden. Skapa dig en uppfattning om vad både yrkena går ut på.
Hoppas du kommer fram till ett beslut som är bra för dig. Och du, skit i vad andra säger, folk har alltid tonvis med åsikter(oftast dåliga!) men det är bara du som vet vad du vill och inget yrke är perfekt, allt har sina sidor.Hoppas jag inte har rört till det mer för dig, vill bara hjälpa till.
Lycka till!

Hej!

Jag har alltid vart inställd på läkare och sökte och sökte i flera år, men vart bortlottad gång på gång och påbörjade då istället tandläkarutbildningen som jag nu läst i 2 år. Har under hela den tiden försökt intala mig själv att jag nu vill bli tandläkare, men kände mer och mer när man lämnade de renodlat medicinska ämnena och kom in på tänder att jag blev uttråkad och sökte läkare en gång till, och nu har jag kommit in. Dock några år för sent känns det som, men efter mycket funderande och efter att ha gått brevid en läkare på akuten så har jag insett att jag ska bli läkare och inget annat! Det känns jättebra och jag ser mina 2 års studier till tandläkare som en bra erfarenhet inte slöseri. Jag Känner inte att jag brinner för odontologi, även om jag försökt intala mig själv både en och två gånger bla det här med bra arbetstider haha. Det spelar ju ingen roll egentligen, det viktiga är ju att man känner ett intresse och att man trivs med sitt yrke.

Fler goda nyheter:
Länk

(kanske fel tråd att posta i men men...)

frilind: gick du i malmö? =)

blir inte riktigt klok på det här...vad krävs det på HP om man har 20,0 i betyg och vill komma in på tandläkare?

ebbgrä skrev:blir inte riktigt klok på det här...vad krävs det på HP om man har 20,0 i betyg och vill komma in på tandläkare?

Beror på vart du vill komma in. Tandläkarutbildningarna rangordnar inte ansökningarna efter BG+HP som majoriteten av läkarutbildningarna.

Tror du kommer in med 20,0 BG överallt? Lite gränsfall vid GBG, KI

ebbgrä skrev:blir inte riktigt klok på det här...vad krävs det på HP om man har 20,0 i betyg och vill komma in på tandläkare?

http://medicinstudent.nu/tandlakare#statistik

Till höstterminen kan det bli tajt. Till vårterminen borde det vara lättare (vid Göteborg och Umeå).

E_ced87 skrev:

ebbgrä skrev:blir inte riktigt klok på det här...vad krävs det på HP om man har 20,0 i betyg och vill komma in på tandläkare?

Beror på vart du vill komma in. Tandläkarutbildningarna rangordnar inte ansökningarna efter BG+HP som majoriteten av läkarutbildningarna.

Tror du kommer in med 20,0 BG överallt? Lite gränsfall vid GBG, KI

Aha, tack! Det var därför jag blev lite förvirrad...trodde att det var som när man sökte till läkare...

Jag har läst 5 och en halv terminer på tandläkarprogrammet men har nu insett vad jag nog vetat länge, att det är läkare jag vill bli egentligen, så nu blir det ny utbildning som gäller. Tyvärr finns det många i min sitution. Det är flera i min klass som bytt till läkarprogrammet.
Jag tycker inte man ska jämföra läkare och tandläkare alltför mycket, det är två rätt olika yrken. Det senare handlar mer om teknisk restauration, inte så mycket om humanbiologi i behandlingen (en förenkling visst, men ändå). För många hakar upp sig på att ordet läkare finns i tandläkare. Tänk bort det. Möjligtvis skulle man kunna jämföra en högt specialiserad kirurg med tandläkaryrket. Det sagt så finns det fullt med schyssta människor på tandläkarprogammet och de har nog mycket gemensamt med läkarstudenter i ambitioner, intressen och personlighetstyper.
Det finns många fördelar med yrket, men en risk är att området kan kännas alltför smalt. I början läser man mycket allmänmedicinska kurser, men de har inte så mycket med yrkeslivet att göra. Jag vet att det finns många som trivs med valet tandläkare men också andra som ångrar sig, och det är ofta folk som ville bli läkare. Som tur är får man ångra sig i Sverige!