Fler än 248 000 nöjda studenter
Mer än 19 års erfarenhet
Alla coacher har 2.00
Gräddfilen Komvux
nisse: ja, troligtvis Umeå. Då man infört skiljekriterium på 20.0-are. Vi kanske ses!
Kattis o paula: Jag hoppas verkligen att jag kommer in i Uppsala. Efter 4 års studier i stan så har man mycket av sitt sociala liv här. Men man får väl se. För övrigt så anser jag mig inte särskilt gammal
. Jag är 25 år och har jobbat och pluggat parallellt ett bra tag.
Det blir spännande och se vart det blir om det överhuvudtaget blir någonstans i Sverige....annars...Oslo here I come.
Vi får köra en koll vid antagningsbeskedet och för att snacka nördigt hpguide vid kommande upprop, ni alla på forumet.
Kattis o paula: Jag hoppas verkligen att jag kommer in i Uppsala. Efter 4 års studier i stan så har man mycket av sitt sociala liv här. Men man får väl se. För övrigt så anser jag mig inte särskilt gammal
. Jag är 25 år och har jobbat och pluggat parallellt ett bra tag. Det blir spännande och se vart det blir om det överhuvudtaget blir någonstans i Sverige....annars...Oslo here I come.
Vi får köra en koll vid antagningsbeskedet och för att snacka nördigt hpguide vid kommande upprop, ni alla på forumet.
Hur gamla är nybörjarna på läkarprogrammet?
Vore kul att se någon statistik på det.
Det jag har ångest över med tanken på att bli läkare är att det blir så svårt att skaffa barn. Först har man 5.5 år av hårt plugg som sannolikt är väldigt svårt att kombinera med barnpassande. Sedan kommer AT, vilket inte bara är knepigt med tanke på jourer men även för att risken är stor att du blir tvungen att flytta eller pendla långt till jobbet. Efter 21 månaders AT och 5.5 års studier, drygt 7 år, ska du så börja din tid som AT-läkare. Nya jourer och mycket jobb och plugg, men då ska det väl iallafall gå att vara en bra och hyfsat närvarande förälder. Men detta är efter minst sju år, alltså förutsatt att man inte tar några uppehåll eller står arbetslös. Känns som en evighet.
Har jag fel?
Vore kul att se någon statistik på det.
Det jag har ångest över med tanken på att bli läkare är att det blir så svårt att skaffa barn. Först har man 5.5 år av hårt plugg som sannolikt är väldigt svårt att kombinera med barnpassande. Sedan kommer AT, vilket inte bara är knepigt med tanke på jourer men även för att risken är stor att du blir tvungen att flytta eller pendla långt till jobbet. Efter 21 månaders AT och 5.5 års studier, drygt 7 år, ska du så börja din tid som AT-läkare. Nya jourer och mycket jobb och plugg, men då ska det väl iallafall gå att vara en bra och hyfsat närvarande förälder. Men detta är efter minst sju år, alltså förutsatt att man inte tar några uppehåll eller står arbetslös. Känns som en evighet.
Har jag fel?
Hörru Kalle barn är väl inget du ska oroa dig för, du är ju i alla fall kille! Tänk på oss tjejer, jag fyller 28, ska jag vänta tills jag tar examen är jag typ 34, efter AT är jag typ 36 och efter ST ca 41. Då är det ju inte ens biologiskt möjligt att få barn! Killar däremot kan ju få barn hela livet.
Men jag förstår vad du menar, man kanske inte vill vara en gammal pappa. Men din tjej kanske jobbar och då är det väl ok? Jag är själv väldigt stressad, vill ha barn när jag är runt 30 så det blir väl till att ta studieuppehåll och leva på existensminimum!
Men jag förstår vad du menar, man kanske inte vill vara en gammal pappa. Men din tjej kanske jobbar och då är det väl ok? Jag är själv väldigt stressad, vill ha barn när jag är runt 30 så det blir väl till att ta studieuppehåll och leva på existensminimum!
Tillägg: Har hört att medelåldern för antagning är ca 25. Förresten menade du väl att man börjar som ST-läkare efter att man gjort AT?
Jobbar själv på en husläkarmottagning och kan säga att det inte precis är ovanligt att vara föräldraledig under AT.
Kattis: Är du syrra? Har för mig att du nämnde att du hade erfarenhet inom vården. Värsta korsförhöret blev det visst här!
Jobbar själv på en husläkarmottagning och kan säga att det inte precis är ovanligt att vara föräldraledig under AT.
Kattis: Är du syrra? Har för mig att du nämnde att du hade erfarenhet inom vården. Värsta korsförhöret blev det visst här!
[quote:92ff8cdda5="Kalle"]Hur gamla är nybörjarna på läkarprogrammet?
Vore kul att se någon statistik på det.
Det jag har ångest över med tanken på att bli läkare är att det blir så svårt att skaffa barn. Först har man 5.5 år av hårt plugg som sannolikt är väldigt svårt att kombinera med barnpassande. Sedan kommer AT, vilket inte bara är knepigt med tanke på jourer men även för att risken är stor att du blir tvungen att flytta eller pendla långt till jobbet. Efter 21 månaders AT och 5.5 års studier, drygt 7 år, ska du så börja din tid som AT-läkare. Nya jourer och mycket jobb och plugg, men då ska det väl iallafall gå att vara en bra och hyfsat närvarande förälder. Men detta är efter minst sju år, alltså förutsatt att man inte tar några uppehåll eller står arbetslös. Känns som en evighet.
Har jag fel?[/quote:92ff8cdda5]Jag har hört att medelåldern lär vara 25, vet dock inte om det var baserat på någon utförlig statistik.
Vad gäller pluggandet så varierar det en del mellan de olika delkurserna - t.ex. lär neurologin vara väldigt tung, medan andra delar ger en mera normal studietakt. Jag tror att det nog kan gå ihop, bara man är redo att skära ner mer i "övriga aktiviteter" för att lämna tid åt pluggande och barn. Min barndomserfarenhet (med en läkarstuderande pappa och en hemmamamma) är att det är större risk att arbetslivet ställer till det än att studierna skulle sabotera umgänget. Visst, det kan mycket väl bli ett handikapp (i den idrottsliga innebörden av ordet) för studierna, men har man bara viljan så kan man klara av det. Det var t.o.m. en eller två gravida tjejer som kom på tisdagens antagningsintervjuer i Umeå...
Vore kul att se någon statistik på det.
Det jag har ångest över med tanken på att bli läkare är att det blir så svårt att skaffa barn. Först har man 5.5 år av hårt plugg som sannolikt är väldigt svårt att kombinera med barnpassande. Sedan kommer AT, vilket inte bara är knepigt med tanke på jourer men även för att risken är stor att du blir tvungen att flytta eller pendla långt till jobbet. Efter 21 månaders AT och 5.5 års studier, drygt 7 år, ska du så börja din tid som AT-läkare. Nya jourer och mycket jobb och plugg, men då ska det väl iallafall gå att vara en bra och hyfsat närvarande förälder. Men detta är efter minst sju år, alltså förutsatt att man inte tar några uppehåll eller står arbetslös. Känns som en evighet.
Har jag fel?[/quote:92ff8cdda5]Jag har hört att medelåldern lär vara 25, vet dock inte om det var baserat på någon utförlig statistik.
Vad gäller pluggandet så varierar det en del mellan de olika delkurserna - t.ex. lär neurologin vara väldigt tung, medan andra delar ger en mera normal studietakt. Jag tror att det nog kan gå ihop, bara man är redo att skära ner mer i "övriga aktiviteter" för att lämna tid åt pluggande och barn. Min barndomserfarenhet (med en läkarstuderande pappa och en hemmamamma) är att det är större risk att arbetslivet ställer till det än att studierna skulle sabotera umgänget. Visst, det kan mycket väl bli ett handikapp (i den idrottsliga innebörden av ordet) för studierna, men har man bara viljan så kan man klara av det. Det var t.o.m. en eller två gravida tjejer som kom på tisdagens antagningsintervjuer i Umeå...
Det är väl inte helt ovanligt att man skaffar barn under utbildningen vad jag har förstått. Inte så konstigt med en lång utbildning med hög medelålder vid start. Jag har vänner som både har haft barn vid start och som fått under utbildningens gång och det har fungerat. Man lever ett annat liv som familj och planering blir A och O oavsett om man jobbar eller pluggar. Tror, och hoppas, att för de allra, allra flesta blir barnen absolut viktigast så den tid man har med dem får man koppla bort studierna.
Enligt mina vänner så är det däremot toftigt med TV-tittande, långa telefonsamtal och skönlitteratur.
Kalle: Jag tycker verkligen inte du skall oroa dig över det. Barn är en gåva! Den dagen den glädjen!
Trevlig midsommar på er!
Enligt mina vänner så är det däremot toftigt med TV-tittande, långa telefonsamtal och skönlitteratur.
Kalle: Jag tycker verkligen inte du skall oroa dig över det. Barn är en gåva! Den dagen den glädjen!
Trevlig midsommar på er!
Härligt när trådarna glider ut till andra intressanta diskussioner. Ja, det blir lite klurigt med barn under medicinstudier, AT osv. Men vill man ha barn så tror jag att det kommer gå alldeles utmärkt. Självklart så blir det tufft, men en tillökning i familjen ger ju massa ny kraft och energi.
Paula: Jo, jag började plugga matte A 20p i gamla härliga Karlstad för att sedan börja på civilingenjörsprogram med en bred tvärvetenskaplig inriktning. Jag tog ett break efter 2 år och jobbade och läste utanför programmet. Så det blev ca. 2,5 år med CSN-stöd. Efter lite nationalekonomi och körsångpoäng(!!) så bestämde jag mig för göra ett ärligt försök att ta mig in på läkarprogrammet. Därefter har jag jobbat och läst statistik, språk och en introduktionskurs i medicin (plus en j**la massa gymnasiekurser).
Ekonomin löser sig nog, jag planerar att jobba under studierna och har fot inom vård och omsorg. Det ultimata vore att jobba på något slags boendestöd eller behandlingshem intensivt någon helg i månaden. Det finns ju också en hel del stipendier om man hamnar i de gamla studentstäderna.
Hur tänker ni andra kring ekonomin och CSN?
Paula: Jo, jag började plugga matte A 20p i gamla härliga Karlstad för att sedan börja på civilingenjörsprogram med en bred tvärvetenskaplig inriktning. Jag tog ett break efter 2 år och jobbade och läste utanför programmet. Så det blev ca. 2,5 år med CSN-stöd. Efter lite nationalekonomi och körsångpoäng(!!) så bestämde jag mig för göra ett ärligt försök att ta mig in på läkarprogrammet. Därefter har jag jobbat och läst statistik, språk och en introduktionskurs i medicin (plus en j**la massa gymnasiekurser).
Ekonomin löser sig nog, jag planerar att jobba under studierna och har fot inom vård och omsorg. Det ultimata vore att jobba på något slags boendestöd eller behandlingshem intensivt någon helg i månaden. Det finns ju också en hel del stipendier om man hamnar i de gamla studentstäderna.
Hur tänker ni andra kring ekonomin och CSN?
[quote:be78ad87f5="erka2103"]Efter lite nationalekonomi och körsångpoäng(!!) så bestämde jag mig för göra ett ärligt försök att ta mig in på läkarprogrammet.[/quote:be78ad87f5]Hur lite nationalekonomi?
... 8)
[quote:be78ad87f5]Ekonomin löser sig nog, jag planerar att jobba under studierna och har fot inom vård och omsorg. Det ultimata vore att jobba på något slags boendestöd eller behandlingshem intensivt någon helg i månaden. Det finns ju också en hel del stipendier om man hamnar i de gamla studentstäderna.
Hur tänker ni andra kring ekonomin och CSN?[/quote:be78ad87f5]Jag har 33p studiemedel kvar men tror att jag kan få ihop det om jag bara får sommarjobb (hela sommaren och hyfsad lön). Med de pengar jag har sparat ihop, arbetar ihop i sommar och har kvar hos CSN kan jag klara 2 år. Läkareförbundet ger också stipendier, motsvarande 100% studiemedel, i upp till 2 terminer mot slutet av utbildningen för studenter som saknar annan finansiering. Då återstår bara 5 terminer som blir beroende av min förmåga att hitta sommarjobb/helgjobb eller ordna extra lån via någon bank. I värsta fall kan jag ta studieuppehåll, i 1 termin eller så, för att arbeta ihop extra kapital. Lyckas jag få extra stipendier eller få en bok publicerad så blir det kanske rentav en skvätt ketchup till snabbmakaronerna...
... 8)
[quote:be78ad87f5]Ekonomin löser sig nog, jag planerar att jobba under studierna och har fot inom vård och omsorg. Det ultimata vore att jobba på något slags boendestöd eller behandlingshem intensivt någon helg i månaden. Det finns ju också en hel del stipendier om man hamnar i de gamla studentstäderna.
Hur tänker ni andra kring ekonomin och CSN?[/quote:be78ad87f5]Jag har 33p studiemedel kvar men tror att jag kan få ihop det om jag bara får sommarjobb (hela sommaren och hyfsad lön). Med de pengar jag har sparat ihop, arbetar ihop i sommar och har kvar hos CSN kan jag klara 2 år. Läkareförbundet ger också stipendier, motsvarande 100% studiemedel, i upp till 2 terminer mot slutet av utbildningen för studenter som saknar annan finansiering. Då återstår bara 5 terminer som blir beroende av min förmåga att hitta sommarjobb/helgjobb eller ordna extra lån via någon bank. I värsta fall kan jag ta studieuppehåll, i 1 termin eller så, för att arbeta ihop extra kapital. Lyckas jag få extra stipendier eller få en bok publicerad så blir det kanske rentav en skvätt ketchup till snabbmakaronerna...
