-

irisam skrev:Är det verkligen så att HT07 4040 människor som sökte läkarprogrammet vid KI gjorde det för att de ville läsa det för sig själva. Påverkade inte samhället deras yrkesval?!

Inom buddhismen talas det mycket om interdependens.

-

Med interdependens menar jag ömsesidigt beroende och ömsesidig påverkan. Allt hänger ihop. Jag skrev det som en kommentar till frågan/påståendet: "Påverkade inte samhället deras yrkesval?!"

-

irisam skrev:Jaha, Eureka. Då är jag med...
Ibland så tänker jag på den frågan. Väldigt intressant. Det är liksom någon slags "gloria" runt läkaryrket i Sverige (1.hög lön efter ST, 2.hög yrkesstatus, 3.efterfrågan, 4. heligt uppdrag att hjälpa människor, 5.möjligheter att utvecklas, 6.ständigt kunna lära sig nya saker ETC)...det är klart att det skulle påverka antalet sökande om man tar bort något av 1,2,3.
I mitt hemland är läkaryrket inte alls lika populärt, inte ens i närheten.
Så sagor om "läsa endast för sina egna intressen" tror inte jag ett dugg på. Kanske, för gammal

Visst skulle det påverka om 1,2 och 3 förändrades. Vilket är ditt hemland? Läkaryrket har verkat ha hög status i alla länder jag besökt.

Jag har tidigare läst helt för eget intresse, då jag hade råd med det.

-

Irisam: Jag har inte varit i Ryssland, så det förklarar saken.

Antagligen har du rätt i att de flesta försöker kombinera någon form av intresse med nytta när det gäller utbildning. Om inte går nog de flesta på nytta. Själv hade jag inga tankar på nytta de första universitetsåren, efter det att jag lagt ner min ursprungsplan, men nu har jag det definitivt.

-

-

-

Först och främst, tack för att du tagit dig tid och svarat så noga. Jag förstår nu bättre hur du tänker. Nu när jag förstår vad du menar så inser jag att jag borde dämpat tonen något. Ursäkta om mitt kommande svar blir långrandigt och osammanhängande, jag borde faktiskt sova istället.

Jag har några funderingar fortfarande. Ditt exempel med biologiutbildningar är litet missvisande. Bland annat så tillkommer inte "nybörjare" på magisterprogrammen, men framförallt så är det en rejäl skillnad på en biolog och en biotekniker. Det är svårt att hitta en biolog på ett biotekföretag vad jag erfar. Antalet lediga jobb blir svårt att avgöra i detta fall också då du blandar äpplen och fotoner. Jag är dock fullt medveten om att vissa biologer har det kärvt att få jobb. Men, blir det så hemskt mycket bättre att se till att inte lika många får plugga biologi?
Det är dåligt att det inte får jobb.
Det är dåligt att de inte får jobba med vad de helst vill. Kan man inte tänka sig angripa det problemet också?

Ska vi återvända till att tala i mer generella ordalag så vill jag uttrycka mig på detta vis: Vi måste komma ihåg vilket syfte den högre utbildningen har. Det är lite vad jag försökt komma in på några gånger. Naturligtvis finns inget absolut svar, det blir vad vi gör det till.
Dagens utbildningssytem, massutbildningen (fabriken jag skrev om), har sina svagheter. Massutbildningen (enligt mig en dålig term) som uppkommit under 1900-talet är ett resultat av externa krav snarare än en självständig utveckling inom akademierna.
Vi kan ju lungt konstatera att detta tankesätt skiljer sig från akademiens ursprungliga. Den största nackdelen med systemet vi har idag (eller det som du förespråkar (?), eller åtminstone det vi är påväg in i) är just detta - akademien får inte längre vara en akademie. Näringslivets och statens diskurs skall råda i den högre utbildningen. Tappar inte den högre utbildningen mycket av sin poäng då?

-

-

Nej, det är inte i första hand forsknigen jag menar. Jag talar om all högre utbildning, där förvisso forskningen också ingår.
Några fel finns också i ditt resonemang. Näringslivet bekostar inte (direkt) forskning (på universitet) inom substansforskning, det finns knappast nån anledning att förstöra en utmärkt affärsmöjlighet.
Ja, universiteten bedriver förmodligen forskning inom ämnet för insekternas evolution. Jag anser dock att den forskningen knappast är meningslös. Ditt resonemang blir här väldigt märkligt, du skriver:
"Visst sätter näringslivet spelreglerna inom forskning. Å andra sidan leder det kunskapsutvecklingen framåt ändå."
Samt om evolutionsforskningen:
"Är det sådan forskning som är av akademiskt värde menar du?"

Din syn på kunskap är intressant. Fråga dig hur du man kan värdera en sorts kunskap högre än en annan, men framförallt vilka konsekvenser det får!
I det första citatet verkar det som att kunskap har ett egenvärde, medan det i den senare delen av argumenterandet är något som kan relativiseras. Dessutom vill jag påpeka att det sista citatet innehåller ytterligare felaktigheter. Den forskning du talar om är naturligtvis av akademiskt värde. Ditt kära alternativ,näringslivets forskning, är förmodligen - per definition - av inget som helst akademiskt intresse!

Du skriver också att utbildningen bör vara knuten till verkligheten. Visst förefaller det också rimligt, jag förstår dock inte varför det skulle vara på nåt annat sätt om akademierna fick vara fristäder. Felet du gör, enligt mig, är att du talar om samhället som om det hade formen av något absolut - något orubbart. Så är det absolut inte! Det har dessutom varit så att universiteten varit en fond för uppror mot samhällen på dekis.

Nej, släpp akademien fri att utvecklas själv. Det är det som är akademiens styrka, tjustning och poäng!